Motionm' i Första Kammaren, Fka 11 (Motion 1894:11 Första kammaren)

Motionm'' i Första Kammaren, Fka 11.

N:o 11.

Af herr Öländer, om stadgande af svårare påföljd för oloflig
försäljning af vin och maltdrycker i vissa fall.

Uti en vid 1892 års lagtima riksdag väckt motion föreslog jag, att
Riksdagen ville i skrifvelse till Kong! Maj:t anhålla om sådan ändring
i kongl. förordningen angående försäljning af vin och maltdrycker, att,
der oloflig försäljning af dylika drycker egde rum, det i försäljningslokalen
befintliga parti deraf, jemte de för dess afhemtning erforderliga kärl,
måtte varda underkastadt beslag och dömas förbrutet.

Till grund för denna hemställan anförde jag, att, ehuru sådant bötesstraff,
som förordningen den 24 oktober 1885 stadgade, väl vore tillfyllestgörande
och motsvarade förbrytelsens storlek, då någon blott en eller
annan gång, lockad af ett tillfälligt begär efter eller behof af vinst, gjorde
sig skyldig till oloflig försäljning af vin eller maltdrycker, lagöfverträdaren
likväl, i den mån han insåge, hvilken vinst en fortsatt utöfning af
den lagstridiga försäljningen kunde bereda honom, och med vinsten jemförde
det ringa bötesbeloppet eller det korta fängelsestraff, han, vid bristande
tillgång till böternas gäldande, hade att undergå, säkerligen icke
skulle af ett sådant straff afhållas från att fortgå med en så vinstgifvande
affär. Mångfaldiga exempel funnes på, att lönkrögare, oaktadt upprepade
böter, nästan såsom ett yrke bedrefve sin för det allmänna skadliga näring.
I allmänhet kunde ett åtal ej afdömas omedelbart, utan kräfdes på
de orter, der endast två ting om året hölles, till och med flera år, innan
förseelsen blefve bestraffad. Att hvart tredje eller fjerde år undergå någon
kortare tids, högst två månaders enkelt fängelse, ansåge den praktiske
lönkrögaren vara ett ringa offer för den vanligen ganska stora vinst, försäljningen
medförde, helst rörelsen ingalunda läge nere under åtals- eller
strafftiden, under hvilken senare rörelsen förestodes af någon af husfolket.

Motioner i Första Kammaren, N:o 11.

Om det således vore uppenbart, att det för förseelsen stadgade ansvar
icke motsvarade sitt ändamål, kunde dock ett strängare straff eller eu
svårare straffart ej gerna vara lämplig eller med rättsmedvetandet öfverensstämmande.
En bestämmelse deremot, att åklagaren egde att taga i beslag
det parti vin- eller maltdrycker, hvarifrån försäljningen egt rum,
skulle bättre än någon annan förhindra förseelsens upprepande och utgöra
ett kraftigt botemedel mot olagligheter af ifrågavarande beskaffenhet.

Denna min motion blef visserligen tillstyrkt af det tillfälliga utskott,
som hade densamma till behandling, men blef deremot af Första Kammaren
afslagen.

Under den tid, som derefter förflutit, har emellertid, åtminstone inom
den ort jag representerar, det sig allt mer utbredande lönkrögeriet än
ytterligare gifvit stöd åt de skäl, jag för min motion anförde, och visat
de nuvarande straffbestämmelsernas maktlöshet att i ofvanberörda afseende
åstadkomma någon förbättring. Behofvet af en straffpåföljd, som, utan
att förhöja sjelfva straffet eller förändra dess art, likväl beröfvade den
brottslige den af hans olagliga handtering beräknade vinsten, har gjort
sig mer och mer gällande, och man har derför anmodat mig att förnya
den motion i ämnet, jag vid 1892 års riksdag framstälde.

Jag har så mycket mindre velat undandraga mig att tillmötesgå
denna anmaning, som jag icke funnit mig öfvertygad af de skäl för afslag
å motionen, som vid 1892 års riksdag åberopades och då bestämde Första
Kammarens beslut i frågan.

På grund häraf får jag, med upprepande af nämnda motion med
de ändringar, som sedermera utkomna författningar göra nödvändiga, vördsamt
föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta i kongl. förordningen
angående försäljning af vin, maltdrycker,
kokadt kafle och andra tillagade, icke spirituösa dryc
ker af den 24 oktober 1885 införa bestämmelse om,
att vid oloflig utskänkning af vin eller maltdrycker
eller oloflig försäljning å landet af vin eller maltdrycker
för afhemtning till mindre myckenhet än tio liter
det i försäljningslokalen befintliga parti af den dryck,
som utgjort föremål för försäljningen, tillika med kärl,
som för dess afhemtning äro tjenliga, skall vara underkastadt
beslag och dömas förbrutet.

Stockholm den 25 januari 1894.

- A. II. Öländer.

Bill. till Ililcsd. Prof. 1894. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Höft.