Motioner i Första kammaren, nr 614—615 år 1968 (Motion 1968:615 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 614—615 år 1968

Nr 614

Av herr Lidgard m. fl., om en utvidgning av filmstudiorörelsens
verksamhet.

(Lika lydande med motion nr 789 i Andra kammaren)

Stockholm den 26 januari 1968

//. Bertil Lidgard (h) Henrik Åkerlund (h) Gunnar Wallmark (h)
Ingrid Diesen (h) Mary Hultell (h)

Nr 615

Av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl., angående konkurrens- och
prisövervakning.

(Lika lydande med motion nr 778 i Andra kammaren)

Fjolårets beslut beträffande effektivering av den statliga verksamheten
på pris- och konkurrensområdet m. m. — prop. nr 75, statsutskottets utlåtande
nr 90 har i tillämpningen visat sig präglad av viss ensidighet som
torde låta föra sig tillbaka till effekter av det 1967 fattade beslutet.

Beslutet omfattade även en utredning med avsikt att undersöka ej blott
prissättning på varor och konkurrensförhållanden i samband härmed utan
även de faktorer som kan ligga till grund härför. Beträffande konsumentupplysning
och skydd för konsumenterna mot oskälig prisuppskörtning bör
understrykas att detta är ett mycket allmänt intresse. Alla är ju ur vissa
synpunkter konsumenter och har behov av åtgärder mot oskäliga priser på
såväl varor som tjänster. Av största intresse för alla är sålunda konkurrensbegränsningslagens
definition (§5) att med skadlig verkan förstås, att konkurrensbegränsningen
på ett ur allmän synpunkt otillbörligt sätt påverkar
prisbildningen, hämmar verkningsförmågan inom näringslivet o. s. v.

I detta sammanhang avses med konkurrensbegränsning i vidsträckt mening
varje omständighet som medför att konkurrensen inte är fullständigt
fri och ohämmad (SOU 1955: 45 s. 122). Det är inom denna ram som vad
som kan betraktas som skäligt eller oskäligt skall prövas. I de nu gällande
riktlinjerna tages närmast sikte på företagarnas prissättning, liksom han -

Motioner i Första kammaren, nr 615 år 1968

delns, och att konkurrensen mellan dessa icke göres verkningslös beträffande
prissättningen genom konkurrensbegränsande åtgärder och andra ingrepp
i marknadsmekanismen. Redan ur dessa utgångspunkter borde klart
framgå att även de faktorer som ligger till grund för företagens produktionskalkyler
och prissättning utgör viktiga faktorer i sammanhanget. I den
berörda utredningen ifrågasättes också i konsekvens härmed att prissättning
på byggnadsmaterial in. m. skall underkastas kontroll. Ett särskilt intresse
ägnas konkurrensbegränsning beträffande butikslokaler och den byggplanering
beträffande butikslokalers förläggning som sker från kommunernas
sida.

En logisk konsekvens av en så bred uppläggning torde vara att även samtliga
organisationer inom näringslivet, de må vara företagarorganisationer
eller sammanslutningar av anställda, liksom också de fria yrkenas utö\are,
hör med i sammanhanget när det skall prövas utgöra skäliga priser för varor
och tjänster. Flertalet priser på varor grundas i icke ringa grad på kostnader
för arbete och tjänster. Också på dessa områden synes frågan om
kostnadernas och de därpå grundade prisernas skälighet liksom om de konkurrensbegränsande
pris- eller löneavtalens inverkan härpå höra samman
med vad som tillhör ett rättvist bedömande av skälighet eller oskälighet.

I sammanhanget synes även i sin mån böra beaktas de skadliga verkningarna
för de speciella låglönegruppernas strävanden att erhålla skäliga existensförhållanden
av den pristryckande effekten av vissa avtal om import av
okvalificerad utländsk arbetskraft. Låglönegruppernas möjligheter att förbättra
sin ställning motverkas otvivelaktigt på ett föga skäligt sätt därav.

Inom andra grupper ligger det annorlunda till. Lika väl som arkitekt-,
advokat- och läkarsammanslutningar till viss del synes böra observeras ur
ovan berörda synpunkter synes också betydande delar av andra vad man
kallat arbetsmarknadens låglönegrupper och i synnerhet vissa av organisationer
som helt behärskar något avsnitt av produktionen framdrivna ackordprissättningar
böra bedömas med hänsyn till det allmänna konsumentintresset
av skäliga produktionskostnader. Även på dessa avsnitt finnes konkurrensbegränsande
avtal som synes böra uppmärksammas.

Vad som av statsmakterna eftersträvas är såsom i prop. nr 75 s. 73 framhålles
att en effektiv konkurrens åstadkommes som driver utvecklingen
i riktning som innebär det bästa utnyttjandet av samhällets resurser. Målsättningen
bör uppenbarligen vara att eftersträva en av konkurrens påverkad
och med hänsyn till tidsförhållandena skälig prissättning på varor och
tjänster som inkluderar kontroll också på löneavtalen.

Därför föreslås,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
framhålla, att statens åtgärder för konkurrens- och prisövervakning
måtte på ett rättvist sätt inriktas på att bekämpa
oskäliga priser i fråga om varor och tjänster under

Motioner i Första kammaren, nr 615—616 år 1968

beaktande av att på grund av konkurrensbegränsande avtal
vållade åtgärder från sammanslutningar av företagare
eller anställda därvid måtte i samma mån bli föremål för
den statliga kostnadsövervakningen.

Stockholm den 26 januari 1968

Ferdinand Nilsson (ep) Axel Wikberg (ep) Ernst W. Olsson (ep)
i Kungsängen

Nr 616

Av fru Olsson, Elvy, och fru Nilsson, om sänkning av nedre åldersgränsen
för deltagande i statsbidragsberättigad
fritidsgrupp.

(Lika lydande med motion nr 586 i Andra kammaren)

Stockholm den 26 januari 1968

Elvy Olsson (ep)

Anna-Lisa Nilsson (ep)