Motioner i Första kammaren, nr 94 (Motion 1946:94 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 94.

Nr 94.

Av herr Persson, Einar, m. fl., om utredning angående ändrade
rösträttsgrunder vid allmännings- och jordägarstämmor.

År 1938 antogs med anledning av en kungl, proposition en lag om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna. Före nämnda lags tillkomst ägde delägarna
i allmänningsskog vid fattande av beslut rörande skogen eller fond,
som härrör från avkastningen av skogen, i regel rösträtt efter sin delaktighet
i skogen. I vissa reglementen hade emellertid till skydd för de mindre delägarna
föreskrivits begränsningar i rätten att rösta efter sagda delaktighet.
Liknande bestämmelser gällde också vid val av allmänningsstyrelse.

I den nya lagen intogs emellertid en bestämmelse, som i viss mån begränsade
denna rösträtt. Sålunda heter det i 47 par. i sagda lag fjärde stycket: »Ej må
någon å allmänningsstämma för egen eller annans räkning utöva rösträtt för
mer än en tiondel av hela det delaktighetstal, som är företrätt å stämman,
eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reglementet.»

Med denna begränsning av rösträtten, som härmed genomfördes, hoppades
man kunna begränsa skogsbolagens dominerande inflytande å stämmorna. Detta
skulle också lia blivit fallet, därest bolagen uppträtt splittrade. Så är emellertid
ej förhållandet. För att i någon män belysa huru den begränsade rösträtten
i praktiken verkar skall här anföras ett exempel från en jordägarstämma i
Älvdalens socken. Inom denna socken ägas 135 541: 9155 reducerade handland
av skogsbolagen, fördelade sålunda:

Korsnäs sågverksaktiebolag............. 60 952:1690

Stora Kopparbergs Bergslags AB........ 51 405: 0455

Kopparfors aktiebolag .................. 22 128:1610

Trävaruaktiebolaget Dalarna............ 1 056: 5400

Vid den förut nämnda stämman, vilken stämma ansågs ovanligt talrikt besökt,
uppgick vid voteringarna det sammanlagda jordtalet till sammanlagt
182 198:6430. Samtliga fyra bolag vörö närvarande vid stämman och röstade
för ovan angivna jordtal 135 541: 9155, och de enskilda jordägarnas sammanlagda
jordtal vid sagda stämma uppgick till 46 656: 7275. Enär på grund av
nuvarande bestämmelser ingen fick rösta för mer än en tiondel av det vid stämman
närvarande jordtalet, reducerades bolagens röster sålunda:

Motioner i Första kammaren, nr 94.

Korsnäs sågverksaktiebolag..........

Stora Kopparbergs Bergslags AB----

Kopparfors aktiebolag ............

Trävaruaktiebolaget Dalarna ........

till 18 219:8048

» 18 219:8643

» 1 056: 5400

Summa bolagsröster 55 716: 1329

Då de enskilda jordägarnas sammanlagda röster vid ifrågavarande stämma
uppgingo enligt ovan till sammanlagt 46 656:7275, är det tydligt att bolagen,
trots begränsningen av röstetalet, fortfarande kunna utöva ett dominerande
inflytande vid dessa stämmor. Det är också anmärkningsvärt, som ovan anförts,
att bolagen alltid uppträda på samma linje. På grund härav hava bolagen kunnat
invälja sina förvaltare i såväl allmänningsstyrelse som i jordägarnämnden.
Då allmänningsstyrelsen skall fastställa minimipriser a de utstämplingar, som
verkställas å besparingsskogen, kan man diskutera lämpligheten av att bolagens
skogsförvaltare skola vara representerade i sagda styrelse. Oaktat att
bolagen under senare år i stor omfattning avyttrat inägorna till sina hemman
till enskilda jordägare, hava bolagen ändock kvar sitt jordtal för dylika hemman.
Detta beror på nuvarande avstyckningsbestämmelser. Då jordtalet vid
storskiftet lades på inägojorden förefaller det mycket egendomligt att bolagen
skola lia kvar detta jordtal, som i stället bort följa med inägorna. I vår tid
kan det icke vara riktigt att några bolag skola vara de bestämmande vid jordägarstämmornas
uppkomna voteringar. Denna kvarleva fran gången tid borde
därför ändras till bättre överensstämmelse med vårt demokratiska samhällssystem.
Det är självklart, att man kan uppställa flera alternativ när det gäller
att rätta till detta missförhållande. Dels kan man tänka sig en begränsning
av röstetalet i den nuvarande formen, att ingen far utöva rösträtt för mer
än till exempel 1/30 eller också att i lagen införes en bestämmelse, att ingen
får rösta för mer än 3 000 red. handland, och dels att man röstar efter samma
grunder som gälla för de politiska och kommunala valen, en man och en röst.
Detta är ur demokratisk synpunkt det mest tilltalande.

På grund av vad ovan anförts hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa örn
en skyndsam utredning om ändrade rösträttsgrunder vid allmännings-
och jordägarstämmor.

Stockholm den 22 januari 1946.

Einar Persson.

II. Sten. Sven Edin. Carl Eriksson.

Lage Svedberg. Per Olofsson. ■/. F. Grym.