Motioner i Första kammaren, Nr 8

Motion 1920:8 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 8.

Nr 8.

Av herr Olsson, Oscar, m. fl., om anslag på tilläggsstat för
år 1920 för att därigenom bereda riksförbunden för
understödjande av biblioteksverksamhet genom studiecirklar
fyllnad sunderstöd för år 1919.

Sedan skolöverstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 191 i) visat,
att det nu gällande stadgandet om 45,000 kronor såsom högsta sammanlagda
beloppet för årsunderstöd till riksförbund för studiecirklar
genom denna begränsning innebär fara för hämmande av den genom
studiecirklarna bedrivna biblioteksverksamheten, har Kungl. Maj:t
beslutat ingå till innevarande riksdag med förslag om stadgandets
upphävande från och med 1920. Däremot har Kung]. Maj:t ej ansett-
sig kunna biträda överstyrelsens förslag att genom ett anslag
på tilläggsstat för 1920 hjälpa riksförbundens studiecirklar ur de
stora svårigheter, som uppstått för deras arbete på grund av att
stadgandets giltighet för utdelandet av 1919 års anslag berövat dem
en mycket stor del, ungefär 20 procent, av deras vanliga statsunderstöd.

Kungl. Maj:ts betänksamhet mot upptagande av anslag på tillläggsstat
är i allmänhet synnerligen välbetänkt, men bär föreligger
ett fall, då det skulle uppfattas såsom ganska obilligt, om riksdagen
ej gåve sitt bifall till det av skolöverstyrelsen framställda förslaget,
trots de betänkligheter, som kunnat vara avgörande för Kungl. Maj:ts
ståndpunkt.

De tre riksförbund, som skulle drabbas och det mycket hårt av
ett avslag, nämligen godtemplarorden, arbetarnes bildningsförbund
och nationalgodtemplarorden (i samorganisation med templarorden),
ha trots de stora svårigheterna under krigsåren hållit uppe och utvecklat
sin folkbiblioteksrörelse synnerligen framgångsrikt. Men

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 3 samt. 7 käft. (Nr 8.) 1

2

Motioner i Första kammaren, Nr 8.

trots alla ansträngningar förorsakade kristidssvårigheterna avbräck
på många håll. När så vid början av arbetsåret 1918—1919 det
var tydligt, att kriget snart skulle vara slut, gjordes i hopp om
snart inträdande gynnsammare tidsförhållanden från studiecirklarna
landet runt eu kraftansträngning för att ta igen det förlorade. Men
trots den goda början hotades hela rörelsen detta arbetsår med eu
formlig katastrof på grand av spanska sjukans härjningar. Många
hundra studieledare och tusentals medlemmar i studiecirklarna angrepos
häftigt av sjukdomen och dukade i många fall under för
den, distrikts- och riksstudieledningarnas arbete var i veckor och
månader förlamat på grund av sjukdomsfall. Genom eu väldig
kraftansträngning lyckades man emellertid inom alla tre riksförbunden
inte bara hålla samman verksamheten utan också rädda det
mesta av arbetsresultaten från arbetsårets början och från föregående
år. Men 20 procent av arbetarnes bildningsförbunds gamla
studiecirklar voro urståndsätta att rapportera vid arbetsårets slut
och även inom godtemplarorden hade antalet saknade studiecirklar
ökats under året (från bortåt tre till nära fem procent). Och helt
naturligt var rörelsen på många håll dessutom mycket svag och
behöver god omvårdnad för att kunna uppehållas.

Det både väl legat närmast till hands att antaga, att det allmänna
skulle ge sitt erkännande åt de stora ansträngningar från
de breda folklagrens föreningar, som möjliggjort räddandet av deras
studiecirklars mångåriga insats i vårt folks kulturarbete, och kanske
också genom ökning i sina anslag underlätta reorganisationsarbetet.
Och så hotas i stället godtemplarorden med ett avdrag på bortåt

7.000 kronor, arbetarnes bildningsförbund med ett avdrag på över

2.000 kronor och nationalgodtemplarorden med ett avdrag på
1,200 kronor från det statsanslag, dessa organisationer sedan många
år ha rätt att erhålla i proportion till de medel deras medlemmar
kunnat anskaffa från annat håll. Misstämningen bland studiecirklarnas
medlemmar, om statsanslaget för 1919 blir så avsevärt nedsatt,
blir så mycket kännbarare, som de två största riksförbunden,
godtemplarorden och arbetarnes bildningsförbund genom skrivelser
till Kungl. Maj:t föregående år påvisat, i vilken hög grad riksförbunden
äro missgynnade i förhållande till övriga folkbibliotek vid
fördelningen av biblioteksanslaget redan under vanliga förhållanden.
Folkbibliotekens statsanslag är nämligen mer än dubbelt så högt i
proportion till de från annat håll anskaffade medlen än studiecir -

Motioner i Första kammaren, nr 8.

kelbibliotekens, trots ;itt i stort sett samma krav ställas på båda
slagen av bibliotek. Vad 1919 års statsanslag beträffar skulle, om
riksdagen inte beslutar rättelse, denna disproportion ytterligare avsevärt
ökas och det efter det mest prövande arbetsår studiecirklarna
liaft att kämpa sig igenom.

Slutligen kunna de gamla riksförbunden inte undgå att känna
det som eu stor orättvisa, att deras statsanslag skall minskas för
att ett nytt riksförbund genom sitt goda arbete under året gjort sig
förtjänt av statsanslag. Det kan dock ej vara med rätt och billighet
förenligt, att staten ens för ett år anskaffar medlen till det nya
riksförbundets statsunderstöd genom att nedsätta det anslag till de
gamla, varav de detta år gjort sig minst lika förtjänta som något
föregående.

På grund av vad som sålunda anförts, anhålla vi, att riksdagen
måtte besluta,

att på tilläggsstat för år 1920 måtte anvisas
ett fyllnadsanslag på högst 11,200 kronor till de
för år 1919 beviljade understöden åt riksförbunden
för studiecirklar i ocli för understödens höjande
till de belopp, som skolat utgå, därest någon
högsta gräns inte varit föreskriven för det samlade
an slagsbeloppet.

Stockholm den 15 januari 1920.

Oscar Olsson.

Gustav Möller.

Anders Ornc.