Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Motioner i Första kammaren, Nr 73
Motion 1924:73 Första kammaren
- kammare
- Första kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 2
Motioner i Första kammaren, Nr 73.
o
Nr 73.
Av herrar Julin och Thulin, angående utsträckt tillämpning av
vissa bestämmelser om placering i löneklasser av kammarskrivare
i tullverket.
Jämlikt Kung!. Maj:ts kungörelse den 15 juni 1922 (nr 368) åtnjuta
vissa kammarskrivare i tullverket rätt att under vissa i kungörelsen angivna
betingelser erhålla slutlön enligt den för 10 lönegraden gällande
högsta löneklassen.
Motivet för tillerkännandet av sagda förmån återfinnes i riksdagens skrivelse
till Kungl. Maj:t den 7 juni 1922 (nr 276), vari yttras:
»Den nya hemställning, som kommer att beredas kammarskrivare, kan
även anses innefatta gottgörelse för den i jämförelse med flera andra verks
personal längre extratiden för dessa, särskilt som den nva organisationen
måste genom att lämna möjlighet till snabbare befordran leda till väsentlig
avkortning av denna tid. Endast för de nuvarande å ordinarie eller extra
stat uppförda kammarskrivarna gestaltar sig förhållandena ogynnsammare
härutinnan. Det synes därför riksdagen skäligt, att en förbättring av deras
ställning i den nya organisationen åstadkommes. Denna förbättring anser
riksdagen böra ske fullt fristående och bestå däri, att rätt lämnas envar
dylik kammarskrivare, som övergår på den nya staten, att, sedan han med
tillämpning jämväl av avlöningsreglementets bestämmelser om tillgodoräknande
av tjänstetid kan anses hava tillhört den för kammarskrivarebefattning
avsedda lönegradens högsta löneklass i sex år, bliva uppflyttad i närmast
högre löneklass inom närliggande lönegrad, såsom om denna senare
löneklass tillhörde den för kammarskrivare bestämda lönegraden. Den här
åsyftade förmånen bör emellertid icke få avse den, som först från och med
den 1 januari 1923 tillträder kammarskrivarebefattning.»
Vid avgivandet av förslag till stater för tullverket under budgetåret
1923—1924 har emellertid generaltullstyrelsen hemställt, att den berörda
förmånen måtte utsträckas att gälla eu var, som före 1917 års utgång
antagits till e. o. kammarskrivare vid lokaltullförvaltningen och som med eller
efter ingången av år 1923 vinner befordran till ordinarie kammarskrivare.
De av generaltullstyrelsen till stöd för sagda hemställan anförda skäl
återfinnas i 1923 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln (sid. 52 o. f.).
Av den redogörelse i frågan, som styrelsen lämnat, framgår otvetydigt, att
utsträckandet av den omhandlade förmånen på sätt styrelsen föreslagit
allenast är att betrakta såsom en av de faktiska förhållandena betingad
justering, varigenom riksdagens önskan att lämna tjänstemännen någon
6 Motioner i Första kammaren, Nr 73.
kompensation för deras onormalt långa extratid bliver på ett fullt rättvist
sätt tillgodosedd.
Vid behandlingen av detta generaltullstyrelsens ändringsförslag i 1923
års statsverksproposition förklarade likväl chefen för finansdepartementet,
efter att hava erinrat därom, att den berörda förmånen tillkommit på
initiativ av riksdagen, att han ej ansåge sig böra föreslå någon utsträckning
av förmånen ifråga.
Utöver vad generaltullstyrelsen i ovan omförmälda framställning framhållit
rörande extratidens längd för de i det nuvarande stadgandet icke innefattade
tjänstemännen må tilläggas, att eu verkställd undersökning — omnämnd
i en generaltullstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1923
— visat, att tjänsteåldern för 29 e. o. kammarskrivare, som vid årsskiftet
1922—1923 och under år 1923 konstituerats till kammarskrivare, i medeltal
utgjort omkring elva och ett halvt år samt att all sannolikhet föreligger
för att detta medeltal under de närmaste åren skall ej oväsentligt höjas.
Då det sålunda ådagalagts, att extratiden för de tjänstemän, vartill den
särskilda förmånen enligt generaltullstyrelsens förslag skulle utsträckas, varit
eller kommer att bliva väsentligt längre än samma tid för de tjänstemän,
som vid utgången av år 1922 innehade tjänst å ordinarie eller extra stat,
synes det undertecknade rimligt, att ändring företages på sätt, varom generaltullstyrelsen
hemställt. Enligt vad vi inhämtat skulle den ifrågavarande
förmånen, som vid övergången till den nya lönestaten tillerkändes omkring
360 kammarskrivare, härigenom komma att utsträckas till ytterligare omkring
170 nuvarande ordinarie och e. o. kammarskrivare.
På grund av det anförda hemställes,
att riksdagen måtte besluta, att stadgandet i Kungl. kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 368), under B, punkt 3,
stycket 3, måtte utsträckas att omfatta en var, som före
1917 års utgång antagits till e. o. kammarskrivare vid lokaltullförvaltningen
och som med eller efter ingången av år
1923 vunnit eller vinner befordran till ordinarie kammarskrivare.
Stockholm den 19 januari 1924.
Teodor Julin.
Einar J:son Thulin.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket