Motioner i Första kammaren, nr 344 (Motion 1943:344 Första kammaren - höst)

Motioner i Första kammaren, nr 344.

Nr 344.

Av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående statsbidrag till social
hemhjälp sverksamhet.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 332 angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet
ha föreslagits vissa åtgärder, vilka syfta till att bringa
lättnad i de svårigheter, som uppstå då e# husmor blir urståndsatt att omhänderhava
vården i hemmet och då arbetskraft i vanlig ordning icke står att
erhålla för fullgörande av husmoderns ansvarsfulla uppgift. Dessa Kungl.
Maj:ts förslag ha i vida kretsar motsetts med stor förväntan. Behovet av
effektiva åtgärder på angivna område är också utan tvivel mycket stort. Viktigt
är det därför att de åtgärder, som från statsmakternas sida åtgöras, bli verkligt
effektiva.

Ehuru Kungl. Maj:ts förslag till ordnande av hemvårdarinneverksamheten,
enligt vårt förmenande, i stort sett torde kunna godtagas, hade det dock varit
önskvärt att i propositionen framlagts konkreta förslag angående ordnandet
av den alternativa utbildningen genom två-månaders kurser. De lanthushållsskolor
och andra organ, som beräknats skola taga sig an denna utbildning,
torde som regel ha såväl sina inkomst- och utgiftsstater som även sina
schemata för undervisningsarbetet fastställda för år 1944.

Under alla förhållanden torde det vara angeläget, att Kungl. Maj:t med
uppmärksamhet följer utvecklingen på detta område samt vidtager alla de
åtgärder, som kunna visa sig erforderliga för att i propositionen antydda tvåmånaders
kurser utan tidsutdräkt komma till stånd.

En annan och vida allvarligare erinran kan emellertid göras mot förslaget
till löneförmåner åt de heltidsanställda hemvårdarinnorna.

Befolkningsutredningen hade föreslagit en begynnelselön av 1,800 kronor
per år med tre ålderstillägg å vartdera 100 kronor jämte fri bostad. På denna
lön skulle dock inget dyrtidstillägg utgå. I propositionen har lönen föreslagits
till 1,200 kronor för år jämte fri bostad samt ålderstillägg i enlighet med befolkningsutredningens
förslag. På lönen skall, enligt Kungl. Maj:ts förslag,
dyrtidstillägg utgå. Med nuvarande indexläge betyder dyrtidstillägget ett
årligt tillägg örn i runt tal 240 kronor. Hemvårdarinnas lön skulle sålunda bli
1,440 kronor för år mot av befolkningsutredningen föreslagna 1,800 kronor.
I remissvaren ha visserligen erinringar gjorts mot att den av de sakkunniga
föreslagna lönen vöre för hög. Som stöd för detta påstående ha i huvudsak
framhållits följande tre omständigheter.

1) Den föreslagna lönen vore för hög jämfört med den ersättning, som särskilt
på landsbygden utginge för hemhjälpsarbete.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 3 sami. Nr 344—351.

8267 13

2 Motioner i Första kammaren, nr 344.

2) Hemvårdarinnans lön skulle icke komma att stå i riktig relation till lönen

för distriktssköterskor och barnmorskor.

3) Hemvårdarinnorna skulle komma att i stor utsträckning få åtnjuta fri kost.

Vi äro av den meningen, att de argument, som anförts för att en lön på

1,800 kronor skulle vara för hög, icke äro hållbara. För vår del äro vi övertygade
örn att statsmakternas syfte är att medverka till en hjälpform för hemarbetet,
särskilt på landsbygden, som blir till verklig nytta, som blir något
mer än en vacker skrivbordsprodukt. Det bör då stå klart för alla att det
gäller att skapa sådana löne- och andra förhållanden, att unga, ambitiösa
kvinnor känna sig dragna till de arbetsuppgifter, varom här är fråga. Den
strida ström av unga och duktiga kvinnor, som nu går från landsbygden till
städerna, hämmas inte till någon^el, förrän de unga kvinnorna på landsbygden
erbjudas löner, som ligga på ungefär samma nivå som de, vilka förekomma
i städerna. Göres en sådan jämförelse av lönerna framgår det klart, att en
begynnelselön på 1,800 kronor (utan dyrtidstillägg) icke är för hög. Varje
ung och framåtsträvande kvinna, som kan förmås att stanna på landsbygden
och ägna sig åt hemvårdarinnans arbetsuppgift, medför en vinst för landet i
sin helhet och särskilt en vinst för hemmen på landsbygden. Det är vår bestämda
mening, att med de löner, som faktiskt förekomma i de större städerna,
är det föga hopp örn att de mest lämpade kvinnorna komma att ägna
sig åt hemvårdarinnans arbete, därest lönen för detsamma skall fastställas
enligt Kungl. Maj :ts förslag. Snarare äro vi av den uppfattningen, att icke
ens befolkningsutredningens förslag ger full garanti för att de duktigaste och
plikttrognaste kvinnorna erhållas för uppgiften. Då det här gäller att för
längre eller kortare tid träda i husmors ställe med alla de arbetskrävande och
grannlaga uppgifter, som därmed följa, är det uppenbart, att allt måste göras
för att endast den bästa arbetskraften ifrågakommer.

Vad angår jämförelsen med distriktssköterskornas och barnmorskornas
löner förefaller det oss, som örn skillnaden, även med utgångspunkt från befolkningsutredningens
förslag, vore tillräckligt stor. Distriktssköterskornas
utbildning är längre samt dyrbarare och deras arbete är även utan tvivel
mycket krävande. Men mot detta ställes då hemvårdarinnornas mycket betungande
grovarbete samtidigt som det blir fråga örn vård av hem och barn,
som kräver omdöme och grannlagenhet.

Den skillnad, som skulle finnas mellan distriktssköterskans begynnelselön
å 2,100 kronor plus 19.6 procent rörligt tillägg, vilket för närvarande innebär
en begynnelselön på 2,511 kronor för år, samt hem vårdarinnornas begynnelselön
enligt befolkningsutredningens förslag 1,800 kronor för år är sålunda
711 kronor per år. Sedd mot bakgrunden av att dessa båda tjänstegrupper
tillhöra de lägre inkomsttagarna, hos vilka 100 kronor är av större värde än
t. ex. för högre inkomsttagare, synes skillnaden 711 kronor vara betydande.
Men därtill kommer, att landstingen betala högre löner än i statsbidrags författningen
stipulerade minimilöner. De flesta landsting betala distriktssköterskan
en begynnelselön på 2,280 kronor för år. Men det finnes landsting,

Motioner i Första kammaren, nr 344.

som betala upp till 2,480 kronor i begynnelselön jämte dyrtidstillägg samt
ålderstillägg, som även de överstiga vad som staten föreskrivit. Enligt av
landstingsförbundet tidigare lämnade officiella uppgifter är en distriktssköterskas
lägsta lön 2,727 kronor, mot vilken då kan ställas en hemvårdarinnas
lön enligt Kungl. Maj:ts förslag på 1,440 kronor. Skillnaden är avsevärd och
enligt vår mening allt för stor.

Vad det gäller barnmorskornas löneförhållanden så bör det framhållas, att
vid remissvarens avgivande hänsyn icke har kunnat tagas till beslutet vid
årets riksdag att från och med år 1944 väsentligt förbättra barnmorskornas
löner. Vad som sålunda sagts örn distriktssköterskornas löner i förhållande
till de löner, som ifrågasatts för hemvårdarinnor, gäller, relativt sett, även för
barnmorskorna.

Vad angår förhållandet att hem vårdarinnan skulle erhålla kosten i de hem
hon arbetade i, varför detta skulle innebära en ganska väsentlig förmån, förefaller
det oss, som om detta resonemang grundade sig på obekantskap med
förhållanden hos stora grupper av landsbygdens fattiga befolkning. Tyvärr
är det ännu så illa ställt i många hem, särskilt där husmor kortare eller längre
tid varit sjuklig, att hemvårdarinnan torde behöva medföra matsäck i stället
för att äta av de smulor, som kunna finnas i ett sådant hem. Även hemvårdarinnans
arbetsförhållanden torde göra det olämpligt att räkna med att hon
skall erhålla maten i det hem hon arbetar i. Det måste nämligen tänkas, att
hemvårdarinnan har flera hem att se till på en dag. Och det kan då uppstå
fråga, i vilket hem hon skall intaga sin måltid. Enbart det förhållandet, att
hemmen skola vara skyldiga att hålla hemvårdarinnan med lagad mat, torde
avhålla många av de hem, som ha det sämst ställt och sålunda i''första hand
skulle behöva hjälp, att begära biträde av hemvårdarinna.

Slutligen vilja vi med bestämdhet hävda, att det är oriktigt, att statsmakterna
gång efter annan besluta örn löner till befattningar inom socialvården,
vilka löner icke motsvaras av det levande livets krav, utan tvinga kommuner
och landsting — för att något skall bli utfört inom respektive områden — att
överbjuda varandra i förmåner som tillägg till de av staten stipulerade lönerna.
Vi befara, att det går så även med hemvårdarinneorganisationen, därest
Kungl. Maj:ts förslag beträffande lönerna till hemvårdarinnorna skulle av
riksdagen bifallas.

Med stöd av det anförda hemställes,

att riksdagen vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 332
måtte besluta fastställa lönen för hemvårdarinnor till 1,800 kronor
för år jämte tre ålderstillägg om vartdera 100 kronor efter
tre, sex och nio års tjänst.

Stockholm den 28 oktober 1943.

Gustaf Karlsson. Ali. Ramberg. Oscar E. Mattsson.

Karl H. Andersson. Rob. Frägd. Eric Ericson,

Karlskoga.

L. Franzon.

Harald Akerberg.

Edwin Herling.

Råd. Anderberg.

J. Hansson.