Motioner i Första kammaren, Nr 64 (Motion 1937:64 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 64.

Nr 64.

Av herr Wangson, Otto, om befrielse för nykterhetsnämnder och
alkoholistanstalter från skyldighet att i vissa fall erlägga
stämpelavgift m. m, ®

Enligt lagen den 12 juni 1931 om behandling av alkoholister, § 1, skall nykterhetsnämnd,
där någon, som är hemfallen åt alkoholmissbruk, blivit under de
två senast förflutna åren tre eller flera gånger dömd till ansvar för fylleri,
vidtaga åtgärder i enlighet med vad i samma lag stadgas för hans återförande
till ett nyktert och ordentligt liv.

Har han icke genom någon av de i lagen stadgade hjälpåtgärdema kunnat
återföras därtill eller saknas eljest uppenbarligen utsikt att utan tvång återföra
honom därtill, äger nämnden, jämlikt § 15 i sagda lag, hos länsstyrelsen
ansöka örn förordnande, att han må intagas å allmän alkoholistanstalt. Vid
sådan ansökan skola i förevarande fall minst tre domstolsutslag jämte bevis att
de vunnit laga kraft bifogas.

Från stämpelavgift till statsmyndigheternas expeditioner äro enligt § 7 i
kungl, förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften bland
annat nykterhetsnämnder, alkoholistanstalter och enskilda parter befriade i
mål och ärenden rörande tillämpning av vad särskilt är stadgat örn behandling
av alkoholister. Någon stämpelfrihet till expeditioner av här ovan nämnd art
föreligger däremot icke. Ej heller åtnjuta nykterhetsnämnderna någon befrielse
från erläggande av lösen för sådana expeditioner enligt kungl, förordningen
den 7 december 1883 angående expeditionslösen.

Trots frånvaron i sagda förordningar av bestämmelser angående befrielse
för nykterhetsnämnderna från erläggande av stämpel- och lösenavgifter i nu
åsyftade fall, har vid domstolarna i skilda delar av landet en skiftande praxis
utbildat sig. Medan exempelvis i Stockholm nykterhetsnämnden är helt befriad
från erläggande av avgifter i berörda fall, får i Göteborg nykterhetsnämnden
erlägga lösen för av polisdomstolen utfärdade s. k. bötesbevis men är
befriad från erläggande av stämpelavgift ; vid åter andra domstolar torde såväl
expeditionslösen som stämpelavgift avkrävas.

Då anskaffande av domstolsutslag och lagakraftbevis i här åsyftade fall utgör
en förutsättning för nykterhetsnämndernas ingripande på lagstadgat sätt,
synes det skäligt, att de medgivas rätt att utfå erforderliga expeditioner utan
att därför nödgas erlägga stämpelavgift och lösen. Detta torde endast vara i
överensstämmelse med de principer, som gjort sig gällande vid stadgande av
andra undantag från skyldigheten att erlägga lösen och stämpelavgift. Det
gäller nämligen örn nykterhetsnämnden i samma grad som örn de övriga, i 7 §
stämpelförordningen uppräknade, från stämpelavgift befriade inrättningarna,

Motioner i Första kammaren, Nr 64.

att dess syfte är rent humanitärt och att det är betydelsefulla samhälleliga uppgifter,
som anförtrotts densamma såsom ett av staten auktoriserat organ.

Allra minst kan det emellertid vara förenligt med god ordning och rättvisa,
att nykterhetsnämnderna i här berörda avseende skola vara underkastade respektive
myndigheters godtycke och röna en olika behandling i olika delar av
landet.

Under hänvisning till vad nu anförts hemställes,

att riksdagen måtte dels besluta sådan ändring av 9 § i 1
kap. stämpelförordningen, att nykterhetsnämnder och alkoholistanstalter
måtte erhålla befrielse från erläggande av stämpelavgift
i samma utsträckning som t. ex. fattigvårdsstyrelser
och barnavårdsnämnder, och dels i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla örn sådan ändring av 13 § expeditionslösenförordningen,
att nykterhetsnämnder och alkoholistanstalter befrias
från erläggande av lösen, med rättighet att ändå erhålla nödiga
expeditioner.

Stockholm den 21 januari 1937.

Otto R. Wangson.

Stockholm, Oskar Eklunds Boktryckeri, 1937