Motioner i Första kammaren, nr 350 (Motion 1954:350 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 350.

Nr 350.

Av herr Näsgård m. fl., om förkortning av maximitiden för upplåtelse
av skogsavverkningsrätt.

I lagen om nyttjanderätt till fast egendom föreskrives i 1 kap. 7 § att avtal
om upplåtelse av skog på rot är bindande endast under fem år. Det var
förra seklets för skogsvården och även för jordbruksbefolkningen ödesdigra
verkningar av de ända upp till 50 år långa awerkningsrättsupplåtelserna,
som föranledde denna bestämmelse. I dag är det säkert få människor
med kännedom om förhållandena, som inte vill medge att denna begränsning
i rätten att upplåta avverkningsrätt, som infördes 1903, varit lyckosam.

Redan vid ärendets riksdagsbehandling år 1903 påyrkades emellertid att
tiden borde begränsas ytterligare, nämligen till tre år. Erfarenheterna sedan
dess syns ha givit vid handen, att skäl finns för en sådan sänkning av den
längsta tillåtna tiden. Särskilt under senare år har nämligen awerkningsavtalen
på många håll i landet tenderat att schablonmässigt föreskriva en
avverkningstid av fem år. Det säger sig självt, att det måste vara till men
för skogens vård och återväxt, om utstämplade träd, som vid utstämplingsförrättning
befunnits böra avverkas, blir stående kvar i ytterligare hela fem
är med påföljd att ägaren inte är i tillfälle att på det markområde där träden
står vidtaga någon åtgärd för att befordra återväxten. Med hänsyn härtill
bör en förkortning av längsta upplåtelsetiden få anses motiverad. Om tiden
sätts till tre år bör begränsningen inte kunna vara till någon som helst nackdel
för trävaruhanteringens berättigade intressen.

Under åberopande av ovanstående hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
en utredning av frågan om lämpligheten att till tre år begränsa
den längsta tiden för upplåtelse av skogsavverkningsrätt.

Stockholm den 27 januari 1954.

Bernhard Näsgård.

Ivar Nilzon.

Osa. Werner.

Lars Elias son.