Motioner i Första kammaren, nr 953 år 1968

Motion 1968:953 Första kammaren

Nr 953—962

Motioner i Första kammaren, nr 953 år 1968

1

Nr 953

Av herr Holmberg m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition
nr 93, med förslag till lag om procentsatsen för
uttag av avgift under åren 1970—197tf till försäkringen
för tilläggspension.

(Lika lydande med motion nr 1209 i Andra kammaren)

I proposition nr 93 angående uttag av avgift åren 1970—1974 till försäkringen
för tilläggspension föreslår Kungl. Maj:t att avgiften för år
1970 skall utgå med 10 % av den pensionsgrundande inkomsten, varefter
en höjning med 1/4 % skall ske för vart och ett av de fyra närmast följande
åren. För år 1974 skall således gälla ett avgiftsuttag om 11 %.
Det innebär en höjning med 1,5 % jämfört med den för år 1969 beslutade
procentsatsen.

Till grund för Kungl. Maj :ts proposition ligger ett av riksförsäkringsverket
utarbetat förslag med 5 uttagsalternativ, A-E. Alternativ A
innebär en halvprocentig höjning per år till 12 %, alternativ B innebär
samma sak, men utan höjning för åren 1973 och 1974, varvid uttagssatsen
slutar på 11 %. Alternativ C är det av Kungl. Maj:t förordade. Alternativ
D innebär en höjning till 10 % för år 1970 och därefter oförändrat uttag.
Alternativ E slutligen innebär oförändrat uttag fr. o. m. 1969 d. v. s.
9,5 % för vart och ett av åren 1970 t. o. m. 1974.

Riksförsäkringsverket, som vid bedömningen tillämpat samma principer
som låg till grund för dess förslag år 1963, föreslår något av alternativen
A—C. Verket motiverar detta med främst försäkringsmässiga
aspekter utifrån fondernas förmenta samhällsekonomiska fördelar. Man
menar ’att det främsta syftet med en fondering inom ett pensionssystem
som omfattar hela folket — utöver att skapa en buffertfond — är att bidraga
till en sådan uppbyggnad av samhället att det i framtiden kan bära
de bördor som pensioneringen medför”.

Chefen för socialdepartementet, som stannat för alternativ C, har godtagit
den försäkringstekniska aspekten men anser dessutom att en betydande
fondbildning är samhällsekonomiskt motiverad även av andra skäl
än rent försäkringsmässiga.

Vi vill ifrågasätta huruvida inte riksförsäkringsverket ånyo tillämpat
väl lågt liggande” förutsättningar vid beräkningarna av fonderingen vid
olika uttagssatser. Det gäller inte så mycket levnadskostnadsökningen,
som satts till 2 % per år eller realinkomstökningen — 3 % per år. Där Bihang

till riksdagens protokoll 1968. 3 saml. Nr 953_962

2

Motioner i Första kammaren, nr 953 år 1968

emot innebär fondränteförutsättningen om bara 4 % per år mot reella 5
å 6 %, såsom hittills, en kraftig underskattning av tillväxten oavsett alternativval.
För att belysa detta redovisas här nedan alternativen C och
E i tabellform, med förutsättningar enligt ovan vid en årlig fondförräntning
om 4, 5 resp. 6 c, <.

Tabell 1	Realinkomstökning	3 %	Basbelopp 5700	kr. vid 1967	års utgång
		Levnadskostnadsstegring 2 7c
		Avgifts alternativ	C
			Pensioner		Fond i miljarder kr. vid årets .slut vid
			inkl. för-		en förräntning av
	Avgifts-	Avgifter	valtnings-
År	uttag %	miljarder	kostnader	Avg. (3)
		kr.	miljarder	—	4 %	5 %	6 %
			kr.	Pens. (4)
1	2	3	4	5	6	7	8
1968	9	4,94	0,65	7,60	24,1	24,2	24,4
1969	9,5	5,52	0,87	6,34	29,7	30,1	30,5
1970	10	6,13	1,13	5,42	35,8	36,6	37,4
1971	10,25	6,64	1,46	4,55	42,5	43,6	44,8
1972	10,5	7,18	1,82	3,95	49,5	51,2	52,8
1973	10,75	7,74	2,24	3,46	57,0	59,2	61,5
1974	11	8,33	2,73	3,05	64,9	67,8	70,8
1975	11	8,75	3,27	2,68	73,0	76,6	80,5
1980	11	11,16	7,10	1,57	114	124	135
1985	11	14,20	12,44	1,14	154	174	196
1990	11	17,65	18,56	0,95	188	223	263
1995	11	21,71	24,18	0,90	219	273	341
2000	11	26,19	29,22	0,90	250	333	440
			i 1967	års penningvärde
2000		13,64	15,21		130	173	229

Motioner i Första kammaren, nr 953 år 1968

3

Tabell 2 Realinkomstökning 3 % Basbelopp 5700 kr. vid 1967 års utgång

Levnadskostnadsstegring 2 7c
Avgiftsalternativ E

Pensioner
inkl. för -

Fond i miljarder kr. vid årets slut vid

År	Avgifts-uttag %	Avgifter miljarder kr.	valtnings- kostnader miljarder kr.	Avg. (3) Pens. (4)	en 4 %	rorrantnmg 5 7c	av 6 7c
1	2	3	4	5	6	7	8
1968	9	4,94	0,65	7,60	24,1	24,2	24,4
1969	9,5	5,52	0,87	6,34	29,7	30,1	30,5
1970	9,5	5,83	1,13	5,16	35,5	36,3	37,1
1971	9,5	6,16	1,46	4,22	41,7	42,8	44,0
1972	9,5	6,50	1,82	3,57	48,0	49,6	51,3
1973	9,5	6,84	2,24	3,05	54,5	56,7	59,0
1974	9,5	7,20	2,73	2,64	61,2	64,0	67,0
1975	9,5	7,56	3,27	2,31	67,9	71,5	75,3
1980	9,5	9,64	7,10	1,36	101	no	120
1985	9,5	12,26	12,44	0,99	128	146	166
1990	9,5	15,24	18,56	0,82	145	175	211
1995	9,5	18,75	24,18	0,78	151	197	256
2000	9,5	22,62	29,22	0,77	150	218	308
			i 1967	års penningvärde
2000		11,78	15,21		78	113	160

Av tabellerna 1 och 2 framgår att med de för realinkomst- och levnadskostnadsökning
givna förutsätttningarna å en årlig fondförräntning
om mellan 5 och 6 %, kommer alternativ E att gott och väl motsvara
alternativ C, om för det senare förutsätts en årlig förräntning om 4 %.
Mot bakgrunden av 1966 och 1967 års fondförräntningar om i genomsnitt
5,95 resp. 6,14 % är det uppenbart mycket sannolikt att den årliga fondförräntningen
under den femårsperiod, vilken Kungl. Maj:ts förslag närmast
gäller, kommer att ligga närmare 6 än 5 % årligen. Det innebär, att
det är fullt befogat att under den näraliggande och korta tidsperiod det
är fråga om räkna med att fonderingen enligt alternativet E blir t. o. m.
avsevärt större än enligt alternativ C med dess onaturligt pessimistiska
förräntningsförutsättning.

Såsom antytts var riksförsäkringsverkets förutsättningar i 1963 års
förslag på samma sätt orealistiska som i det nu föreliggande. Man underskattade
fondtillväxten mycket markant, vilket framgår av verkets till
1963 års förslag fogade prognossiffror jämförda med den verkliga fonderingen
:

4

Motioner i Första kammaren, nr 953 år 1968

Tabell 3

År	Fondstorlek vid årets slut miljarder kronor	Prognosens underskattning av fondstorleken
	Riksförs.-verkets prognos i 1963 års förslag för seder-mera beslutat alt.	I efterhand konsta-terad fondstorlek	I absoluta tal miljarder kronor	I % av prognos-tiserad fond
1965	10,4	10,6	0,2	ca 2
1966	13,6	14,9	1,3	ca 10
1967	17,1	19,6	2,5	ca 15

Det framgår av denna jämförelse att den verkliga fondtillväxten tenderar
att divergera alltmer — både i absoluta och relativa tal — från den
av riksförsäkringsverket 1963 upprättade prognosen.

Vi anser emellertid att ett avgiftsuttag enligt alternativ E den närmaste
perioden är till fyllest, även för de fall riksförsäkringsverkets
prognos mot all förmodan inte skulle underskatta fondtillväxten. Denna
vår ståndpunkt har starka samhällsekonomiska motiv: det är oförenligt
med sund ekonomisk politik att under ett svagt konjunkturläge belasta
näringslivet med ytterligare kostnader. I vårt land måste man nu och under
närmast överskådliga framtid mer än någonsin under senare tid slå
vakt om näringslivets konkurrensförmåga. För utbyggnaden av produktionsapparaten
skulle visserligen, som departementschefen anför i propositionen,
en betydande fondbildning vara av värde. Det kan dock icke
rimligen komma i fråga att möjliggöra en dylik fondering medelst avgiftsuttag
som minskar näringslivets för närvarande alltför låga lönsamhet
och konkurrenskraft som försvårar dess egna investeringsinsatser. Det
måste anses anmärkningsvärt, att departementschefen i det sammanhanget
inte på något sätt berört näringslivets problem i samband med
ökade avgifter. Inom det svenska näringslivet finns företag som lämnar
otillräckligt stor eller ingen vinst eller t. o. m. går med förlust. Bilden av
de svenska företagens lönsamhet i dag ter sig fortfarande ogynnsam. En
större avgiftshöjning än vad som är nödvändig för att trygga pensionerna
måste i en sådan situation anses äventyrlig eftersom ATP-tryggheten
i första hand vilar på det framtida näringslivets avgiftsbetalningsförmåga.

Det förtjänar framhållas att år 1974 utgör pensionsutbetalningar och
förvaltningskostnader endast 1/24 eller ca 4,2 % av fondernas ackumulerade
medel enligt alternativet C och obetydligt mer, eller ca 4,4 %, enligt
alternativet E. Inte heller av kostnadsskäl kan det anses angeläget att

Motioner i Första kammaren, nr 953 år 1963

5

redan under ATP-systemets uppbyggnadsår försöka nå upp till en avgiftsnivå,
som med skälig marginal avser långt senare pensionskostnader.
Detta illustreras av en kostnadsjämförelse mellan ATP- och folkpensionssystemen.
Enligt nu gällande statistiska data beräknas antalet
utbetalningar från tilläggspensionen år 1969 bli ca 320 000. Detta antal
får ställas i relation till ca 1 290 000 utbetalningar, som samma år beräknas
utgå från folkpensioneringen. Tilläggspensionens totala kostnader för
år 1969 beräknas till 800 miljoner kronor mot folkpensionens 6 865 miljoner
kronor. Av dessa två stora pensionssystems totala kostnader svarar
alltså ATP endast för ca 9,5 %.

Vi föreslår mot bakgrunden av vad här framförts att avgiftsuttaget
vad gäller försäkringen för tilläggspension under perioden 1970—1974
bestäms till 9,5 % för vart och ett av dessa år.

Med stöd av vad ovan anförts hemställes,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen
för tilläggspension

Härigenom förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen den 15 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till
försäkringen för tilläggspension skall utgöra 9,5 % för vart och ett av
åren 1970—1974.

Stockholm den 2 maj 1968

Yngve Holmberg (h) Carl Eskilsson (h) Allan Hernelius (h)

Gösta Jacobsson (h) Rolf Kaijser (h) N. Yngve Nilsson (h)

Ragnar Sveningsson (h)

G. Ivar Virgin (h)