Motioner i Första kammaren, nr 36 (Motion 1946:36 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 36.

Nr 36.

Av herr Lindén m. fl., örn ökat anslag till Samfundet för hembygdsvård,
m. m.

Samfundet för hembygdsvård, som ägt bestånd 30 år, verkar huvudsakligen
för att främja en sund byggnadskultur, framför allt på den svenska landsbygden.
Enligt sina stadgar har samfundet till uppgift att främja den svenska
hembygdsvården och vill i detta syfte verka för:

att natur- och kulturminnen bevaras och vårdas;

att nydaningar och omläggningar utföras med hänsyn till såväl landskapet
och bygden som närmast omgivande natur och förutvarande anläggningar samt

att i allmänhet kunskapen om och kärleken till hembygden ökas.

När det gäller byggnadskultur torde man utan överdrift kunna påstå, att
samfundet utfört och fortfarande utför ett banbrytande arbete. En mångårig
undervisning avsedd för byggmästare har ägt rum dels vid byggmästarskolan
vid Hvilans folkhögskola, Skåne, dels vid ett stort antal ambulerande
kurser av kortare längd. Omkring 100 dylika kurser ha hittills hållits med
sammanlagt elevantal av omkring 1 600. »Denna verksamhet torde vara bland
de mera betydelsefulla åtgärder, som på senare tiden vidtagits för att befrämja
ett ändamålsenligt byggande, i första hand av egnahem.» (Bostadssociala utredningens
betänkande 1935: 49, s. 121.)

Byggnadsbyrån har till uppgift dels att företa systematisk utredning rörande
svensk levande byggnadstradition, dess innebörd och utvecklingsmöjligheter,
dels att handha samfundets rådgivande verksamhet och står under ledning av
arkitekten fil. dr Erik Lundberg och arkitekten K. E. Hjalmarson.

Särskild uppmärksamhet har under de sista åren ägnats det s. k. saneringsarbetet,
vilket i första hand är inriktat på att ändamålsenligt tillvarata och
modernisera delar av det äldre byggnadsbeståndet. En omfattande upplysningsverksamhet
har härvid bedrivits, bl. a. under mottot: »Nya hem i gamla
gårdar». För denna speciella verksamhet har samfundet anställt en särskild
arkitekt (Ingeborg Waern Bugge) med halvtidsanställning. Saneringsstudier
ha utförts över olika typer av bostäder.

Ett stort antal ritningar och förslag till samlingslokaler ha även utarbetats
av byrån.

Beträffande samfundets verksamhet hänvisa vi till bifogade årsredogörelse
för 1944.

Motioner i Första kammaren, nr 36.

För budgetåret 1945/46 är anslaget för byggnadskulturens främjande 25 000
kronor. Detta anslag är emellertid under nuvarande förhållanden icke tillräckligt
för att uppehålla samfundets betydelsefulla verksamhet.

Den preliminära stat, som uppgjorts för verksamhetsåret 1946, visar ett
underskott av 30 000 kronor. På grund av otillräckliga anslag har samfundet
måst göra upp en »nödbudget» för första halvåret 1946, visande ett underskott
av omkring 15 000 kronor. Detta underskott kan samfundet täcka endast genom
att utnyttja sina reserverade kapitaltillgångar, som härigenom bli praktiskt
taget helt förbrukade. Samfundet har nämligen under de senaste tre åren
nödgats ta sina reserverade medel i anspråk för att kunna fullfölja sin verksamhet:
1943 var kapitaltillgången omkring 56 700 kronor, 1944 omkring 30 300
kronor och 1945 omkring 18 600 kronor. (Motionärerna lia för avsikt att ställa
nödigt siffermaterial till vederbörande utskotts förfogande.)

Med hänsyn till detta uppenbara nödläge hade det givetvis varit önskvärt,
att samfundet kunnat erhålla en anslagsökning av 30 000 kronor. Då vi emellertid
förutsätta, att detta på grund av det statsfinansiella läget och även med
hänsyn till en här föreslagen utredning rörande samfundets verksamhet icke
f. n. är möjligt eller lämpligt ha vi stannat vid att föreslå en ökning av 10 000
kronor. Genom att ytterligare nedskära utgiftsstaten och genom ökade intäkter
på medlemsavgifter torde det vara möjligt att med nämnda anslagsökning i
allt väsentligt kunna fullfölja programmet. Skulle denna anslagsökning icke
kunna beviljas, är det fara värt att samfundet nödgas nedlägga sitt arbete
för byggnadskulturens främjande.

Vi hänvisa till motionen i samma ärende av den 12 januari 1944, där en
höjning föreslogs av samfundets anslag med 25 000 kronor. Med anledning av
denna motion beviljade riksdagen en höjning av 10 000 kronor (till 25 000
kronor).

Samtidigt finna vi det motiverat, att en utredning verkställes angående
samfundets uppgifter och verksamhet på berörda område.

Det har redan framhållits, att samfundet utfört ett pionjärarbete och att
dess verksamhet även för framtiden är av stort värde, inte minst med tanke
på en ökad byggnadsverksamhet och bostadsproduktion. En utredning borde
i första hand utröna, på vilket sätt samfundets erfarenhet och kulturella
program skulle kunna utnyttjas och tillämpas inom de olika verk och organisationer,
vilka numera bedriva byggnadsundervisning. Härvid framstår det
som ett allmänt önskemål, att samfundet beredes tillfälle att under olika av
statsmedel understödda byggnadskurser få främja de synpunkter, samfundet
företräder. Önskvärt torde också vara, att samarbetsformer skapas med de olika
organ, som numera handha byggnadsrådgivning i olika delar av landet. Beträffande
önskvärdheten av sådan utredning hänvisa vi till egnahemsstyrelsens
yttrande över samfundets anslagsäskande den 25 september 1945. Först sedan
dylik utredning verkställts, torde det vara möjligt att ta definitiv ställning till

Motionär i Första kammaren, nr 36.

samfundets behov av statsanslag. Men det synes oss önskvärt att samfundet
till dess tilldelas ett så stort anslag, att dess verksamhet icke äventyras.

Med anledning av vad som ovan framhållits och med tanke på den allmännyttiga
verksamhet Samfundet för hembygdsvård under 30 år bedrivit och
fortfarande utövar, få undertecknade härmed föreslå,

att en utredning verkställes angående Samfundets för hembygdsvård
verksamhet i syfte att utröna på vilket sätt samfundets
erfarenheter och program bäst må kunna utnyttjas på
olika här berörda områden samt
att anslaget till Samfundet för hembygdsvård under 9 :de huvudtiteln
(25 000 kronor) höjes med 10 000 kronor eller till
35 000 kronor.

Stockholm den 15 januari 1946.

Lars V. Lindén.

Arthur Heiding.

Rickard Lindström.

E. A. Lindhlom.

Georg Andrén.

Sven Linderot.