Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1941:112 Första kammaren
Motioner i Första kammaren. Nr lii.
1
Nr 112.
Av herr Gränebo m. fl., om vissa åtgärder för jordbruksproduktionens
upprätthållande.
Det nuvarande tidsläget präglas i hög grad av stegrade bekymmer för tillgodoseendet
av vårt folks oundgängliga behov av livsmedel. Vid sidan av omsorgen
om försvaret av vårt lands frihet och oberoende måste frågan om
effektiviserandet av vår livsmedelsförsörjning göras till föremål för särskilda
överväganden och åtgärder. Samtidigt gör sig även spörsmålet örn mötandet
av en hotande arbetslöshet med stor kraft gällande och påkallar betydande
beredskapsåtgärder på olika områden. I detta sammanhang förtjänar särskilt
understrykas det faktum, att jord- och skogsbruket höra till de mest
arbetskrävande näringarna och att igångsättandet av arbeten på dessa områden
sålunda även ur arbetslöshetssynpunkt äro synnerligen väl motiverade.
Att åtgärder för produktionens upprätthållande äro av nöden har ovan
berörts. I trontalet vid öppnandet av årets riksdag framhölls betydelsen av
sådana åtgärder även på längre sikt. Här tilldrager sig problemet om komplettering
av de ofullständiga jordbruken särskild uppmärksamhet. Egnahemslånerörelsen
och icke minst premielånen ha även sin kanske största
uppgift att fylla just när det gäller att främja anskaffandet av tillskottsjord
at jordbruk så små, att de icke kunna ge åt brukaren och hans familj
full sysselsättning och skälig utkomst. Åtgärder i syfte att göra de många
tusen ofullständiga jordbruken bärkraftigare och sålunda till en viktigare
och värdefullare länk i produktionen synas till och med värdefullare än
tillskapandet av nya jordbruk. Det synes värdefullt att svårigheterna att
bereda tillgång till pengar för den verksamhet det här är fråga örn måtte
undanröjas, så att därigenom inga hinder måtte förefinnas för egnahemsmyndigheterna
att fylla en uppgift av denna betydelse.
Vårt lands jordbruksekonomiska struktur är sådan, att det mindre jordbruket
här alltid kommer att lia en betydande uppgift att fylla. En skälig
och väl avvägd prispolitik har här sin stora uppgift just med hänsyn till det
mindre jordbruket. Men det är icke till fyllest därmed. Det går icke på alla
håll att lösa problemen enbart med priser. För många mindre jordbrukare
kommer möjligheten att ha tillgång till andra arbetstillfällen vid sidan av
jordbruket alltid att vara av stor betydelse. På många håll har utvecklingen
icke varit gynnsam när det gällt att åt jordbrukarna bevara arbeten, som
av ålder tillkommo dem. Här synas åtgärder nödvändiga för motverkande
av denna för jordbrukets folk och dess strävan efter rättvis och skälig utkomst
ogynnsamma tendens. Det synes emellertid även nödvändigt att
genom olika utvägar — gamla eller nya — göra det möjlig! särskilt för
Bihang till riksdagens protokoll 1941. .1 sami. Nr 112—lil.
I
2
Motioner i Första kammaren, Nr 112.
småbrukarna att erhålla arbete och utkomst, motsvarande vad som kan
ernås av andra jämförliga grupper inom samhällslivet.
Åtgärder av olika slag synas härvid tänkbara, och eventuellt skulle i anslutning
till den aktuella tanken på beredande av yrkesutbildning på olika
områden åtgärder kunna vidtagas för att skapa tillgång till välbehövliga och
kunniga yrkesmän på landsbygden genom utbildning av lämpliga småbrukare.
Denna vår allmänna uppfattning synes kunna på olika sätt främjas genom
vissa åtgärder och förslag i anknytning till årets statsverksproposition och
dess nionde huvudtitel. Under nämnda huvudtitel upptogos salunda bl. a.
följande anslag, som i detta sammanhang kunna vara av betydelse:
G. Lanthushållning i allmänhet.
(78) 1. Bidrag till hushållningssällskapen.
H. Egnahcmsbildning, kolonisation och grundförbättringar in. m.
(128) 7. Egnahemsbildning: avsättning till fonden för premielån till egnahemslånetagare,
m. m.
(137) 16. Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk m. m.
Hushållningssällskapens produktionsfrämjande betydelse och värdet av
deras insats för jordbruket synes icke minst i dessa tider motivera statens
stöd i därför erforderlig omfattning. Anslaget för hushållningssällskapens
allmänna verksamhet, som vid förra årets lagtima riksdag med hänsyn till
det statsfinansiella läget reducerades med 200 000 kronor, föreslås i år av
samma anledning skola sänkas med ytterligare 100 000 kronor. Det skulle
sålunda komma att utgå med ett belopp av 2 600 000 kronor.
Statens livsmedelskommission har erinrat om att redan den förra året vidtagna
anslagssänkningen haft menliga följder för hushållningssällskapens
omedelbart produktionsfrämjande verksamhet. Från hushållningssällskapens
ombud har hemställts örn att i folkförsörjningens intresse det ifrågavarande
anslaget nu måtte höjas till 2 900 000 kronor, medan lantbruksstyrelsen föreslagit
att det skulle utgå med oförändrat belopp, d. v. s. 2 700 000 kronor.
I detta sammanhang bör omnämnas, att under nionde huvudtiteln såsom
nytt anslag upptagits
Särskilt bidrag till hushållningssällskapen för kostnader i samband med
vissa krisåtgärder
med 200 000 kronor.
Men detta anslag angives uttryckligen vara avsett att täcka kostnaderna
för de i samband med de statliga krisatgärderna ålagda arbetsuppgifterna.
Obestridligt är vidare att olika omständigheter, icke minst av kommunika
-
Motioner i Första kammaren, Nr 112.
3
tionssvårighetema vållade stegringar av resekostnader o. s. v. för förrättningar,
bidragit att bereda ekonomiska svårigheter för upprätthållande i
behövlig omfattning av hushållningssällskapens verksamhet.
Att statens bidrag för avlöning åt tjänstepersonal upptages oförändrat
medan exempelvis i proposition nr 2 till innevarande riksdag ang. utgifter
å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 medel begäres för att möjliggöra för
svenska utsädesföreningen och svenska vall- och mosskulturföreningen att
höja sina anställdas dyrtidstillägg med 10 procent, återverkar givetvis även
oförmånligt på hushållningssällskapens ställning.
Goda skäl tala sålunda för att bidraget till hushållningssällskapens allmänna
verksamhet icke sänkes utan utgår med oförändrat belopp.
I fråga örn anslaget till fonden för premielån till egnahemslåntagare synes
vara att observera, att egnahemsstyrelsen med hänvisning till premielånens
stora betydelse såsom led i en rationellt bedriven egnahemslångivning förklarat
sig icke kunna för nästa budgetår föreslå lägre anslagsanvisning än
l1/a milj. kronor. Egnahemsstyrelsen framhåller även starkt önskvärdheten
av detta anslag med hänsyn till det stora föreliggande behovet. Särskilt med
lanke på värdet av att bereda tillgång till erforderliga medel i denna fonn
för främjande av komplettering av ofullständiga jordbruk synes egnahemsstyrelsens
framställning böra tillmötesgås.
För bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk avses i propositionen
ett belopp av 2 500 000 kronor, varav dock endast 1 600 000 kronor uppföras
i budgeten att utbetalas under budgetåret. Anledningen härtill är att beviljade
medel icke utbetalas till bidragstagaren förrän han utfört det nvodlingseller
förbättringsarbete, varför bidraget utgår.
Ehuru lantbruksstyrelsen i sin framställning i ärendet icke påyrkar större
belopp för detta ändamål än tidigare, nämligen 2 200 000 kronor, vitsordar
dock styrelsen den synnerligen starka efterfrågan, som dessa bidrag till nyodling,
betesförbättring, stenröjning, jordkörning och avloppsförbättring
rönt från landets jordbrukare. Av till skrivelsen fogad tabell framgår, att
under år 1940 ingåvos ansökningar till ett sammanlagt belopp av 5 038 610
kronor, varav enbart till nyodling 1 853 530 kronor. Då man vet att det
maximibelopp, som utgår per hektar odlingsjord, är 400 kronor, är det lätt
att räkna ut att det här vore fråga nyodling av en för vår folkförsörjning
synnerligen betydelsefull omfattning — minst 4 633 hektar. I fråga örn betesförbättring
är motsvarande areal avsevärt större. Det synes icke minst i nuvarande
tidsläge önskvärt örn staten kunde räcka alla dessa odlare en hjälpande
hand. Härigenom främjas även tillgången till arbete i landet på ett
synnerligen verksamt sätt.
Det synes vara väl motiverat att anslaget för bidrag till förstärkning av
ofullständiga jordbruk genom grundförbättringar höjes nied 1 000 000 kronor
och att diirigenom möjligheten att bevilja bidrag för detta ändamål i
motsvarande mån utvidgas.
Motioner i Första kammaren, Nr 112.
På grund av vad sålunda anförts hemställa vi, att riksdagen mätte besluta.
att bidrag till hushållningssällskapens allmänna verksamhet
under budgetåret 1941/42 måtte utgå med 2 700 000
kronor;
att avsättning till fonden för premielån till egnahemslåntagare
under budgetåret 1941/42 sker med 1 500 000 kronor;
att till bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m. för budgetåret 1941/42 anvisas ett förslagsanslag av
2 600 000 kronor; samt
alt bidrag för förstärkning av ofullständiga jordbruk under
budgetåret 1941/42 må beviljas i däremot svarande vidgad
omfattning; ävensom
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville göra framställning
om skyndsam utredning och förslag för tillvaratagande
och främjande av tillgång till arbetstillfällen och
utkomstmöjligheter vid sidan av jordbruket åt innehavare
av ofullständiga jordbruk och deras hemmavarande familjemedlemmar.
Stockholm den 23 januari 1941.
Allan Holstenson.
Anton Svensson.
J. A. Andersson.
Wiktor Egnell.
Gust. Elofsson,
Arthur Heiding.
B. A. Nilsson.
Ivar Persson.
A. R. Aronsson.
Joh. Friggeråker.
C. P. V. Gränebo.
Arvid De Geer.
Per Andersson.
Gunnar Bodin.
K. I. Sköldén.
Verner Andersson.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket