Näringspolitik

Motion 1998/99:N334 av Matz Hammarström m.fl. (mp)

Inledning

Miljöpartiet de gröna vill skapa förutsättningar för ett
näringsliv som kännetecknas av miljömedvetenhet,
mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet. Vårt mål är
att via goda regelverk och goda ekonomiska styrmedel
underlätta för företag som vill vara en del av ett modernt,
ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Det ska vara
företagsekonomiskt lönsamt att göra det som är långsiktigt
hållbart. Vi inser att framväxten av det nya innebär att en del
av det gamla kommer att avvecklas. Rädsla för förändring
får inte hämma denna utveckling.

Miljöpartiet de gröna anser att politikers roll är att underlätta framväxten
av det goda - i bemärkelsen ekologiskt och socialt hållbara - näringslivet.
Miljömedvetenhet, mångfald, dynamik, kreativitet och delaktighet är nyckel-
ord i en sådan utveckling. En socialistisk detaljstyrning av näringsliv och
teknisk utveckling kan måhända stärka miljöskyddet, men skadar samtidigt
förutsättningarna för mångfald, dynamik och kreativitet. En nyliberal anti-
politik å andra sidan förstår inte vikten av socialekologiska spelregler och
ekonomiska styrmedel, och leder till en miljönonchalant ekonomism som är
oförenlig med ett långsiktigt hållbart samhälle.

Försöken från gamla vänsteretablissemang som LO och gamla
högeretablissemang som SAF att bibehålla och konservera gamla strukturer
och gamla föreställningar är ett allvarligt hot mot det svenska näringslivets
utvecklingsmöjligheter. LO:s oförmåga att inse vikten av att ge små företag
andra villkor än de stora är nästan lika förödande som SAF:s ideologiska
korståg mot den gemensamma sektor som är en förutsättning för det goda
näringslivet.

I vårt land ser vi således hur rädsla och konservatism, snarare än
nyfikenhet och framåtblickande, präglar mycket av den näringspolitiska
debatten. Gamla teser, som varit nog så viktiga under industrialismens
framväxt, tuggas fortfarande av de gamla höger- och vänsteretablisse-
mangen. Mot detta vill vi i Miljöpartiet ställa en utveckling där företagen i
allt större utsträckning blir en del av det sociala samhället, där ägandet blir
synligare och präglat av delaktighet. Just detta - delaktighet och synlig-
görande - leder till ett bredare och djupare ansvarstagande för samhället i
stort.

Dagens svenska näringsliv präglas av företag och företagsledningar som
saknar förankring i den vardagliga, sociala och ekologiska verkligheten och
som har en synnerligen kortsiktig förräntning av företagets pengar som enda
mål. Ett framtida näringsliv måste vara en del av ett fungerande samhälle,
inte något som existerar ovanför eller vid sidan om den sociala och
ekologiska verkligheten. Näringslivet måste göra skäl för namnet!

Tyvärr har den debatt som tagit fart de sista åren om företagsklimatet i
Sverige i stor utsträckning skjutit in sig på gamla nötta frågor i stället för
att
fokusera på de verkliga problemen. Det stora bombardemanget, såväl från
traditionellt borgerligt håll som från storföretag, har bland annat riktat in
sig
på vikten av subventionerade hushållstjänster och rätten att få skattesubven-
tioner om man är utländsk medborgare som arbetar tillfälligt i Sverige.
Miljöpartiet de grönas uppfattning är att det i en marknadsekonomi är
grundläggande att undvika subventioner av vissa tjänster och i stället arbeta
med generella styrmedel - detta talar för att vi i stället för subvention av
hus-
hållstjänster bör rikta in oss på en allmän sänkning av arbetsgivaravgifterna.
När det gäller skattesubvention av utländsk arbetskraft, är det bara att
konstatera att de företag som vill tillkalla experter får lära sig att betala en
marknadsmässig lön som också tar hänsyn till skattetrycket i landet.

Skattesystem som utvecklar
näringslivet

Enligt Miljöpartiets syn är bristerna i företagsklimatet av en
helt annan art. Bristerna tar sig uttryck i att de spelregler som
finns är anpassade till de stora företagen, att
skatteinstrumentet inte används för att stimulera näringslivet
att investera i miljöbättre teknik och metoder, att arbetstid
beskattas oerhört hårt genom bland annat höga
arbetsgivaravgifter och obligatoriska egenavgifter.

En viktig grundprincip i det som kan kallas en verklig marknadsekonomi
är att varje verksamhet ska betala sina fulla kostnader, även de externa
kostnaderna i form av miljöförstöring. Så sker inte i dag; tvärtom lever vi i
en skenbar marknadsekonomi, där vinsterna ofta privatiseras medan kostna-
derna socialiseras, det vill säga vinsterna går till företagens ägare, medan den
miljöförstöring och de negativa hälsoeffekter som en verksamhet skapar
betalas av skattekollektivet. Genom en socialekologisk skatteväxling, som
medför sänkta skatter på arbete (främst arbetsgivaravgifter och obligatoriska
egenavgifter) och höjda miljörelaterade skatter, uppnås en bättre balans, sam-
tidigt som vi kan vrida utvecklingen i riktning mot ett ekologiskt och socialt
hållbart samhälle. Skatteväxlingen stimulerar dessutom såväl teknik-
utveckling som framväxten av en större tjänstesektor.

Ägande med ansikte!

En ny ägarstruktur är viktigare i dag än någonsin tidigare. Vi
behöver fler företag med social hemvist, ägare med ansikten!
Såväl borgerliga som socialister värnar det anonyma
ägandet, ägandet utan ansikte. Socialisterna vill ha staten och
fonder som ägare, den nyliberala ideologin leder till att allt
större del av den ekonomiska volymen i näringslivet ägs av
ett ansiktslöst kapital.

Vi gröna tror mer på människor än på staten och kapitalet. Därför vill vi
stimulera företag där ägandet är synligt. Det kan vara självägda företag,
kooperativa företag, företag som ägs av dem som arbetar i dem eller som bor
i det samhälle där företagen finns. Vi är övertygade om att människor som
äger företag och som bor eller arbetar där företaget finns tar ett större
ansvar.
Då är det inte bara viktigt med avkastning i företaget, då är det plötsligt
viktigt att företaget är en del av ett fungerande socialt samhälle med jobb,
barnomsorg, skola, sjukvård och god miljö. Detta ansvar och denna del-
aktighet leder till ökad miljömedvetenhet och ökad kreativitet! Och det är ett
kreativt näringsliv vi behöver! Inte ett näringsliv som köper och säljer dotter-
bolag av varandra och tror att de skapar något. Ett företag är inget
självändamål. Företag som svävar fritt ovanför samhället är bara vinst-
maskiner, där alla värden reduceras till ett enda: förräntning av pengar. Visst
behövs sådana företag också, men vi behöver fler av den andra sorten, fler
självägda företag där ägarna har ett ansikte och en plats i den sociala
verkligheten.

Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för de små företagen,
och att öka möjligheten för dem som jobbar i ett företag - arbetare, tjänste-
män och företagsledning - att ta över ägandet om företaget ska säljas. Det
kan ske genom förköpsrätt och kanske genom ett marginellt räntebidrag. Det
handlar om att få en mångfald i ägandet, många olika former av ägande.

Ta till vara kreativiteten!

Kreativiteten ökar då människor känner att de vågar ta steget
ut i det främmande utan att riskera att falla igenom
samhällets skydd. Kreativiteten ökar också när regelverk och
gammal företagskultur kan förstås och förändras.

Vi måste även i Sverige lära oss att ta till vara invandrarnas erfarenheter av
småskalig företagsamhet. Vi måste öppna för detta genom bra och riktad ut-
bildning till just invandrare. I vårt land är vi dåliga på detta, vilket kostar
i
såväl humanvärden som i ekonomiska värden. Ytterligare satsningar på detta
behövs.

Lärlingssystem bör utvecklas ytterligare, inte minst för att ta vara på all
den kreativitet som finns hos många unga som inte vare sig vill eller orkar ta
till sig 12 års utbildning i ett sträck. Utbildning ska vara något man kan åter-
komma till.

Mycket i företagskulturen karaktäriseras av traditionellt manliga struk-
turer. Miljöpartiet har i andra motioner utvecklat tankarna på hur nya,
moderna strukturer kan ges mer växtkraft, vilket skulle kunna innebära att
människor som annars inte tänkt starta företag skulle kunna ta steget, det
gäller inte minst kvinnor, vars kreativitet och förmåga ofta inte tagits till
vara
inom den traditionella företagsvärlden som domineras av män och manliga
hierarkier.

Innovatörer och uppfinnare

Innovatörer och uppfinnare måste tas till vara och ges
rimliga möjligheter att också i vårt land se sina idéer
förverkligade genom goda riskkapitalfonder - som ger skäl
för namnet! - som verkligen är inriktade på, och förstår,
innovatörernas situation. En kommission bör tillsättas för att
dels fullständigt förutsättningslöst granska de misstag som
gjorts vad gäller att ta till vara innovationer i vårt land, dels
lägga förslag på åtgärdspaket, inkluderande även
okonventionella metoder.

Småföretagen behöver
andra regelverk

De riktigt små företagen med upp till tio anställda måste ges
ett annat regelverk än de stora, så att man bland annat får
möjlighet att undanta två anställda från turordningsreglerna.
Det är ett allvarligt feltänkande att bygga upp ett system som
om alla företag vore storföretag. Regeringen bör också så
snart som möjligt återkomma med förslag till andra
regelförändringar och regelförenklingar, gärna med
utgångspunkt i de 71 förslag som lagts av
Småföretagardelegationen.

Förnyelse

Det är således, enligt Miljöpartiets uppfattning, oerhört
viktigt att Sverige får ett näringsliv som i större utsträckning
kan förändra och förnya sig. Nya företag måste kunna finna
en jordmån att växa i och de som redan finns måste kunna
utvecklas genom nya idéer och projekt. Innovatörer och
uppfinnare behöver få betydligt bättre
utvecklingsmöjligheter. Någon måste också vara beredd att
ta risker! Delvis handlar detta om att det både inom
finansvärlden, politiken och industrin krävs ändrade
attityder. Men vi kan också underlätta en förnyelse genom att
förbättra regelverk och organisation. Genom att skapa en ny
form av riskkapitalfonder med fördelaktiga skattevillkor kan
vi t ex se till att privat riskvilligt kapital i större utsträckning
finns att tillgå. Det är också viktigt att lagar och skatteregler
utformas så att det inom företagen finns goda möjligheter att
bygga upp ett eget kapital. Vi vill se över
förmögenhetsskatten och föreslår redan nu en minskning
genom att sambeskattningen upphör. Under en
övergångsperiod krävs också investeringsbidrag för t ex
hållbara energislag som ett sätt att balansera den
konkurrensfördel som icke hållbara system har getts på
grund av att externa kostnader överförs från näringslivet till
staten.

Gemensam sektor till gagn
för näringslivet

Vi förespråkar ett differentierat ägande bestående av såväl
privata och kooperativa som kommunala och statliga företag.
Offentligt styrda företag kan i vissa fall vara både
nödvändiga och önskvärda; inte minst när det gäller naturliga
monopol och grundläggande infrastruktur, och i vissa fall
också för att upprätthålla konkurrens. Det är också viktigt att
konstatera att en väl fungerande gemensam sektor starkt
bidrar till goda förutsättningar för näringslivet - en bra
barnomsorg, en bra skola, god sjukvård och trygg äldrevård
skapar harmoni och effektivitet i samhället, vilket
näringslivet är mycket betjänt av.

En hållbar utveckling inom näringslivet kräver stora samhällsinsatser för
att bygga ut järnvägs- och sjöfartsförbindelser. Vägtransporter kommer att
bli dyrare i framtiden vilket gör att mer miljövänliga transportalternativ
måste finnas att tillgå. Fortsatta satsningar för att få goda datorkommunika-
tioner över hela landet är också nödvändig.

Ägande av naturresurser

Av sårbarhets- och självtillitsskäl, är det av stor betydelse att
viktiga naturtillgångar inte säljs till starka ägargrupper som
inte har någon förankring i den berörda samhällsstrukturen.
Därför vill vi förhindra att vattenkraft, skog och andra
avgörande naturresurser säljs ut till internationella intressen.

Ökad flexibilitet

Kraven på flexibilitet inom näringslivet kommer att öka,
oavsett vad vi anser om detta. Dessa krav måste mötas på ett
sätt som gör att människor inte tvingas till en sämre social
situation där utrymmet för tid med barn, umgänge med
vänner och delaktighet i närsamhället och de nödvändiga
sociala nätverken minskar. Genom att sänka
normalarbetstiden till i första hand 35 timmar per vecka kan
emellertid en ökad flexibilitet accepteras.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen på näringspolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattesystem som utvecklar näringslivet,1

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ägande med ansikte,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta till vara kreativiteten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om innovatörer och uppfinnare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att småföretagen behöver andra regelverk,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyelse av näringslivet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gemensam sektor till gagn för näringslivet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ägande av naturresurser,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad flexibilitet.2

Stockholm den 28 oktober 1998

Matz Hammarström (mp)

Peter Eriksson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Barbro Johansson (mp)

1Yrkande 2 hänvisat till SkU.

2 Yrkande 10 hänvisat till AU.