Motioner i Första kammaren, Nr 6 (Motion 1928:6 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 6.

Nr (».

Av fröken Hesselgren, angående lönetursberäkning för gravören i
rikets allmänna kartverk Olga Herlin.

Den 1 februari 1927 konstituerades till ordinarie gravör i rikets allmänna
kartverk fröken Olga Herlin. Före denna dag har Olga Herlin,
som i oavbruten följd varit anställd i kartverket sedan den 2 augusti
1890, dels utfört gravyrarbeten å ackord tiden 2 augusti 1890—31 december
1902, dels tjänstgjort som extra gravör tiden 1 januari 1903—30 juni
1923, varunder tjänstledighet åtnjutits 2 månader 4 dagar i och för en
statsunderstödd utländsk studieresa, dels såsom extra befattningshavare
(gravör) 1 juli 1923—31 januari 1927, vilket allt framgår av bilagda meritförteckning.

Angående Olga Herlins kompetens och yrkesskicklighet får jag hänvisa
till en del intyg från hennes arbetschefer som bifogas såsom bilaga 2.

Olga Herlins arbetsuppgifter inom kartverket hava helt motsvarat dem,
som ålegat manliga gravörer vid kartverket. Enligt vad som framgår av
vid kartverket förda arbetslistor av vilka jag tagit del har hon utfört
minst samma kvantitet av arbetet som hennes manliga kamrater fastän
för henne fastställd daglig arbetstid tidvis varit kortare än för de manliga
gravörerna. Av en av Olga Herlin till statskontoret ingiven vördsam
P. M. angående hennes tjänstgöring i kartverket med anledning av
en av chefen för rikets allmänna kartverk gjord förfrågan angående
hennes placering i löneklass framgår:

att allt kartverkets gravyrarbeten under tiden 1893—1906 utfördes på
ackord med kontrakt med undantag för korrekturarbeten;

att från år 1906 arbetstiden å tjänsterummet var 5 timmar för samtliga
ritare och gravörer;

att Olga Herlins avlöning då utgick med 1,800 kronor per år men att
semesterrätt saknades;

att lönen den 1 aprilj 1908 höjdes till 2,400 kronor med rätt till en
månads semester. Arbetstiden var fortfarande 5 timmar;

att då ny stat för kartverket av 1912 års riksdag fastställdes kunde
Olga Herlin ej erhålla ordinarie anställning då staten ej upptog någon
kvinnlig gravörbefattning. Arbetstiden höjdes då till 7 timmar för de
ordinarie befattningshavarna, medan Olga Herlin bibehölls vid samma lön
och arbetstid som gällde för henne före år 1913. Av ett till ovannämnda
V. P. M. till statskontoret bifogat utdrag ur kartverkets arbets journaler

12 Motioner i Första kammaren, Nr 6.

framgår emellertid, att 0. Herlin oaktat skillnaden i arbetstid medhann
samma kvantitet av arbetet som de manliga gravörerna;

att om tjänstgöringstiden omräknas till tjänstgöringsdagar med samma
timtal som varit fastställt för manliga gravörer erhålles t. o. m. 1926 års
utgång en fullt jämförbar tjänstetid av 24Va år;

att i kartverket genom Herlin införts en förbättring i framställningssättet
för pantografering, vilket medfört en stor besparing av arbetstid.

Från och med den 1 juli 1923 har Olga Herlins dagliga arbetstid varit
6 timmar med ett årsarvode av 3,600 kronor.

Emellertid bar denna avkortning i den för verket i sin helhet fastställda
arbetstiden gjort, att avlöningsreglementets bestämmelser angående tillgodoräkning
av föregående tjänstgöring för uppflyttning i löneklass ej
medgiva rätt för Olga Herlin att tillgodoräkna sig någon del av sin 37
år långa tjänstgöring utan måste hon placeras i lägsta löneklassen inom
sin lönegrad.

I anledning av ovannämnda skrivelse från kartverkschefen har statskontoret
den 31 januari 1927 yttrat följande:

»Av handlingarna i ärendet framgår, att Olga Herlin, som sedan år
1890 innehaft anställning i kartverkets tjänst, till 1902 års utgång utfört
arbete mot ackord samt därefter mot visst årsarvode med en tjänstgöringstid,
som i allmänhet med en timme om dagen understigit den för ordinarie
befattningshavaren vid kartverket gällande.

Statskontoret vill erinra om att Kungl. Maj:t icke ansett tjänstetid,
varunder den dagliga tjänstgöringstiden understigit den för ordinarie befattningshavare
inom vederbörande verk fastställda, böra för ålderstillägg
eller placering i löneklassen tillgodoräknas vid befordran till ordinarie
tjänst. Detta framgår exempelvis av kungl. brevet den 11 mars 1921 angående
ålderstillägg åt revisorna i riksräkenskapsverket J. F. Lundberg
och C. A. Lundin. Däremot har extra befattningshavare, som befordrats
till extra ordinarie tjänst, erhållit rätt att för placering i löneklass tillgodoräkna
föregående tjänstetid mot reduktion i fall, där den dagliga
tjänstgöringstiden understigit den, som varit gällande för ordinarie befattningshavare
vid ifrågavarande tid. (Jfr k. brev den 17 juli 1925 beträffande
e. o. kammarskrivaren vid tullverket H. Edgren.)

Visserligen synas starka billighetsskäl tala för att Olga Herlin bör få
tillgodoräkna någon del av den tid, uppgående till 37 år, varunder hon
tjänstgjort i rikets allmänna kartverk, men med hänsyn till innehållet i
förstnämnda kungl. brev lärer härför erfordras riksdagens medgivande.»

Olga Herlin ingick den 16 februari 1927 till Kungl. Maj:t med en
underdånig anhållan att få räkna sig sin föregående tjänstgöring tillgodo
och bliva placerad i 18 löneklassen inom 15:de lönegraden, över denna
framställning har kartverkschefen den 17 februari 1927 yttrat sig, som
följer:

»Även med bortseende från den tid, då arbete skett på ackord, skulle,

Motioner i Första kammaren, Nr 6. \,‘{

om den effektiva tjänstgöringstiden i övrigt efter vederbörlig reduktion
för kortare daglig tjänstgöring sammanlägges och får tillgodoräknas, denna
tid uppgå till 18 år 5 mån. och 14 dagar och sålunda överstiga vad
som erfordras för placering i 18 lönoklassen, den högsta, som för kvinnlig
gravör kan ifrågasättas. I det här föreliggande fallet torde det få anses
skäligt, att sådant tillgodoräknande medgives, i synnerhet som Herlin,
vilken är född år 1875, med nu gällande bestämmelser icke skulle bliva
berättigad till någon statspension, då hon vid fyllda 60 år avgår ur
tjänsten. På grund härav tillstyrkes framställningen och föreslås, att
Herlin må förklaras berättigad räkna tjänsteår från och med den 17 aue
1908.»

Att Olga Herlin ej skulle få tillgodoräkna sin föregående tjänstgöring
för erhållande av pension synes bero på något misstag, då ju 1907 års
pensionslag innehåller bestämmelser om tillgodoräkning av föregående
tjänstgöring utan fordran på att arten och omfattningen skall vara densamma.

Frågan remitterades till allmänna civilförvaltningens lönenämnd, vars
majoritet i utlåtande den 21 februari 1927 tillstyrkte en framställning till
riksdagen i frågan enligt vad framgår av följande utdrag:

»I betraktande av sökandens ovanligt långa anställning i statens tjänst,
vilken under åren 1903-1912 omfattat samma dagliga arbetstid, som varit
gällande för den ordinarie personalen, vill det emellertid synas allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, som om starka billighetsskäl talade för
beredande åt sökanden av en förmånligare placering i löneklass såsom
ordinarie gravör än den, som i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser
tilldelats henne.

Lönenämnden får i sådant avseende hemställa, att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen medgiva, det sökanden, räknat från och med den 1 februari
1927, må åtnjuta lön enligt den för kvinnliga befattningshavare gällande
högsta löneklassen inom 15 lönegraden eller sålunda enligt 18 löneklassen.»

Lönenämndens ordförande, som visserligen ansåg det varit önskligt om
sökanden kunnat för löneklassplacering tillgodoräknas någon del av tjänstgöringen
före ordinarieblivandet, ansåg dock ej tillräckligt starka skäl
föreligga för Kungl. Maj:t att hos riksdagen göra framställning om undantag
från avlöningsreglementets bestämmelser.

Av herr N. Aug. Nilsson gjordes följande uttalande.

_ »Sökanden åtnjuter för närvarande en lön av 4,350 kr. och jämte dyrtidstillägg
efter 17 procent en samlad avlöning av 5,089 kr. Med hänsyn
till denna förmånliga löneställning finner jag det ej ens ur s. k. billighetssynpunkt
påkallat att bifalla den gjorda ansökan och därmed tillerkänna
fröken Herlin en tillökning i avlöningen av ej mindre än 1,116 kr.»

Härvid synes herr Nilsson ej tagit någon hänsyn till att Olga Herlin
dels fått sin dagliga arbetstid förlängd dels att hon har att erlägga pensionsavgifter
som under de närmaste 5 åren utgår med icke mindre än

Motioner i Första kammaren, Nr 6.

845 kronor om året, därav för pupillpensionering 716 kronor. Olga Herlin
är nämligen skyldig att till statsverket inbetala 2,873 kronor i retroaktivavgifter,
vilket ju vid hennes ålder ej motsvaras av någon henne tillkommande
förmån.

Från år 1903 har O. Herlin varit tjänstledig för enskild angelägenhet
129 dagar (huvudsakligen mot semester svarande ledighet) för studieresa
66 dagar, för olycksfall i tjänsten 11 dagar och för sjukdom 526 dagar,
varav 266 dagar under åren 1918—1926 äro att tillskriva den otjänliga
tjänstelokal, som under den tid kartverket hade sina lokaler i gamla
skogshögskolan bestods den kvinnliga gravören. Att märka är att Herlin
först 1908 kom i åtnjutande av semester.

Enligt kartverkschefen skulle O. Herlins effektiva tjänstgöringstid med
bortseende från den tid endast ackordsarbete förekommit, efter vederbörlig
reduktion för kortare daglig tjänstgöring vara 18 år 5 månader och 14

dagar. ..

En sådan reduktion har ej av riksdagen blivit föreskriven, nar ordinarie
biträdesbefattningar infördes i de centrala ämbetsverken samt vid
hovrätterna och nedre justitierevisionen, utan medgav riksdagen befattningshavarna
rätt att tillgodoräkna föregående tjänstgöring inom respektive
verk och har så tillämpats vid sistnämnda verk att även skrivning å
ackord fått inräknas såsom fullgod tjänstetid.

Av nedanstående tablå framgår skillnaden i löneförmåner som åtnjutas
av O. Herlin och den manliga gravör som närmast efter henne befordrats
till ordinarie gravör.

Dyrtids- tillägg			Avgår pensionsavgifter	Be
Sum-	Egen pensio- nering	Änke- och pupillpension	hållen
enl. 4:de kv. 1927	ma	Års- avgifter	Retro- aktiva	Sum- ma	in- komst
i 65		427	50	i 10\|7 5	i 11 76	47	Sb	70	39	357	11
68	-	451	—	10) 7 5	1117 6	—	—	22	51	to 00	49

Namn

Fö delse år -

Anställd

ji verket -

Ord.

gra vör -

Lö

ne klass -

Lön

Olga Herlin 187ö| 1890

1/227

Olof Berg...| 1901 |x 1920!3/527

1 Antogs till elev 1917.

Av dessa data framgår än mer obilligheten i ett strikt tillämpande av
avlöningsreglementet, i det att en person som senare befordrats och som
nyss lämnat elevstadiet erhåller en betydligt högre avlöning än den som
under 37 års tid tjänat verket och uppnått synnerligen stor yrkeskicklighet.

Det är inget tvivel om att O. Herlin, därest före behörighetslagens ikraftträdande
ordinäre gravörtjänster varit tillgängliga för kvinnorna, skulle
erhållit sådan långt tidigare, och på grund av kungl. kungörelsen den 7
maj 1920 varit berättigad tillgodoräkna sig hela sin föregående tjänstetid.

På grund av vad ovan framhållits anser jag det vara med rättvisa och
billighet överensstämmande att O. Herlin får tillgodoräkna sig åtminstone
en del av den långa tid som hon ägnat staten sina arbetskrafter.

Motioner i Första kammaren, Nr 6. 15

1 å grund av vad ovan anförts får jag vördsamt hemställa,

att riksdagen måtte besluta att tillerkänna gravören
Olga Herlin rätt att för uppflyttning i löneklass få
tillgodoräkna sig halva sin tjänstgöringstid inom rikets
allmänna kartverk.

Stockholm den 17 januari 1928.

Kerstin Hesselgren.

Avskrift.

Rikets allmänna kartverk.
(Topografiska avdelningen).

Tjänste- och meritförteckning.

Datum	--	Tid 1
I År	Dag		År	Månad
1889	! 30/e—4/e	Tjänstgjort vid gen. top. avdelning ........		2 Va
! 1890—1902	2/e —	Utfört gravyrarbeten för kartverket på ackord.............	12
11903—1906	Vl—“/!	Tjänstgjort som extra gravör vid rikets allmänna kart-
		verk .......................	2	6 ‘/i
1906	“A-17/»	Företagit statsunderstödd utländsk studieresa till Berlin
I		Wien och Köpenhamn........	—	2
11906-1916	,8/»-18/6	Tjänstgjort som extra gravör vid rikets allmänna kart-
1		verk (i januari 1908 meddelat instruktion i ny fällnings-
1		metod vid sjökarteverket) .	9	5
11916—1923	19A	Tjänstgjort som extra gravör vid rikets allmänna kart-
		verk .............	6	6 V*
1923—1927	Vt-	Tjänstgjort som extra befattningshavare (grav ör) vid rikets		1
		allmänna kartverk .........	3	5 V»

1 I de uppgivna tiderna äro ej medräknat frånvaro på grund av sjukdom och har semester (30
dagar årligen) åtnjutits först från och med år 1908. ''

Stockholm den 30 december 1926.

Olga Herlin.

Extra gravör.

Rätt avskrivet betyga:

I. Gumcelius.

Berta Koersner.

Motioner i Första kammaren, Nr 6.

Bil. 2.

Avskrifter.

Härmed intygas, att gravören fröken Olga Herlin som under den tid jag
varit chef för rikets allmänna kartverk — eller under åren 190ö —It)Ib
såsom extra gravör under de tider, som i hennes tjänsteförteckning upptages,
utfört gravyrarbeten, härunder städse ådagalagt skicklighet och omtanke samt
städse visat flit och ett i allo hedrande uppförande.

Arvika den 16 december 1926.

E. Melander.

F. d. överste vid generalstaben och cbef för rikets allm. kartverk.

Rikets allmänna kartverk.

(Topografiska avdelningen).

På anhållan av gravören vid rikets allmänna kartverk, fröken Olga Herlin,
om ett intyg angående hennes kompetens som kartgravör, får jag härmed, för
att tillmötesgå hennes anhållan, anföra följande:

Under de år, 1904—16, jag förestod kartverkets reproduktionsdetalj, hade
jag tillfälle att dagligen följa hennes arbete och granska detsamma samt sålunda
bilda mig ett omdöme om hennes kapacitet. .

På grund härav är det mig ett nöje att intyga att hon, som av sin fader,
en av sin tids främsta svenska kartgravörer, utbildats i facket och sedan 1889
vid generalstabens topografiska avdelning och rikets allmänna kartverk ständigt
varit sysselsatt med topografisk kartgravyr, besitter en synnerligen framstående
skicklighet uti sitt yrke, beträffande såväl det rent tekniska som tillämpningen
av de topografiska principerna och fordringarna.

Det erkännande hon fått genom att kartverkets chef forordnat henne till
ordinarie gravör anser jag vara väl förtjänt.

Stockholm den 28 februari 1927.

A. H. Byström.

Överste i generalstabens reserv.

Chefen för Kungl. Fortifikationen.

Extra gravören fröken Olga Herlin, som under den tid undertecknad var
chef för rikets allmänna kartverk tjänstgjorde som extra gravör vid nämnda
verk, utförde därvid sitt arbete med synnerlig duglighet och skicklighet. Dä
fröken Herlin därjämte städse visat sig skötsam och arbetsam, synes hon mig
väl förtjänt av den plats som ordinarie gravör, hon nu går att söka.

Stockholm den 17 december 1926.

H. de Champs.

Grener almaj or. Chef för rikets allm. kartverk 1916 19.

(Sigill.)

Motioner i Första kammaren, Nr 6.

Fröken Olga Herlin var under de 3 V» år 0919—10991 in» j

såsom chef för reproduktionsdetaljen vid rikets allmänna kartverk dttr amtäMd
som extra gravor. Så vitt jag nu kan minnas förekom aldrig någon anmärkning
mot det arbete hon i denna egenskap utförde, utan har jag tvärtom det
minnet av henne att hon med skicklighet fullgjorde de olika byråarbeten inom
fntyVga?Cket'' S°m kartverkets behov dä krävde, vilket härmed på begäran
Stockholm den 19 december 1926.

Bertil Burén.

Överstelöjtnant.

Rikets allmänna kartverk.
(Topografiska avdelningen).

Intyg.

i«tygas. på .begäran, att under den tid undertecknadföreståttreproduktionsdetaljen
vid nfccte^ allmänna kartverks topografiska avdelning (>/. 1922

siof

ä svära er~

Sollefteå den 13 december 1926.

S. V. Strandmark.

Major

Rätt avskrivet betyga:

J. Gumcelius. B. Koersner.

tilhang till riksdagens protokoll 1928.

3 samt. 2 höft. (Nr 5—f.)