Motioner i Första kammaren, nr 321 (Motion 1953:321 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 321.

Nr 321.

Av herrar Nyström och Grym, om viss lagstiftning angående saluförande
av smör m. m.

Den uppmärksammade »smörskandalen» i Norrbotten och särskilt i Kiruna
är mycket beklaglig. De prov som har analyserats vid statens institut för
folkhälsan har visat, att smöret inte varit användbart som bordssmör men
användbart för bakning eller matlagning. T. o. m. visar prov, som analyserats
så sent som den 23 december 1952, att smöret var otjänligt för all
mänsklig konsumtion. Smör har alltså försålts under en beteckning, som
inte motsvarat dess kvalitet.

Av analysprotokollen inhämtas, att statens institut för folkhälsan bedömt
lukt- och smakkvaliteten på proven som »talgig, ostliknande», »gammal,
härsken», »oren, gammal, sur (härsken)», »härsken (jäst)».

Institutets utlåtanden lyder:

»Gelatinbakteriehalterna voro mycket höga. I proven påvisades coliforma
bakterier. Av den bakteriologiska undersökningen framgår att provens
hygieniska beskaffenhet är mindre tillfredsställande. Om den mindre goda
bakteriologiska beskaffenheten beror på lång lagringstid eller felaktigheter
vid beredningen kan ej avgöras. Båda proven hade en talgig, ostliknande
smak. På grund härav äro proven enligt institutets mening ej användbara
som bordssmör, men synas dock kunna användas vid matlagning och
bakning. Smörets hållbarhet torde vara mycket begränsad. Smakbedömningen
utfördes av fem av institutets tjänstemän.

Tomteboda den 19 november 1952.»

Analysen var undertecknad av professor Abramson.

Tre veckor senare följer utlåtande över ytterligare prover som lyder
enligt följande:

»Gelatinbakteriehalten hos prov 1 och 3 samt halten av å biodagar utvecklingsbara
bakterier hos prov 1 voro mycket höga. Halten jästsvampar
hos prov 3 var tämligen hög. I proven påvisades låga halter av coliforma
bakterier. Av den bakteriologiska undersökningen framgår, att den hygieniska
beskaffenheten hos prov 1 och 3 var mindre tillfredsställande. Vid
lukt- och smakbedömningen, som utfördes av tre av institutets tjänstemän
tillsammans med två smörprovare från Svenska smörprovningarna, framkom
att prov 1 och 3 hade sådan smak, att de på grund härav ej äro användbara
som bordssmör men väl torde kunna användas vid matlagning

Motioner i Första kammaren, nr 321.

och bakning. Prov 2 är användbart som bordssmör. Poängbedömningen är
den av Svenska smörprovningarna använda.

Tomteboda den 6 december 1952.»

Analysen var undertecknad av professor Abramson.

Protokollet angående de sist insända smörproverna löd slutligen:

»Bakteriehalterna voro delvis mycket höga. I proven påvisades även
låga halter av coliforma bakterier. Av den bakteriologiska undersökningen
framgår, att den hygieniska beskaffenheten hos proven var mindre tillfredsställande.
Vid lukt- och smakbedömningen, som utfördes av fyra av
institutets tjänstemän tillsammans med två smörprovare från Svenska smörprovningarna,
framkom, att prov B 1142 var otjänligt för all mänsklig
konsumtion och prov B 1143 otjänligt som bordssmör men användbart för
bakning eller matlagning. Poängbedömningen är den av Svenska smörprovningarna
använda.

Tomteboda den 23 december 1952.»

Protokollet var undertecknat av professor Abramson.

Att leda i bevis att smörets beskaffenhet föranlett den serie av tarmsjukdomar,
som konstaterats i Kiruna C hösten 1952, är kanske inte möjligt.
Emellertid har tarminflammationer konstaterats i en omfattning, som
icke brukar vara vanlig vid denna årstid. Sjukdomsfallen av detta slag
har varit långvariga och svårbemästrade, varför det kan ha rört sig om
någon form av matförgiftning med upprepade infektionstillfällen, eftersom
de inte har givit vika.

I fråga om livsmedelsproblemen måste man utgå ifrån att konsumenternas
första fordran väl bör vara, att livsmedlen som saluföres skall fylla
de fordringar och anspråk, som för dessa är bestämda. Det är att beklaga
att sekunda livsmedel på det sätt som anförts saluföres. Troligen bottnar
det hela i att man inte kan avgöra hur gammalt smöret är. Smöret märkes
enligt en code, som är hemlig. Detta möjliggör en viss mörkläggning av
varans kvalitet. Det är att beklaga att t. ex. minuthandlarna icke kan bedöma
lagringstidens längd avseende smör. En minuthandlare är ju ansvarig
gentemot sina kunder lika väl som leverantörerna är det mot minuthandlarna.

Alla de från Kiruna till folkhälsoinstitutet insända smörproven var runmärkta.
—- På paketen för runmärkt smör står »Ingenting går upp mot
smör — livskraft från naturen själv». Detta borde förplikta till att det
inte enbart skall vara en viss del av smöret i marknaden, som behöver
vara av god kvalitet. Det värdegivande i fråga om smör bör väl vara att
det skall kunna användas som bordssmör. Därest så icke är fallet bör
producenten eller leverantören som konsumentupplysning tillkännage på
etiketten, att varan icke är bättre beskaffad än att den enbart kan användas
vid matlagning och bakning.

Motioner i Första kammaren, nr 321.

Enligt uppgift utgjorde 70 procent av det smör som konsumerades i
Norrbotten under månaderna september, oktober och november 1952 av
beredskapslagrat smör. Månaderna januari—november 1952 var procentsatsen
genomsnittligt 40 procent. Man kan här ifrågasätta varför just Norrbotten,
som på grund av sitt klimat är i behov av större vitamintillförsel
än någon annan landsända, på detta sätt skall missgynnas.

Att åtgärder vidtages för att missförhållanden av det slag som ovan
anförts inte skall upprepas är ett allmänt önskemål.

Under åberopande av det ovan anförda hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
en utredning beträffande orsakerna till varför smör av den
kvalitet, som beskrives av statens institut för folkhälsan,
t. ex. prov B 1142, har kunnat saluföras såsom tjänligt för
konsumtion;

att förslag framlägges till lag som förbjuder att beredskapssmör
av den kvalitet, som saluförts t. ex. i Kiruna,
får utbjudas i handeln med mindre än att dess användbarhet
finnes angiven på paketen;

att förslag till lag jämväl framlägges om att beteckning
för smörets tillverkningsdatum skall angivas på paketet och
att detta ej får ske genom en code.

Stockholm den 27 januari 1953.

E. Hj. Nyström. J. F. Grym.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 53

316113