Motioner i Första kammaren, nr 555 år 1965

Motion 1964:555 Första kammaren

kammare
Första kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

Motioner i Första kammaren, nr 555 år 1965

13

Nr 555

Av herr Harmansson m. fl., om bättre avskrivning smöjligheter
för växthus.

(Lika lydande med motion nr 691 i Andra kammaren)

Den svenska trädgårdsnäringen får i flera avseenden arbeta under mera
ofördelaktiga betingelser än odlarna i länder som exporterar trädgårdsprodukter
till vårt land. Man har t. ex. mindre gynnsamma klimatiska förhållanden
och högre arbetskostnader. För att kunna hävda sig i konkurrensen
med utländska trädgårdsprodukter har vårt lands trädgårdsodlare
sökt modernisera sina företag i största möjliga utsträckning. Detta kan
bl. a. ske genom att uppföra nya och ändamålsenliga växthus. Tyvärr är
det emellertid så, att den svenska skattelagstiftningen i fråga om avskrivningsregler
för växthus är avsevärt ofördelaktigare än den som gäller i Danmark,
Holland och ett flertal andra trädgårdsexporterande länder. Detta
innebär att vårt lands trädgårdsodlare belastas med ytterligare en negativ
konkurrensfaktor utöver dem som klimatiska förhållanden och högre arbetskostnader
skapar. Enligt vår åsikt bör det vara en angelägen uppgift för
de svenska statsmakterna att på allt sätt tillse att den inhemska trädgårdsodlingen
inte i onödan ställes i ett sämre konkurrensläge gentemot utländska
trädgårdsföretag, som exporterar sina produkter hit. De svenska
avskrivningsreglerna för växthus bör därför snarast möjligt göras likvärdiga
med dem som tillämpas inom andra länder.

Växthus betraktas enligt den svenska skattelagstiftningen som byggnader.
Så är fallet även i Danmark, Norge och Finland. I samtliga dessa länder
tillämpar man emellertid för den skattskyldige avsevärt förmånligare
avskrivningsregler. Som exempel kan Danmark tas. Där tillämpar man
sedan den 1 januari 1958 för växthus och andra ekonomibyggnader dels
fasta avskrivningar med 5 procent om året och dels extra avskrivningar.
De sistnämnda får företas under en period av tio år fr. o. m. det år då växthuset
uppfördes. Extraavskrivningen får uppgå till två femtedelar av
byggnadskostnaden, och det årliga beloppet för extraavskrivningen får
den skattskyldige välja från 0 till 10 procent av den totala byggnadskostnaden.
Det är således möjligt att på detta sätt utnyttja hela extraavskrivningen
inom loppet av fyra år, men man kan också utsträcka den till tio år.

Vad det gäller övriga tre femtedelar av kostnaden för växthuset skall man

14

Motioner i Första hammaren, nr 555 år 1964

för dessa tillämpa den fasta avskrivningsprocenten, som för själva växthuset
är 5 procent. I Danmark är det således möjligt att avskriva ett växthus på
12 år. Har man där uppfört ett växthus för en kostnad av 50 000 kronor, kan
två femtedelar därav eller 20 000 kronor ”extraavskrivas” under loppet av
de tio första åren. De återstående 30 000 kronorna skall avskrivas med 5
procent om året, i detta fall alltså med 2 500 kronor årligen. Man kan alltså
helt avskriva växthuset på 12 år.

Som torde framgå av det anförda tillämpar man i Danmark betydligt
generösare avskrivningsregler för växthusanläggningar än i vårt land.
Även i Holland och ett flertal andra länder tillämpas en lika snabb avskrivningsmetod.
Enligt vårt lands lineära avskrivningssystem brukar växthus
som regel avskrivas med 5 procent per år, vilket innebär hel avskrivning
först efter 20 år. Vi anser för vår del att man i Sverige inte tillräckligt beaktat
att materialet i växthus alltid är utsatt för stora påfrestningar, såväl
utifrån som inifrån. Utifrån genom skiftande väderleksförhållanden
och inifrån på grund av hög luftfuktighet, som påskyndar röstning av
järnkonstruktionen, rör, bultar, spikar o. d. samt skapar gynnsamma förutsättningar
för rötsvampar i trävirket.

Framför allt måste man emellertid beakta växthusens ekonomiska livslängd.
Som framgår bl. a. av utskottsutlåtanden över under senare år framställda
riksdagsmotioner om förbättrade avskrivningsmöjligheter, råder
ju allmän enighet om att en byggnads ekonomiska livslängd skall beaktas
vid avskrivningarna. För växthusens vidkommande är detta förhållande
i särskilt hög grad uppenbart. Yttre förhållanden, t. ex. import av
trädgårdsprodukter, kan tvinga många odlare att snabbt övergå till andra
produkter, som kräver växthusanläggningar av annan konstruktion
och utformning. Genom den snabba tekniska utvecklingen på växthusbyggnadsområdet
blir växthus under en relativt kort tidrymd otidsenliga och
orationella ur såväl odlingsteknisk som arbetsmässig synpunkt. Dessa synpunkter
måste beaktas såsom skett i t. ex. de danska och holländska avskrivningsreglema
för växthus.

Då det i ett hårdnande konkurrensläge är både omotiverat och orättvist
att de svenska trädgårdsodlama skall ha så avsevärt sämre avskrivningsregler
för växthus än vad som regelmässigt tillämpas i andra länder, vill
vi föreslå att detta missförhållande ändras efter skyndsam utredning. En
sådan borde också enligt vår uppfattning lätt kunna ske genom samverkan
mellan allmänna skatteberedningen och trädgårdsnäringsutredningen.

Med stöd av vad ovan anförts hemställes,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära
en skyndsam utredning för att skapa bättre avskrivningsmöjligheter
för växthus.

Motioner i Första kammaren, nr 555 år 1961,

15

Stockholm den 26 januari 1964

Herbert Hermansson

Ivan Svanström Harald Pettersson

Ferdinand Nilsson
i Kungsängen

Alfa Boktr. AB, Sthlm 1964

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket