Motioner i Första kammaren, Nr 59

Motion 1921:59 Första kammaren

kammare
Första kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
4

Motioner i Första kammaren, Nr 59.

1

Nr 59.

Av herr Sandler, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
lönereglering för byråcheferna för lagärenden i socialoch
finansdepartementen.

Uti den för riksdagen framlagda statsverkspropositionen föreslås ny
definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala
ämbetsverk. Enligt 5 § av det utav Kungl. Maj :t framlagda förslaget
till avlöningsreglemente skall till byråchefen för lagärenden i social- och
finansdepartementen utgå ett årligt arvode av 12,006 kronor.

Med hänsyn till vikten av att till dessa befattningar erhålla personer
med god domarutbildning, torde till desamma så gott som undantagslöst
komma att utnämnas personer, vilka äro ledamöter i någon av rikets hovrätter
eller i justitierevisionen.

Vid granskning av den föreslagna avlöningen för ordinarie ledamot av
hovrätt finner man, att slutlönen för hovrättsråd uppgår till 11;940 kronor,
vilken lön uppnås efter 9 tjänsteår. På grund av den i 11 § av reglementet
föreslagna rätt att få för avlöningsförhöjning tillgodoräkna sig tidigare likvärdig
tjänstgöring, torde uppflyttning i denna löneklass komma att äga
rum jämförelsevis få år efter utnämning till hovrättsråd. Därest revisionssekreterare
får för avlöningsförhöjning tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom
ledamot av hovrätt — något som påtagligen måste vara avsett, eftersom
revisionssekreterares och hovrättsråds ämbeten placerats i samma lönegrad
och eftersom naturligtvis ej meningen skall vara, att den efterföljande revisionssekreterareutnämningen
skall innebära en löneförsämring — torde ordinarie
revisionssekreterare redan från tiden för sin utnämning kunna beräkna
att ha uppnått högsta löneklassen. Då därjämte för honom föreslås
ett särskilt arvode, utom den ordinarie avlöningen av 500 kr., kan revisionssekreterares
avlöning beräknas till 12,440 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 3 samt. 20 höft. (Nr 59—60.)

1

2

Motioner i Första kammaren, Nr 59.

En utnämning till lagbyråchef kommer alltså att för en revisionssekreterare
innebära en verklig löncf försämring. Att märka är nämligen, att
regeringen av någon anledning ej funnit sig föranlåten i sitt förslag upptaga
den av löneregleringskommittén föreslagna bestämmelsen, att därest
någon av ovannämnda befattningshavare vore innehavare av ordinarie
tjänst, med vilken vore förenad avlöning till högre belopp än arvodet vid
den ifrågakommande befattningen, Kungl. Maj :t ägde, utöver arvodet, tilllägga
ersättning för skillnaden.

Därest revisionssekreterare framdeles, efter den ytterligare prövning
departementschefen ställer i utsikt, tillerkännes höjda avlöningsförmåner,
för vilket goda skäl finnas, skärpes än mer denna löneförsämring vid övergång
till lagbyråchefs tjänst.

Även med ett sådant förbehåll om ersättning för minskning i avlöningsförmåner,
som av löneregleringskommittén föreslagits, komma lagbyråchefernas
avlöningsförhållanden att medföra betydande inkonsekvenser. Revisionssekreterare
eller hovrättsledamöter, som inkallas såsom sakkunniga eller
såsom kommittéledamöter, erhålla, förutom ersättning i likhet med andra
befattningshavare för mistade löneförmåner, ett tillägg i form av sakkunnigeller
kommittéarvode. Följden blir alltså, att den ledamot av hovrätt eller
justitierevision, som biträder såsom sakkunnig vid behandlingen av enstaka
lagfrågor inom ett departement därför erhåller högre ersättning än den
hans kamrat, som har det vida mera både maktpåliggande och ansträngande
arbetet att i första hand leda hela lagstiftningsarbetet inom departementet
och verkställa granskning och omarbetning av sakkunnigas och kommittéers
lagförslag.

Det sagda gäller i främsta rummet la''gbyråc Imf erna i social- och finansdepartementen.
Ledamoten i justitiedepartementets lagavdelning har däremot
en mindre självständig ställning.

En ändring ifråga om den föreslagna avlöningen synes alltså böra vidtagas.
Närmast synes densamma böra jämställas med expeditionschefs. Det
arbete, som lagbyråcheferna omhänderhava, är ingalunda av mindre vikt
eller kvalitativt mindre krävande än expeditionschefernas och åtminstone
tidtals väl så betungande. Det är av lika så stor betydelse, att förvärva och
behålla dugande män å lagbyråchefs- som i expeditionschefsbefattningarna.
Därest avlöningarna för de förra sättas lägre, blir följden alltför lätt, att
såsom varaktigt kvarstannande å lagbyråchefsbefattningarna erhållas personer,
vilka ej kunna påräkna användning vare sig för expeditionschefs- och
andra dylika mera administrativa befattningar eller för det i förhållande till

Motioner i Första kammaren, Nr 59. . 3

lagbyråchefsämbetena mindre krävande men mera lukrativa kommittéarbetet.

Förglömmas bör för övrigt ej den stora vikten av nutida sociallagstiftning
och skattelagstiftning. För detta arbete torde ingalunda stå till buds
i lagtekniskt hänseende så kvalificerade krafter, som de vilka i lagberedning
och skandinaviska kommittéer utföra en så väsentlig del av justitiedepartementets
lagstiftningsarbete; i social- och finansdepartementen måste en vida
större del av arbetet ligga å lagbyråchefen personligen.

Med det anförda har jag avsett att visa, att lagbyråcheferna i socialoch
finansdepartementen icke blivit placerade i sådan löneställning, som vid
jämförelse med andra ämbeten bort tillkomma dem.

Jag tillåter mig hemställa,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kung!
Maj :ts förslag till avlöningsreglemente för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, att byråchef för
lagärenden i social- och finansdepartementen måtta tillerkännas
arvode av, för år räknat, 15,000 kronor.

Stockholm den 21 januari 1921.

Rickard Sandler.

:

&

a

•i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket