Motioner i Första kammaren, nr 393

Motion 1952:393 Första kammaren

Nr 393—403.

Motioner i Första kammaren, nr 393.

1

Nr 393.

Av herr Sjödahl m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten
och den medicinska undervisningen m. m.

I propositionen nr 137 har föredragande statsrådet redovisat en framställning
från styrelsen för Göteborgs högskola om inrättandet av en befattning
som laborator i matematik vid högskolan. Detta har av styrelsen givetvis
motiverats såsom ett permanent behov för högskolan, beroende på att undervisning
i ämnet länge bedrivits, att ett stigande antal elever, av vilka
flertalet syftar till läraryrket, önskar undervisning däri och att högskolans
undervisning i nationalekonomi och statistik m. fl. ämnen skulle på ett
värdefullt sätt kunna stödjas. Hittills har vart läsår blott kunnat givas eu
kurs i ämnet, vartannat år för ett betyg och vartannat år för två betyg i
filosofisk kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen. Det stora intresset
gör det nu nödvändigt att vart läsår anordna kurser för såväl ett som två
betyg. För den händelse laboratorsbefattningen inte komme att inrättas,
begär styrelsen en förhöjning av kursanslaget med ytterligare 13 000 kronor.
Kanslern har anslutit sig till styrelsens förslag om inrättandet i första hand
av en befattning som laborator. Departementschefen förklarar sig inte beredd
att tillstyrka en laboratorsbefattning men förordar ett ökat kursanslag
på 13 000 kronor.

Någon tid innan styrelsen för högskolan ingav sin framställning om en
laboratorsbefattning hade styrelsen den 17 maj 1951 hos kanslern hemställt
om rätt att tills vidare från och med läsåret 1951/52, så länge för ändamålet
kompetent lärare stod till förfogande, anställa examination för filosofie
kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen i ämnet matematik. För nämnda
år skulle denna examination uppdragas åt professorn i tillämpad matematik
vid Chalmers tekniska högskola. Denna framställning avstyrktes av
de större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund under åberopande
av vad de filosofiska fakulteternas matematisk-naturvetenskapliga sektioner
hade anfört. Båda sektionerna underströk det stora värdet och önskvärdheten
av att ämnet matematik införlivades med Göteborgs högskolas
undervisningsprogram, men ansåg att detta på ett för utbildningen betryggande
sätt endast kunde ske genom inrättandet av en fast befattning.
Detta synes vara förutsättningen för att styrelsens framställning om examensrätt
skall kunna av konsistorierna tillstyrkas. Framställningen föranledde
inte heller någon åtgärd från kanslerns sida enligt brev av den 1.3
december 1951.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 3 samt. Nr 3.93—403.

2

Motioner i Första kammaren, nr 303.

Det är allmänt bekant, att rekryteringsbehovet av lärare är stort och det
särskilt, när det gäller lärare med matematisk studieinriktning. Propositionen
nr 153 betygar detta på flerfaldiga sätt. Men det är mindre lockande
att studera ett ämne för lärare, som sedermera inte har rätt att verkställa
examinationen. Skall därför undervisningen i matematik kunna bli av den
betydelse för lärarutbildningen, som åsyftas med det ökade anslaget, bölden
ordnas på sådant sätt, att den kan förenas med examinationsrätt för
högskolan, och därför kräves en fast lärarbefattning, d. v. s. i detta fall en
laborator i matematik.

I detta sammanhang bör erinras om den planerade vidareutbildningen av
folkskollärare och personer med vanlig eller teknisk studentexamen. Krisutredningen
har påpekat det bredare rekryteringsunderlag än på andra håll,
som förefinnes bl. a. i Göteborg med omnejd. Man har förutsatt att denna
vidareutbildning i viss utsträckning skall kunna ske parallellt med uppehållande
av tjänst. Även ur dessa synpunkter vore det lyckligt, om den
utsträckta undervisningen i matematik vid högskolan kunde förenas med
examinationsrätt, då ett eller flera betyg i ämnet erfordras för den fulla
kompetensen som matematiklärare vid läroverken. Departementschefen har
understrukit, att en ökad examination av normalt utbildade lärare liksom
av folkskollärare och andra med mera begränsad akademisk utbildning bör
på allt sätt eftersträvas. Genom en laborator i matematik med examinationsrätt
vid Göteborgs högskola främjas detta syfte.

Under åberopande av vad ovan anförts får vi därför hemställa,

att riksdagen måtte besluta inrättande av en befattning
som laborator i matematik vid Göteborgs högskola från och
med den 1 juli 1952, samt

att utskottet måtte vidtaga de ändringar i Kungl. Maj:ts
förslag till huvudstat för högskolan och bidrag till densamma
för budgetåret 1952/53, som därav föranledes.

Stockholm den 1 april 1952.

Edgar Sjödahl.

Sven Em. Ohlon.

S. G. W. Wahlund.