Musik som resurs för psykisk hälsa

Motion 2026/27:162 av Cecilia Engström (KD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att musik och musikbaserade insatser bör ges en tydligare plats i genomförandet av den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Psykisk hälsa är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. För att möta den behövs både vård och behandling och ett starkare förebyggande arbete där fler delar av samhället bidrar. Att stärka människors psykiska välbefinnande är en investering i både individens livskvalitet och samhällets långsiktiga utveckling.

 Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention lyfter bland annat fram vikten av att stärka psykiskt välbefinnande som resurs för individ och samhälle, investera i barn och ungas psykiska hälsa genom hela livet samt skapa ett inkluderande samhälle med delaktiga invånare. Här kan musiken vara en betydelsefull resurs.

 Musik är en del av människors vardag och kan skapa gemenskap, mening och delaktighet. Att sjunga, spela eller uppleva musik tillsammans kan bidra till sociala relationer, stärkt självkänsla och minskad ensamhet. Musikbaserade insatser kan också användas som komplement inom vård och omsorg och i förebyggande arbete.

 För barn och unga är möjligheten att delta i musikaliska aktiviteter särskilt viktig. Skolan, kulturskolan och civilsamhällets verksamheter kan erbjuda trygga sammanhang där unga får utvecklas, uttrycka sig och känna tillhörighet. Att ge fler barn och unga tillgång till musik och kultur kan därmed vara en del av samhällets långsiktiga investering i psykisk hälsa.

 Musiken kan även bidra till ett mer inkluderande samhälle. Körsång, musikgrupper och andra gemensamma aktiviteter skapar möten mellan människor med olika bakgrund och livssituation. De kan stärka känslan av sammanhang och ge fler möjlighet att vara delaktiga i samhällsgemenskapen.

 Kristdemokraterna vill att hela människan ska stå i centrum för arbetet med psykisk hälsa. Det innebär att vi behöver ta till vara både vårdens möjligheter och de sammanhang som stärker människors gemenskap, delaktighet och livskvalitet.

 Regeringen bör därför inom ramen för den nationella strategin tydliggöra hur musik och musikbaserade insatser kan bidra till att stärka psykiskt välbefinnande, främja barn och ungas psykiska hälsa och öka människors delaktighet. Det kan exempelvis handla om att sprida kunskap om musikbaserade metoder, främja samverkan mellan vård, kommuner, skola och civilsamhälle samt följa upp vilka insatser som har dokumenterad effekt.

 Det handlar inte om att ersätta medicinsk eller psykologisk behandling med musik, utan om att använda fler verktyg där de kan göra nytta. Musik kan vara en resurs för psykisk hälsa genom hela livet. Den resursen bör tas till vara bättre i det nationella arbetet.

Cecilia Engström (KD)