Motioner i Första kammaren, nr 2i (Motion 1949:24 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 2i.

Nr 24.

Av herr Sundberg, Hugo, angående förrådsförmännen A. L. Åbergs
och F. A. Hedströms tjänstårsberåkning för inplacering
i löneklass.

Vid fortifikationsförvaltningens lokalförvaltning i Boden, gemenligen. och
ibland även officiellt benämnd fortifikationsförvaltningen i Boden, tjänstgöra
för närvarande två extra ordinarie förrådsmän, Adolf Linus Åberg och
Folke Alvar Hedström. I personalförteckningen för armén äro förrådsmännen
i fråga upptagna i avd. V under »3. Kommendantstaben i Boden».

Åberg och Hedström synas, såvitt jag kan bedöma av de handlingar, som
ställts till mitt förfogande, och av de muntliga uppgifter, som lämnats mig,
ha i avlöningshänseende behandlats synnerligen styvmoderligt under sin anställningstid
i statens tjänst.

Åberg (född den Vs 1889) har efter sitt adertonde år följande anställningstider
vid fortifikationsförvaltningen i Boden (data återfinnas i en av
Åberg avgiven underdånig skrivelse daterad den 17 mars 1948; skrivelsen
har insänts föreskriven tjänsteväg, varför tidsuppgifterna äro vederbörligen
styrkta).

Anställning enligt kollektivavtal:

1907 12/s—1909 4/8............

1910 14/i—1911 18/i2..........

1912 4A—V*.................

1915 26/v—23/io...............

1916 24/b—,9/a>...............

1917 12/s—1918 23/io, 29/io—31/i2

1919 7/i—26/9................

1920 1/i—I5/n...............

1921 °/2-12/l2...............

Månad

4
22

Dag

eller sammanlangt 9 år 1 månad och 17 dagar.

Anställning enligt statsliggaren för fjärde huvudtiteln som förrådshandräckningskarl
vid fortifikationsförvaltningen i Boden:

1922 Vi—1942 3% eller sammanlagt 20 år och 6 månader.

Anställning som extra ordinarie förrådsmän:

1942 V,—till dato.

Motioner i Första kammaren, nr 24.

Hedström (född den */2 1915) har efter fyllda aderton år följande anställ -

ningstider vid fortifikationsförvaltningen i Boden (data svarande sätt som ovan angivits för Åberg).	äro styrkta	på mot-
Anställning enligt kollektivavtal:	Månad	Dag 99
1933 26A—:16fn.....
1934 i/s—13/i2 •...		1 Q
1935 20/2—25/2> 7—V«, 8/7-27s, S1/8— 29/9, 22/9—27/10 ,	.. 4	7
1936 3/l-4/l, «/l—«/l, 24/l—30/l, 4/3-8/3, 27/3.....		22
1937 I4/7—2S/8, 29/9-17/n
1938 12/1 — 30/6......		13

eller sammanlagt 2 år, 2 månader och 12 dagar.

Anställning enligt statsliggaren för fjärde huvudtiteln som förrådshandräckningskarl
vid fortifikationsförvaltningen i Boden:

1938 l/r—1942 ®/« eller sammanlagt 4 år.

Anställning som extra ordinarie förrådsmän:

1942 V,—till dato.

Av ovanstående data framgår, att Åberg under tiden 1/1 1922—Ve 1942
och Hedström under tiden V, 1938—Ve 1942 innehaft anställning vid fortifikationsförvaltningen
i Boden som förrådshandräckningskarlar, som förrådsmannabefattningarna
den tiden benämndes, och med av Kungl. Maj :t och
riksdagen bestämd avlöning. Även under kollektivavtalstiden — före tiden
som förrådshandräckningskarlar — tjänstgjorde de båda befattningshavarna
såsom förrådshandräckningskarlar (förrådsmän).

Den V, 1942 inordnades de här åsyftade befattningarna under det s. k.
militära icke-ordinariereglementet (SFS nr 276/1939), varvid Åberg och
Hedström som förrådsmän inplacerades i lönegradens (5:e) lägsta (4:e) löneklass
av löneplan MEo.

Forrådsmännens chef, fortifikationsbefälhavaren i Boden, anhöll i underdånig
skrivelse den Va 1942, att befattningshavarnas tjänst som förrådshandräckningskarlar
skulle värderas lika med förrådsmannatjänst och att
Åberg och Hedström därför för löneklassuppflyttning skulle få tillgodoräkna
sig den tid de varit förrådsmän med tjänstebenämning förrådshandräckningskarlar,
d. v. s. Åberg tiden y, 1922—V» 1942 och Hedström tiden
1938 V, 1942. Fortifikationsbefälhavaren anförde i sin motivering följande:
»Såväl Åberg som Hedström placerades interimistiskt i lägsta löneklassen
(4) av lönegrad 5 i militära icke-ordinariereglementet. De ha emellertid
under hela anställningstiden som förrådshandräckningskarlar utfört
fullständigt samma arbete, vilket de nu utföra i egenskap av förrådsmän,
varför synes skäligt, att de för löneklassplacering få tillgodoräkna den tid
de innehaft anställning som förrådshandräckningskarlar».

Motioner i Första kammaren, nr 24.

Kungl. Maj :t kunde icke bifalla fortifikationsbefälhavarens underdåniga
hemställan, vilket meddelades kommendanten i Bodens fästning genom ämbetsskrivelse
från försvarsdepartementet den 7n 1942, dnr 5500.

Åberg har sedermera för sin del vid två tillfällen avlämnat undeidåniga
framställningar angående tillgodoräknande av tid för löneklassplacering,
nämligen dels den »/» 1942 (Kungl. Maj :ts avslag enligt ämbetsskrivelse
den % 1943, dnr 7190/1942), dels den w/8 1943 (Kungl. Maj :ts avslag enligt
ämbetsskrivelse den 17/3 1944, dnr 5350/1943).

Militära icke-ordinariereglementet efterträddes som bekant den 7, 1947
av statens allmänna avlöningsreglemente (Saar). Det ställdes i utsikt att
de orättvisor, som ibland visat sig ofrånkomliga vid löneklassplaceringar enligt
militära icke-ordinariereglementet, skulle elimineras vid inplacering i
löneklass i samband med övergången till Saar. För de i denna motion åsyftade
förrådsmännen visade det sig emellertid omöjligt även nu att få tillgodoräkna
den tid de som förrådshandräckningskarlar fullgjort förrådsinannatjänst.
Fortifikationsbefälhavaren i Boden kunde vid inplaceringen
enligt Saar författningsenligt icke medgiva förmånligare löneklassplacering
än som svarade mot innehavande placering enligt militära icke-ordinariereglementet.

Förrådsmännens tjänstgöring (arbete) under den tid (se ovan) de innehade
icke-ordinarie beställningar som förrådshandräckningskarlar var fullkomligt
densamma som tjänstgöringen efter den V? 1942, da förrådshandräckningskarlsbefattningen
ändrades till förrådsmannabefattning. Förändringen
sistnämnda datum innebar således icke en befordran till högre tjänst utan
endast ett inordnande av befattningarna under det lönesystem som Kungl.
Maj :t och riksdagen fastställt för försvarets civila tjänstemän. Realiter ha
Åberg och Hedström varit förrådsmän, den förre från och med den 1/1 1922,
den senare från och med den V» 1938. Man kan icke underlåta att omnämna,
att Åberg från och med den 7, 1929, då en äldre förrådshandräckningskarl
avgick med pension, fullgjort förrådsvaktmästares arbete på grund av
det egendomliga förhållandet, att förrådsvaktmästaren vid kommendantstaben
i Boden aldrig tjänstgjort i förråden utan som kontorist i fortifikationsbefälshavarens
förrådsexpedition/kassaförvaltning.

Under tiden före den 7, 1942 avlönades de båda förrådsmännen enligt
ett lönesystem utan löneklasser (alltså utan ålderstillägg). Sistnämnda datum
inordnades befattningarna under ett lönesystem med löneklasser (ålderstillägg).
Det är självklart att den som innehar en befattning när denna
övergår från det förstnämnda till det sistnämnda lönesystemet borde ha
någon fördel av sin förutvarande tjänstetid i befattningen. Älderstilläggen
ha ju tillkommit för att lämna arbetstagaren gottgörelse för den med åldern
stigande arbetsskickligheten och erfarenheten. Det synes i högsta grad orätt
att ifrågavarande förrådsmän vid övergången (den 7, 1942, till avlöningssystem
med ålderstillägg icke på minsta sätt gottgjordes för den under mera
än 20 år, respektive mera än 4 år vunna erfarenheten och arbetsskickligheten.
De jämställdes fullkomligt med nyanställd, oprövad personal.

Motioner i Första kammaren, nr 24.

Man frågar sig vid studerandet av detta fall vad som kunnat »ligga förrådsmännen
i fatet» eftersom de icke fått i lönehänseende tillgodoräkna
sig något av den långvariga statsanställningen före den ''/, 1942. Fortifikationsbefälhavaren
i Boden åberopade som stöd för sin förut omnämnda,
underdåniga hemställan militära icke-ordinariereglementets § 8, mom. 5.
Detta moments första stycke har följande lydelse: »Finner vederbörande
myndighet eljest beträffande tjänsteman, som tillträder extra ordinarie befattning,
med hänsyn till föregången långvarig statsanställning och därum
der åtnjuten avlöning synnerliga skäl föreligga för placering i högre löneklass
än den, till vilken han enligt stadgandet i 7 § 1 mom. skolat hänföras,
har myndigheten att underställa frågan om löneklassplaceringen Kungl.
Maj :ts prövning.» Som förut nämnts underkändes motiveringen av Kungl.
Maj .t. Åberg har i en av sina förut omnämnda underdåniga ansökningar
anhållit att § 5, mom. 3 i militära icke-ordinariereglementet måtte tillämpas.
Detta moment lyder: »Om och i den mån Kungl. Maj :t med hänsyn
till föreliggande särskilda omständigheter prövar sådant skäligt, må tjänsteman,
som före tillträdandet av extra ordinarie befattning innehade ickeordinariebefattning
i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt
personligt kontrakt, i den extra ordinarie befattningen placeras i högre löneklass
än som följer av stadgandet i 7 § 1 mom.» Även denna motivering
underkändes av Kungl. Maj :t.

Båda förrådsmännen hade vid övergången till extra ordinarie anställningen
(V, 1942) en långvarig statsanställning bakom sig. I det fallet torde militära
icke-ordinariereglementets fordringar för en bättre löneklassplacering
vara uppfyllda. Utom den långvariga statsanställningen tala emellertid
förut citerade stadganden även om »därunder åtnjuten avlöning». Det torde
vara så, att den, som under en föregående anställning haft en relativt
hög lön, vid anställning i extra ordinarie befattning får detta räknat sig
tillgodo och erhåller sådan löneklassplacering, att avlöningen i den nya befattningen
kominer att överstiga den förut åtnjutna lönen. Befattningshavaren
skall således under alla lörhållanden icke lida löneminskning vid tillträdande
av extra ordinarie befattning. Beträffande förut kollektivavtalsanställd
befattningshavare stadgades detta i militära icke-ordinariereglementet
§ 8, mom 2. Motsvarande bestämmelser återfinnas också i Saar/
1948, § 23. För de båda förrådsmännen voro förhållandena så ogynnsamma,
att lönen för juni månad 1942 var något lägre än lönen för "juli månad,
dock vad Åberg beträffar endast om bruttolönerna jämföras. Jämförelse
bör dock givetvis göras mellan nettolönerna, d. v. s. med avdragna pensionsavgifter.
Nettolönerna voro: för Åberg under juni 1942 kr. 326:50, under
juli kr. 325:25 (alltså en minskning med kr. 1:25), för Hedström under
juni månad kr. 322:—, under juli kr. 325:25 (alltså en ökning med kr.
3:25). Jämförelsen visar ju på ett övertygande sätt, att de båda förrådsmännen
ingalunda kverulera, när de göra gällande, att en högre löneklassplacering
t1/, 1942) varit skälig. Det måste ju kännas hårt för en befattningshavare
att, som Åberg, tvingas in under en anställning, där avlöning -

Motioner i Första kammaren, nr 24. 15

en för oförändrade arbetsuppgifter sänkes. Härtill bör antecknas, att Åberg
icke erhållit löneförhöjning sedan den 7, 1933 (9 år). Hedström hade icke
erhållit löneförhöjning under sin anställningstid som törrådshandräck ningskarl

(4 år). .... ,

Förrådshandräckningskarlarna vid fortifikationsförvaltningen i Boden ha
från början varit kollektivavtalsanställda. Att döma av statsliggaren för
fjärde huvudtiteln synes anställning med avlöning bestämd av Kung]. Maj .t
och riksdagen beretts vederbörande fr. o. in. år 1922. Förrådshandräckningskarlsbefattningarna
inrättades för att tillförsäkra kronan befattningshavare,
som mera kunde räknas till kategorien tjänstemän än till kategorien
arbetare, och varav beräknades följa, att arbetet i förråden icke skulle
behöva röna ogynnsamt inflytande av de täta personalombyten, som voro
ofrånkomliga, så länge handräckningen i förråden ombesörjdes av kollektivavtalsanställd
personal. Förrådsarbetet kunde därjämte fortgå ostört av
arbetskonflikter. För förrådshandräckningskarlarna hade emellertid anstallningsformen
den olägenheten, att avlöningen nästan ständigt var lägre än
för kollektivavtalsanställda arbetare, beroende på att en lönerörelse på arbetsmarknaden,
med högre lön som följd, först efter en avsevard tid kunde
beaktas för förrådshandräckningskarlarna, eftersom lönen för dessa bestämdes
av Kungl. Maj :t och riksdagen. Förrådshandräckningskarlstiden har
därför karakteriserats av ständiga framställningar om förbättrade loner.
Löneförhöjningar ha dock erhållits mycket sparsamt. Under tjugo och ett
halvt år har den ene förrådshandräckningskarlen erhållit löneförbättring
tre gånger och den andre två gånger. Förrådshandräckningskarlarnas arbete
kan sägas ha varit minst lika kvalificerat som kollektivavtalsanställda
yrkesarbetares men sämre betalt.

Enligt det den 7, 1942 gällande militära icke-ordinariereglementet skulle
en förrådsman uppnå högsta löneklassen inom sin lönegrad efter tolv års
tjänst. Åberg med sina tjugo och ett halvt års förrådsmannatjänst borde
alltså den 7, 1942 beräknats haft en avlöning motsvarande lonen i lönegradens
högsta löneklass, medan Hedström med fyra års förrådsmannatjänst
borde beräknats haft lön motsvarande lönen i lönegradens andra
(löneklass nr 5) löneklass.

För att ge ett par exempel, som tillräckligt klart torde visa, hur motiverat
det är att skapa en möjlighet för de båda förrådsmännen att komma i åtnjutande
i någon ringa män av de fördelar en långvarig statstjänst skänker
andra statstjänare, kan anföras:

1. Om eu'' 20-årig yngling utan föregående statstjänst anställts som torrådsman
den 7, 1942, hade han erhållit samma avlöning som Åberg och
Hedström med sina tjugonio, respektive sex års statlig tjänst.

2 jrn 27-årig grov- och diversearbetare, som arbetat tre år vid fortifikationsförvallningen
i Boden, hade den 7, 1942 eu avlöning av kr. 1:39 per
timme. Denna arbetare kan mycket väl tänkas ha arbetat de tre åren i förrådet
under Åberg och Hedström, vilket givit honom visst företräde framför
annan sökande till ledig plats. Om exempelvis Hedström slutat anslall -

16 Motioner i Första kammaren, nr 26.

ningen och förutnämnd arbetare erhållit den lediga platsen, skulle arbetaren
med stöd av militära icke-ordinariereglementet § 8, mom. 2 placerats i
löneklass 7, medan Åberg, trots sin tjugonioåriga statsanställning och trots
att han skulle förordnats som förman för den nyanställde, hade fått nöja
sig med lön enligt löneklass 4. Hade arbetaren under året före anställningen
haft ackordsarbete skulle ackordsvinsten kunna varit relativt obetydlig
för att arbetaren ändå författningsenligt skulle ha placerats i lönegradens
högsta löneklass.

I föreliggande fall har ett bifall till denna motion ringa — man kan säga
ingen betydelse för statens ekonomi. För de båda förrådsmännen däremot
skulle ett bifall till motionen ha mycket stor betydelse ur ekonomisk
synpunkt. Det har erkänts av ansvariga statliga organ, att förrådsmannalönerna
länge legat nästan under existensminimum. Varje löneförstärkning,
hur obetydlig den än kan synas vara, är därför av största värde för en befattningshavare
av ifrågavarande kategori.

På ovan anförda skäl hemställes,

att riksdagen ville för sin del besluta, att de vid kommendantstaben
i Boden anställda, vid fortifikationsförvaltningen
i Boden tjänstgörande förrådsmännen Adolf Linus Åberg
och Folke Alvar Hedström äga att som tjänstetid för inplacering
i löneklass vid övergången till extra ordinarie anställning
den V, 1942 räkna sig till godo den tid — Åberg
från och med den 1/1 1922 och Hedström från och med den
Y: 1938 — de innehaft befattningar som förrådshandräckningskarlar
vid kommendantstaben i Boden.

Stockholm den 18 januari 1949.

Hugo Sundberg.

497092. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.