Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1963:739 Första kammaren
Motioner i Första kammaren, nr 739 år 1963
5
Nr 739
Av herrar Osvald och Åkesson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 125, angående vissa frågor rörande jordbrukets
och trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.
(Lika lydande med motion nr 896 i Andra kammaren)
I proposition nr 125 till årets riksdag uttalar chefen för jordbruksdepartementet
bl. a., att ”behovet av en intensifierad strukturrationalisering och
av annan rationalisering inom det svenska jordbruket är i dagens läge
trängande”. Detta uttalande belyses därav, att alltjämt 60 % eller ungefär
157 000 av landets brukningsenheter har en åkerareal av mellan två och
tio ha. Och på dessa, sägs det, kan varken den mänskliga arbetskraften eller
modem teknisk utrustning rationellt utnyttjas i jordbruksdriften. Det
säges därför vara angeläget att i större utsträckning än nu ej bärkraftiga
jordbruksföretag upphör som självständiga enheter.
Man får av denna framställning närmast det intrycket, att departementschefen
vill rationalisera bort alla de 157 000 småbruken med en areal av
tio ha eller därunder. Detta är enligt vår mening ett alltför utpräglat hektartänkande.
Det finns givetvis ingen som bestrider att det är lättare att rationellt utnyttja
en modem maskinpark på ett stort jordbruk än på ett litet, under
förutsättning att betingelserna i övrigt är ensartade. Men det är ingalunda
säkert, att det bästa sättet att rationalisera ett jordbruk är att göra det
större. I många fall kan andra åtgärder vara mera befogade.
Det kan finnas många anledningar till att ett jordbrak ej är bärkraftigt.
En sådan kan vara — och är ofta — att dräneringen är bristfällig och att
avkastningen därför ej blir vad den borde kunna bli. I själva verket förhåller
det sig så, att större delen av de skördeskador, som under senare år inträffat
till följd av alltför riklig nederbörd, i många delar av vårt land berott
på att jordarna ej varit tillräckligt väl dränerade och därför ej kunnat
bära de tunga maskinerna. Skörden har gått till spillo! Genom att lägga
ihop två dåligt dränerade jordbruk med, låt oss säga, vartdera tio ha kan
man inte få ett bärkraftigt. Däremot skulle det kanske vara möjligt att
genom dränering skapa två bärkraftiga jordbruk.
I andra fall kan det vara brist på kalk i jorden, som är anledningen till att
avkastningen hålles tillbaka och gör jordbmket mindre bärkraftigt. Med
den katastrofala nedgång av det svenska jordbrukets kalkförbrukning, som
vi kunnat bevittna under senare år, måste denna orsak tillmätas en stor betydelse.
— I åter andra fall kan orsaken till att avkastningen blir låg vara
den, att jorden lider brist på för växterna livsviktiga näringsämnen, t. ex.
koppar, bor, mangan m. fl. I själva verket är bristen på dessa s. k. spårämnen
mycket utpräglad i stora delar av vårt land.
6
Motioner i Första kammaren, nr 739 år 1963
Man får därför inte utgå ifrån att en storleksrationalisering alltid utgör
den enda eller ens den bästa lösningen av ett rationaliseringsproblem. I
stället bör man i varje särskilt fall undersöka vilka åtgärder som i första
hand bör vidtagas för att förbättra det ekonomiska resultatet av driften på
en brukningsenhet och sedan sörja för att dessa åtgärder blir vidtagna.
Gentemot långivning till innehavare av mindre brukningsenheter, t. ex.
”stödjordbruk”, intar departementschefen en mycket restriktiv hållning.
Förutsättningen för att förvärvslån ska kunna lämnas bör vara, sägs det,
att brukaren under någon del av året är beroende av stödjordbruket, men
att han f. ö. har annan huvudsaklig sysselsättning, t. ex. skogsarbete. Men
varför skall inte en småbrukare, som har ett deltidsarbete varje dag vid sidan
av sitt eget jordbruksarbete, kunna få samma förmån? Många småbrukare,
som tidigare haft full sysselsättning på sin egen gård, kan numera
genom att anlita maskinstationer eller utnyttja möjligheterna till gemensam
maskinanvändning få tid över till annan verksamhet.
En annan möjlighet för småbruket är den som departementschefen
varmt anbefaller för familjejordbruken vid behandlingen av driftlånen,
nämligen gemensamhetsföretag. Att sammanslutningar för t. ex. gemensam
animalieproduktion ur rationaliseringssynpunkt är synnerligen önskvärda
kan det väl knappast råda mer än en mening om. Dylika sammanslutningar
bör enligt vår mening kunna omfatta jordbruk av olika storlekar,
även småbruk. De skulle, som det har sagts, kunna utvecklas till en modem
form av äldre tiders bysamfälligheter. En småbrukare i en dylik samfällighet
kan få tid över att ägna sig åt antingen någon särskilt arbetskrävande
odling, t. ex. någon gren av köksväxtodling, eller någon verksamhet
helt vid sidan om jordbruk eller skogsbruk. Man har då ingen anledning att
rationalisera bort dylika småbruk på grund av bristande bärkraft.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställes,
att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 125
måtte uttala,
att rationaliseringsverksamheten inom jordbruket i
större utsträckning än hittills måtte inriktas på andra åtgärder
än storleksrationalisering och att det i varje särskilt
fall undersökes vilka åtgärder som i första hand bör komma
i fråga, och
att av anslagen till rationalisering en relativt större del
än hittills användes för andra åtgärder än storleksrationalisering,
framför allt sådana med markvårdande eller bördighetsfrämjande
syfte, t. ex. dränering, kalkning m. m.,
samt
att i skrivelse till Kungl. Maj.-t ge denna mening till
känna.
Stockholm den 23 april 1963
Hugo Osvald
Sten Åkesson
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket