Motioner i Första kammaren, nr 2Jt år 1956 (Motion 1956:24 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 2Jt år 1956

Nr 24

Av herr Johansson, Theodor, och herr Pålsson, om effektiv kontroll
av försäljning eller orderupptagning av varor genom
kringresande försäljare.

Försäljning eller orderupptagning av varor genom kringresande försäljare
utgör en form av affärsverksamhet, som är förenad med vissa missförhållanden
och som strider mot god köpmannased. Försäljare, som representerar
solida firmor och även många försäljare med egen verksamhet
och som är måna om sitt anseende, bedriver givetvis sin försäljningsverksamhet
på ett korrekt och legitimt sätt. Tyvärr finns det dock försäljare,
som på ett mindre noggrant sätt utnyttjar sin förmåga att övertala kunderna
till inköp av varor, som de antingen inte har användning för eller
också kunde inköpa eller beställa i fasta butiker till lägre pris. Försäljarens
övertalningsförmåga och vilja blir som regel avgörande. Köparens
naturliga rätt att själv bestämma över vilken vara och när en vara bör
inköpas påverkas av försäljarens vana och vältalighet. Köparen faller
undan, emedan denne icke har tillräcklig motståndskraft mot försäljarens
argumentation eller saknar tillräcklig kännedom om den vara som utbjudes.
Ofta torde dylika mindre nogräknade försäljare uppsöka just sådana
kunder, som de förutsätter skall kunna påverkas, t. ex. gamla personer.
Många lockas också av till synes förmånliga avbetalningsköp, vilka villkor
dock senare kan visa sig vara till ekonomisk förlust för köparen. Dessa
avarter i förenämnda affärsverksamhet har varit upphov till ekonomiska
svårigheter för många människor, som erhållit sekunda varor till alltför
höga priser eller låtit locka sig till att inköpa varor, som de inte haft behov
av eller haft råd att skaffa sig. Denna affärsverksamhet betyder också
en minskad omsättning för de bofasta köpmännen.

Förutom förenämnda missförhållande, som vissa kringresande försäljare
bidragit till, tillkommer ytterligare skäl som särskilt bör uppmärksammas.
Det har nämligen enligt underrättelser och meddelanden i pressen
visat sig, att kringresande försäljare gjort sig skyldiga till oegentligheter,
stölder och även rån. I flera fall synes dessa ha planlagts, varvid
man dolt sin avsikt genom att uppträda som försäljare av någon vara för
att därmed få ett tillfälle till orientering. Det är särskilt gamla och avlägset
boende personer som blivit offer för ojusta affärshandlingar och
våld.

Det bör alltså vara ett samhällsintresse att försäljning och orderupp -

Motioner i Första leammaren, nr 2b år 1956

tagning av varor genom kringresande agenter och försäljare kontrolleras
på ett effektivt sätt, så att missbruk från illojala försäljares sida förhindras.
I fråga om avbetalningsköpen torde den år 1953 antagna nya lagen om
avbetalningsköp lämna ett relativt gott skydd mot missbruk från säljarens
sida. Lagen gäller numera alla avbetalningsköp och icke som tidigare köp
över 3000 kronors värde. Vidare blir sådana villkor för avbetalningsköp,
som icke står i överensstämmelse med god affärssed, icke juridiskt giltiga.
Även i övrigt skyddar lagen köparens intressen. Utanför avbetalningsköpens
område är däremot kontrollen av de kringresande försäljarnas verksamhet
sämre. Vilka åtgärder som bör vidtagas för att få till stånd en
bättre kontroll av alla kringresande försäljare är omöjligt att ange utan en
ingående utredning av problemet. De lojala och välkända försäljarna bör
givetvis icke utsättas för intrång i sitt förvärvsarbete. Däremot synes det
angeläget att de ojusta metoderna inom ifrågavarande försäljningsverksamhet
kontrolleras för att ge större trygghet åt köparen. En förutsättningslös
utredning av förenämnda problem bör alltså snarast komma
till stånd.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj :t begära utredning och förslag i syfte att få till stånd
en bättre kontroll över och ett bättre skydd för köparnas
intressen vid direkt försäljning eller orderupptagning av
varor genom kringresande försäljare.

Stockholm den 18 januari 1956
Theodor Johansson

Olof Pålsson