Motioner i Första kammaren, nr 75 (Motion 1951:75 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 75.

Nr 75.

Av herr Arrhén m. fl., om lättnader i byggnadsregleringen beträffande
husbyggen av jord m. m.

De restriktioner i fråga om byggnadsverksamheten som infördes under
krigsåren och som med vissa detaljändringar fortfarande bestå betingas av
nödvändigheten att på lämpligaste sätt utnyttja material- och arbetskrafttillgångar,
i dagens läge huvudsakligen de senare. Varje möjlighet till lättnad
i denna byggreglering bör emellertid tillvaratagas.

Tack vare väsentligt förbättrade arbetsmetoder har jord som byggnadsmaterial
under de senaste åren kommit till vidgad användning. Med tidsenliga
tekniska hjälpmedel äro jordbyggemetoderna i flera avseenden fullt
jämställda med och i vissa fall överlägsna andra byggmetoder och -material.

I vårt land har husbygge av jord förekommit ganska sparsamt, dock i
tillräcklig utsträckning för att ge övertygande bevis för metodernas stora
värde och tillförlitlighet. Det synes därför vara önskvärt att dessa erfarenheter
bringas till mera allmän kännedom och bättre utnyttjas.

På många håll i utlandet, särskilt i träfattiga länder, har jordhusbygge
alltid förekommit. Efter flygangreppen mot Tyskland under senaste kriget
har man bl. a. kunnat konstatera att jord varit betydligt vanligare som
byggnadsmaterial än man vetat om och i allmänhet tänkt sig. Under 1800-talet sköts jordhusbygget av flera orsaker i bakgrunden. Dels kunde man
pressa ned tillverkningskostnaderna för andra material — tegel, betong —
bl. a. tack vare billigare bränsle, dels fick man väsentligt förbättrade transportmöjligheter,
som gjorde det möjligt att på billigt sätt ordna distributionen
av dessa material. En annan faktor var också den under 1800-talet
förhärskande smakriktningen, som fordrade tinnar och torn, pelare, balustrader
m. m., vilket allt kunde åstadkommas i tegel, betong eller trä men
inte i jord.

Sedan dess har ju smakriktningen förskjutits till sin motsats och torde i
dag inte innebära något hinder för jordhusbygge. Viktigare är emellertid
att de ekonomiska betingelserna för de olika materialen och den tekniska
utvecklingen ifråga om arbetsmetoder visa förskjutningar till jordhusbyggets
favör.

I vårt land ha vi tidigare varit inställda på eu praktiskt taget obegränsad
tillgång på trä, vi ha gott om lera till tegel och likaledes om cement. Även
om tillgången på trä kan bli bättre än i nuvarande läge, kommer med säkerhet
prisnivån att ligga betydligt högre än tidigare.

Motioner i Första kammaren, nr 75.

I byggkostnaderna inta vidare transporterna en framskjuten ställning.
Cement, betonghålsten, tegel, lättbetong och andra liknande byggnadsmaterial
äro tunga och dyrbara att transportera — och transportkostnaderna
komma säkerligen inte att bli billigare i framtiden. Tvärtom kommer deras
procentuella andel i totalkostnaderna sannolikt att öka.

Ett material, som finns på byggnadsplatsen eller i dess omedelbara närhet
och som därjämte kan erhållas praktiskt taget utan kostnad, utgör en
väsentlig fördel vid bygge av bostadshus och lantbrukets ekonomibyggnader.
Den jord, som åtgår till väggarna i ett hus, motsvarar i allmänhet
ungefär den kvantitet, som ändå måste schaktas bort från byggnadsplatsen.
I stort sett kan man använda all vanlig jord för att stampa väggar (och ev.
golv) -— dock ej enbart sand eller lera.

Till fördelar av teknisk art hör vidare, att värmeisoleringsförmågan hos
en jordvägg är mycket god, likaså ljudisoleringen.

Ytterligare en betydande fördel ligger i att arbetet med att uppföra väggarna
är enkelt och kan utföras utan att man i övrigt har byggnadsfackkunskap.
För den, som med egen arbetsinsats vill bidra till ett egnahemsbygge,
lämpar sig alltså jordbygge utmärkt, eftersom han och hans anhöriga
kunna utföra både grund och väggar till stor del själva. För lantbruksbyggnader
kan i jordbruket sysselsatt arbetskraft utnyttjas. En jordvägg
blir därför betydligt billigare än andra väggtyper.

Dessa synpunkter ha även framhållits bl. a. av professor Hjalmar Granholm
vid Chalmers tekniska högskola, vilken tagit del av erfarenheterna
från jordhusbygge såväl i USA som i vårt land:

»— bör jordhuset kunna bli en behaglig och hygienisk bostad och kan
i detta avseende upptaga tävlan med de konventionella byggnadsmaterialen
tegel och lättbetong.»

»— att man när förhållandena äro gynnsamma kan uppnå väsentliga besparingar
genom att utnyttja jorden som byggnadsmaterial.»

»För en stor del av våra egnahemsbyggare, lantbrukare och även andra,
som äga icke så mycket kapital men mera av egen arbetskraft och företagsamhet,
kan ett jordhusbygge mången gång vara den bästa lösningen på
bostads-, sportstuge- eller garagefrågan.»

I Tyskland har under de senaste åren byggts åtskilliga tiotusental jordhus,
och man är där inställd på, att landsbygdens behov av nya bostäder
och ekonomibyggnader i största möjliga utsträckning skall tillgodoses med
utnyttjande av det lättast tillgängliga byggnadsmaterialet jorden. I USA
har ända sedan 1930-talets början stor uppmärksamhet ägnats jordhusbygget,
och flera förbättrade metoder ha utarbetats.

Ehuru väl de praktiska erfarenheterna från jordhusbygge i vårt land
äro goda, saknas dock mera exakta tekniska data rörande jord som bygg -

Motioner i Första kammaren, nr 75.

nadsmaterial, vilka uppgifter vore önskvärda för våra byggnadstekniker
om jordhusbygge i större omfattning kommer igång. I Tyskland och USA
ha omfattande tekniska försök gjorts beträffande hållfasthet, värmegenomgångstal,
ljudisoleringsförmåga etc. För vår del ligger det nära till hands
att söka ta del av de forskningsresultat, som nåtts vid Tekniska Högskolan
i Köpenhamn, där sedan flera år tillbaka undersökningar bedrivits av
civ.-ing. H. Ewaldsen med bidrag från danska Statens Byggeforskningsinstitut.
— Det kan i detta samband nämnas, att jordhus, som byggs enligt
den av Ewaldsen tillämpade metoden — vilken nära överensstämmer med
de här i Sverige använda — i fråga om statliga lån och bidrag av de danska
myndigheterna helt jämställes med andra hustyper.

Med tanke på de möjligheter, som jordhusbygge innebär, borde det vara
möjligt att medge lättnader i bestämmelserna rörande byggnadstillstånd,
i det att för dels fritidsstugor (sportstugor), friliggande garage, bodar och
andra liknande småhus, vilka uppföras av jord och med utnyttjande av
egen eller frivillig arbetskraft, dels även bostäder och andra ifrågakommande
byggnader för jordbruks- och skogsbruksfastighets eget behov, vilka
uppföras med utnyttjande av egen personal, icke skulle erfordras byggnadstillstånd
(ekonomibyggnader till jordbruks- och skogsbruksfastighet
äro redan nu undantagna). — Dessa lättnader böra kunna träda i kraft
omedelbart. Om dylika lättnader beviljades, vunnes även, att redan på ett
tidigt stadium värdefulla rön gjordes om de nya arbetsmetoderna vid detta
byggnadssätt — utan kostnad för statsverket.

Vidare böra närmare upplysningar om de tekniska forskningsresultaten
rörande jordhusbygge, som erhållits i utlandet, inhämtas, bearbetas för
svenska förhållanden och eventuellt kompletteras med svenska undersökningar.
Även ekonomiska kalkyler beträffande arbetskostnad och kostnad
för utrustning (maskinella hjäupmedel) böra göras. Dessa undersökningar
böra lämpligen utföras av Statens kommitté för byggnadsforskning eller
någon av de tekniska högskolorna.

De statliga verk och bolag, inom vilka byggnadsverksamhet förekommer
— främst byggnadsstyrelsen, även domänverket, lantbruksstyrelsen samt
militära myndigheter —- böra uppmärksamgöras på de erfarenheter, som
erhållas i fråga om jordhusbygge i och för att när så befinnes lämpligt
utnyttja desamma vid bygge.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställes att riksdagen måtte
besluta,

att fritidsstugor, friliggande garage och övriga dylika
småhus må utan byggnadstillstånd uppföras av jord med
utnyttjande av egen eller frivillig arbetskraft,

att bostadshus för jordbruks- och skogsbruksfastighets
eget behov samt egnahem för egna anställda må utan bygg -

Motioner i Första kammaren, nr 75.

nadstillstånd uppföras av jord med utnyttjande av egen
personal (arbetskraft),

att uppdrag gives åt Statens kommitté för byggnadsforskning
att inhämta tekniska och ekonomiska erfarenheter
från modernt jordhusbygge i andra länder och att i den
mån så erfordras utföra kompletterande undersökningar,
att de statliga verk och bolag samt kommunala institutioner,
inom vilka byggnadsverksamhet förekommer, uppmärksamgöras
på de erfarenheter, som erhållas i fråga om
jordhusbygge i och för att när så befinnes lämpligt utnyttja
desamma vid bygge.

Stockholm den 24 januari 1951.

Erik Arrhén. Hjalmar Nilsson. Hugo Osvald.

Torsten Isaksson.

S. G. W. Wahlund.