Motiori i Andra kammaren, nr 1304 år 1968

Motion 1968:1304 Andra kammaren - höst

Motiori i Andra kammaren, nr 1304 år 1968

13

Nr 1304

Av herrar Lindkvist och Lundberg, i anledning av Kungl. May.ts
proposition nr 161, med förslag till lag om förskott vid
upplåtelse av bostadsrätt, m. m.

I proposition nr 161 föreslås att lagen den 19 juni 1942 (430) om kontroll
av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. upphör att gälla
vid utgången av år 1968. Samtidigt föreslår Kungl. Maj:t en ny lag, om
förskott vid upplåtelse av bostadsrätt m. m., innebärande bl. a. att förskott
på avgift för överlåtelse av bostadsrätt inte får uppbäras med mindre att
vissa i propositionen närmare angivna bestämmelser fullgöres på ett betryggande
sätt.

Kontrollen av överlåtelse av bostadsrätt är tillkommen i syfte att förhindra
överpris. Den gäller på orter med bostadsbrist, där hyresnämnderna
godkänner gällande överlåtelsevärden. Därmed förhindras att bostadsrättshavare,
som överlåter sin bostad, kan utnyttja bostadsbristen för ett
sådant pris på bostaden som under normala förhållanden inte kunnat
erhållas på hyresmarknaden. Bostadsrättskommittén har i sin utredning
föreslagit att den offentliga överlåtelsekontrollen skall upphöra och har
fått stöd av flera remissorgan. Statsrådet har anslutit sig till kommitténs
förslag.

Även om såväl bostadsrättskommittén som flera remissinstanser anser
att överlåtelsekontrollen nu bör avvecklas, saknas det inte tungt vägande
invändningar bland remissinstanserna. Hovrätten för Nedre Norrland påminner
således om att det vid bostadsrättsöverlåtelser i bristorter alltför
ofta och utan hänsyn till gällande bestämmelser tas ut ersättningar som
måste anses otillbörligt höga. De mycket höga köpeskillingar som tagits
ut vid exekutiva försäljningar av bostadsrätt på bristorter motiverar något
skydd. Det bör därför övervägas, fortsätter hovrätten, ett system mot
oskäliga köpeskillingar liknande det som föreslagits beträffande prövning
av förstagångshyrorna. Det skulle innebära att köparen kunde påkalla hyresnämndens
prövning av köpeskillingens storlek och att denna kunde nedsättas
ifall nämnden fann denna vara uppenbart oskälig. Även SABO är
inne på liknande tankegångar och ifrågasätter dessutom hur de föreningar
vilkas normer för överlåtelser är fastställda i deras stadgar i fortsättningen
skall kontrollera att deras normer följs, om inte samhället längre utövar
någon kontroll.

Stadskollegiet i Stockholm påpekar att erfarenheterna från Stockholm

14

Motion i Andra kammaren, nr 130A år 1968

visar, att beredvilligheten att erlägga även mycket höga kapitalinsatser
vid förvärv av bostadsrätter är stor och sålunda benägenheten att betala
överpriser större än vad som förmodats. Kollegiet förordar därför att avvecklingen
av kontrollagen sker successivt på liknande sätt som i fråga om
avvecklingen av hyresregleringslagen samt att bestämmelser om kontroll
av överlåtelsepriser införes i bostadsrättslagen. Kontrollen bör dock begränsas
till att avse sådana överpriser på bostadsrätterna som från allmän
synpunkt inte kan accepteras. Sedan bristsituationen på bostadsmarknaden
inte längre är påtaglig bör enligt kollegiet kontrollen upphöra.

Såväl länsstyrelsen i Norrbottens län som drätselkammaren i Kiruna är
tveksamma till ett generellt avskaffande av kontrollen och anser att frågan
bör ytterligare utredas och övervägas.

Vi delar i allt väsentligt de invändningar mot överlåtelsekontrollens avskaffande
som framkommit i refererade remissvar. Lagförslaget förutsätter
dels fria överlåtelser till gällande marknadspriser för bostadsrättslägenheter
utanför den reguljära bostadskooperationen, dels att föreningar,
vilkas stadgar innehåller normer för fastställande av överlåtelsevärden,
även i fortsättningen har rätt att utöva sådan kontroll. Därmed erhåller
man två olika system på samma begränsade bostadsmarknad. Det förefaller
uppenbart att en sådan ordning kommer att befrämja en grå marknad.
Utan myndigheternas stöd i form av lagstiftning torde det vara orealistiskt
att tro, att nu gällande överlåtelsebestämmelser inom t. ex. bostadskooperativa
föreningar i längden kan upprätthållas.

En annan uppenbar nackdel med kontrollagens slopande är de risker för
ett kategoriboende som det nya förelaget kan medföra. Genom en annan,
mera marknadsbetingad prissättning vid överlåtelser av bostadsrättslägenheter,
kommer mera centralt belägna bostäder att gå upp kraftigt i
pris i jämförelse med nu gällande bestämmelser. Dessa attraktiva bostäder
är starkt efterfrågade. På de påtagliga bristorterna där försäljning av
bostadsrätter förekommit exekutivt, har köpesumman överstigit normalvärdet
många gånger om. Upphävs nu gällande kontrollag kommer en mera
ekonomiskt välbärgad grupp att bo i centralt belägna bostadsrättslägenheter,
eftersom överlåtelsevärdena kommer att ligga på en nivå som det
stora flertalet löntagare icke betalningsmässigt har möjlighet att preste.-ra. En avveckling av kontrollagen bör därför anpassas till ett system som
är jämförbart med avvecklingen av hyresregleringslagen. Det saknas nu
anledning att bryta ut överlåtelsevärdena för bostadsrättslägenheter ur
det mönster som varit vägledande för bostadspolitiken i stort. Någon övertygande
motivering härför har inte presenterats. I stället borde det ha varit
angeläget att utforma lagstiftningen så, att den blir så enhetlig som
möjligt. Den prövning av förstagångshyrorna som enligt den nya hyres -

Motion i Andra kammaren, nr 1304 år 1968

15

lagen sker i hyresnämnderna kan tillämpas även vid fastställande av skäliga
överlåtelsevärden på bostadsrättslägenheter.

I den mån en ny utredning ger anledning till ändrade försäljningsvärden
vid överlåtelse av bostadsrättslägenheter, bör detta förslag lämpligen
bygga på någon form av indexberäkning. Man bör då även ta hänsyn till
den värdeminskning som hus och lägenheter undergår genom förslitning
och åldrande. Frågan om ändrade överlåtelsevärden rymmer många problem
och synpunkter av såväl kortsiktig som mera långsiktig karaktär,
vilka inte tillräckligt synes ha beaktats i det föreliggande underlagsmaterialet.

Vi hemställer att riksdagen måtte besluta,

att lagen den 19 juni 1942 (430) om kontroll av upplåtelse
och överlåtelse av bostadsrätt förlänges — i första
hand till den 31 december 1970 — till de delar som gäller
kontroll av överlåtelsevärden.

Stockholm den 26 november 1968

Oskar Lindkvist (s) John Lundberg (s)

Alfa Boktryckeri AB, Sthlm 1968