Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1919:92 Första kammaren
Motioner i Första kammaren, Nr 9%,
13
Nr 92.
Av herrar Lagerkvist och Asplund, om andag för påbörjande
av tvärbanan Jörn—Gubblijaure.
I den kungliga propositionen beträffande utgifter för kapitalökning
har chefen för civildepartementet i likhet med järnvägsstyrelsen ej begärt
något anslag för år 1920 för inlandsbanans fortsatta byggande och
därjämte vidtagit högst betydande reduceringar i de anslagskrav, som
järnvägsstyrelsen trots stor sparsamhet ansett sig böra framföra, och
på grund härav begäres icke något anslag för de norrländska järnvägarna
för år 1920.
Tillfölje härav framföres också i eu av norrlänningar undertecknad
motion ett yrkandé, att riksdagen måtte bevilja medel för fortsatt banbygge
i Norrland.
Åven vid ett bifall till denna motion, som nöjer sig med ett belopp
betydligt under det en gång för år 1920 beräknade, kommer den en
gång för dessa banor uppgjorda byggnadsplanen att högst väsentligt
ändras, och tidpunkten för det slutliga färdigbyggandet att framskjutas
i betydande grad.
Detta torde vara ofrånkomligt tillfölje statsfinansernas läge, men
även civilministern synes först efter åtskillig tvekan ha sett sig nödsakad
att avstå från att i någon mån råda bot däremot genom att begära
anslag av årets riksdag.
Denna förskjutning i byggnadstiden drabbar i största mån trakterna
omkring Skellefteåälvens källsjöar, och man må icke förtänka socknemännen
därstädes, att de med bekymmer se den utveckling järnvägsfrågorna
tagit. Inlandsbanan fördröjes, och detta är största bekymret,
men även den i samband därmed stående tvärbanan Jörn—Gubblijaure
kommer att avsevärt fördröjas.
Under sådana förhållanden har den tanken framförts att söka någon
14
Motioner i Första kammaren, Nr 92.
ersättning för detta försenande och inom rimlig tid sätta åtminstone en
del av dessa trakter i förbindelse med det övriga statsbanenätet och
detta skulle uppnås genom att byggande av tvärbanan Jörn—Gubblijaure
nu påbörjas. Byggnadsplan^! upptager år 1921 såsom begynnelseår för
denna bana, men för att något resultat skulle kunna uppnås i ovan antydd
riktning, bör den påbörjas redan 1920.
Vid en omprövning av detta förslag bör då också eu undersökning
vidtagas, huruvida några allmänna intressen av betydande art äro förbundna
med ett tidigare byggande av tvärbana och med några ord skall
därför beröras vad som i detta sammanhang kan anföras.
De stundande åren torde av allt att döma komma att kännetecknas
av en stark efterfrågan på järn och trä, varjämte allt fortfarande högsta
vikt kommer att läggas vid ett fortsatt tillgodogörande av vårt lands
möjligheter till självförsörjning och frigörande från beroende av utlandet.
Framdragandet av tvärbanan Jörn—Gubblijaure kommer förvisso
att underlätta strävandena att möta denna efterfrågan på bästa sätt, enär
banan framgår på vattendelaren mellan Skellefteå och Byske älvar, vilka
trakters rika tillgångar på skogsprodukter ej förr ha kunnat tillgodogöras
på grund av dåliga kommunikationer. Särskilt är detta förhållandet
med slipersskog i stor utsträckning och ofantliga massor kolved.
Staten har här stora intressen att bevaka, enär cirka 70 procent av all
skogsmark inom banans trafikområde tillhör staten. Redan nu är Jörns
socken den största kolleverantören efter norra stambanan, vadan vid
kolning vant och intresserat folk redan är för handen. Betydelsen av
god tillgång på träkol inom rimliga avstånd från i Norrbotten redan befintliga
och planerade järnverk ligger så i öppen dag, att något vidare
ordande därom ej är behövligt.
Vad sedan odlingsmöjligheterna beträffar, så torde utan överdrift
kunna sägas, att få orter av vårt land besitta motsvarande utvecklingsmöjligheter,
detta särskilt med tanke på Arvidsjaurs socken. Enbart
inom denna socken finnes enligt beräkning 28,300 hektar odlingsbar
jord, varav bortåt hälften av synnerligen godartad beskaffenhet. Här
ligger ock Lapplands största jordbrukssamhälle vid Glommersträsk.
Rentabilitetsberäkningarna för banan visa siffror fullt i jämhöjd med
andra banor och böra väl stå sig och även förbättras i den mån tillgodogörande
vidtager av de ej långt från bansträckningen befintliga
vattenfallen, till stor del i statens ägo.
När eu gång inlandsleden skall med kraft färdigbyggas, måste det
anses vara av stort värde, att en i det hela gen tillförselväg från hamn
finnes, varigenom kostnaderna säkerligen kunna nedbringas och banans
Motionär i Första hammaren, Nr 92.
15
snara färdigbyggande underlättas, vadan även ur den synpunkten banans
tillkomst kan väl motiveras.
Vad slutligen byggnadskost.naderna beträffar, så äro de visserligen
orimligt höga, men då det här ej behöver ifrågakomma några brobyggnader
av någon nämnvärd betydelse och terrängförhållandena äro ovanligt
gynnsamma, borde den saken ej vara avgörande för en början till
arbetet nu snarast möjligt. Kommer så härtill att räls ju finnes inköpt
i rätt betydande omfattning.
Då det av det anförda torde framgå, att ett ej oväsentligt allmänt
intresse tillgodoses av nu berörda banas snara tillkomst och rättvisa
och billighet kräva, att ett tillgodoseende av så vitt möjligt alla fjällsocknars
behov av järnvägsförbindelser inom rimlig tid vidtager, får jag
hemställa,
att riksdagen måtte för påbörjande av tvärbanan
Jörn—Gubblijaure för år 1920 bevilja ett anslag av
500,000 kronor.
Stockholm den 20 januari 1919.
Emil Lagerkvist.
C. I. Asplund.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket