Motioner i Första kammaren, nr 346

Motion 1950:346 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, nr 346.

3

Nr 346.

Av herr Englund, angående viss omläggning av det offentliga
utredningsväsendet.

Under de senaste åren har riksdagen, på universitetsberedningens och
regeringens förslag, beslutit vittgående utvidgningar av den svenska forskningsorganisationen.
Dessa utvidgningar avse emellertid i huvudsak forskning
av sådan natur, att den blott i ringa mån och endast långsamt kan
väntas främja ökad klarhet rörande de spörsmål, om vilka politiska eller
livsåskådningsstrider stå inom det svenska folket. Det bör visserligen erkännas,
att dagens politiska debatt fått viktiga bidrag och kan vänta ytterligare
sådana bidrag från den ekonomiska och statistiska forskningen.
Denna forskning har sålunda exempelvis skapat förutsättningarna för uppställande
av en nationalbudget och väsentligt bidragit till utformningen av
de begrepp, med vilka debatten om denna nationalbudget liksom den ekonomiska
debatten över huvud rör sig. Den synes däremot inte ha lämnat
något tillfredsställande bidrag till belysning av inflytandet av olikheter i
företagsformen (ensam- eller familjeägd firma, aktiebolag med många,
ständigt växlande delägare, konsumentkooperativ sammanslutning, kommunala
eller statliga företag) på konsumtions- och produktionsinriktning,
på produktmängd, på levnadsvillkor och trivsel i och utom arbetet, på
statsstyrelsen. Statskunskapen, som har statsstyrelsen som sitt forskningsobjekt,
synes icke heller från sina utgångpunkter ha inriktat sig på att
klarlägga sistnämnda orsakssammanhang eller på någon systematisk redovisning
av orsaksfaktorerna bakom karaktären av det ena eller andra statsskicket.
Systematiska undersökningar av medel att undanröja de brister,
som prägla det demokratiska statsskicket, även där det är som bäst, synas
vara sällsynta eller obefintliga. Värdelära och etik, inte bara den filosofiska
utan också den teologiska, ha i vårt land fjärmat sig från varje kasuistik,
som skulle kunna tillhandahålla nutida medborgare någon konkret levnadsvisdom.
Den äldre teologiens kasuistiska roll synes numera ha övertagits
av dags- och veckotidningarnas Helenor.

Allvarliga behov av ökad insikt på det ena eller andra av dessa kontroversiella
områden eller strävanden till övertag i aktuell polemik föranleda
ibland enskilda parter i dessa strider till åtgärder för faktisk eller föregiven
utfyllnad av kunskapsluckorna. Dessa luckor medföra också, att så

4

Motioner i Första kammaren, nr 3i6.

gott som varje statlig kommitté med uppgift att föreslå reformer på ett
dylikt kontroversiellt område tvingas att inleda sitt arbete med att konstituera
sig som en forskningsinstans. Någon gång kan i denna ordning skapas
ny, värdefull insikt — befolkningskommissionem ger ett exempel. I allmänhet
bli emellertid av skäl, som inte bär skola redovisas, sådana tillfälliga
statliga kommittéer mycket bristfälliga forskningsorgan. Och även en
förnämlig prestation av detta slag blir gärna en isolerad, efter hand bortglömd
kunskapsö i den offentliga polemikens stormande hav. Forskning i
ett tillfälligt kommittésammanhang är därtill dyrbar och långsam.

Dessa brister ha icke helt undgått uppmärksamhet. I ett betänkande 1946
föreslog en särskild utredningsman, borgmästare Rosander, ett särskilt organ
inom Kungl. Maj :ts kansli för biträde med planläggning av olika kommittéers
arbete. Förslaget har hittills icke föranlett någon åtgärd. Trycksakskommittén
har emellertid i ett nyligen avgivet, ännu icke tryckt betänkande
varit inne på samma spörsmål. Ett dylikt organ skulle kunna öka
tryggheten för att kommittéundersökningar tillgodose vissa logiska, statistiska
och andra metodiska krav, vilka äro väsentliga för värdet av undersökningar
på hithörande områden men som ofta eftersättas. Det föreligger
emellertid skäl att överväga åtgärder, som sträcka sig utöver ett sådant allmänmetodiskt
biträde vid planläggningen och genomförandet av olika kommittéers
uppdrag. Till några kontroversiella spörsmål återvänder det statliga
utredningsbehovet, som erfarenheten visar, gång på gång. Under det
nyss ändade halvseklet ha sålunda ett tjog kommittéer sysslat med en eller
annan sida av alkoholproblemet.

Från varje annan utgångspunkt än en till äventyrs förefintlig önskan om
fortsatt oklarhet vore det av värde, om staten i dylika fall i stället för att
lita till en följd av kommittéer, vilka inte alltid äro ägnade för forskning
och som i varje fall i regel måste ägna avsevärd tid åt att lära sig frågan,
hade tillgång till en varaktig forskningsorganisation med tillgång till aktuellt
inhemskt och utländskt kunskapsstoff. Ett nu omstritt spörsmål, som
synes ägnat att utgöra föremål för sådan fortlöpande undersökning, utgör
spörsmålet om de äganderättsformer, den konkurrensutformning och den
företagsstorlek, som kunna väntas ge den ur olika synpunkter mest tillfredsställande
företagsformen. Ett annat utgör verkningarna i olika hänseenden
av den ena eller andra avvägningen av inkomstskatter, konsumtionsskatter
och understöd till vissa medborgargrupper i inkomstpyramidens
botten. Ett tredje de med varandra nära sammanvävda freds-, försvars- och
utrikespolitiska frågorna. Ett fjärde uppfostringsfrågorna vare sig dessa
avse normal eller missanpassad ungdom. Ett femte alkoholfrågan.

Det finns skäl att anta, att ett dylikt utbyte av statens i tillfälliga kommittéer
bedrivna utredningsverksamhet på det ena eller andra av dessa områden
mot en varaktig forskningsinstitution, därest den ges en ändamåls -

Motioner i Första kammaren, nr 3i6.

5

enlig utformning, skulle ge ett överlägset resultat. Säkert vore det förfelat
att uppbygga en sådan forskningsorganisation efter vanliga akademiska
mönstret. Det är nämligen angeläget, att de kontroversiella spörsmålen
ständigt hållas i sikte och inte tillåtas glida ur synfältet för att ersättas med
frågeställningar, vilka icke möjliggöra några av de åtrådda forskningsresultaten:
att helt eller till en del undanröja de meningsmotsättningar,
som föreligga i utgångsläget, eller att i annan ordning bringa ökad klarhet
i de omstridda frågorna. Det är därför ett oeftergivligt villkor för en dylik
forskningsorganisation, att den skapar en planmässig samverkan mellan
forskare, som i utgångsläget omfatta motsatta meningar. På ett område,
där motsättningar föreligga, om de också icke äro så djupgående eller avse
ett så centralt spörsmål, att det funnits skäl att utnyttja det i ovanstående
exemplifikation, nämligen trafiksäkerheten, ha statsmyndigheterna redan
tillsatt ett sådant organ, trafiksäkerhetsrådet. Det saknar visserligen ännu
utbyggd forskningsorganisation men ger likväl i sin sammansättning viss
antydan om de riktlinjer, efter vilka en lösning av organisationsproblemet
i hithörande fall bör sökas.

Utöver den sålunda angivna uppgiften att trygga samverkan i forskning
under lika villkor för olika meningar kräver utbyggnaden av en sådan organisation
ett övervägande av samordningen av arbetet inom det varaktiga
utredningsorganet och de tillfälliga kommittéer, som fortsättningsvis kunna
visas vara behövliga för utredning av mera speciella spörsmål inom det
större, mera principiella området.

Med hänvisning till ovanstående får jag hemställa,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
rörande möjligheten att omlägga det offentliga utredningsväsendet
i den riktning som ovan angivits.

r

Stockholm den 26 januari 1950.

Erik Englund.