Motioner i Första kammaren, Nr 272 (Motion 1937:272 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 272.

Nr 272.

Av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående försäljning
av rusdrycker m. m.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 242 till riksdagen med förslag till förordning
angående försäljning av rusdrycker m. m., given Stockholms slott
den 5 mars 1937, är 4 kap. — Om utminuteringen — 2 par. avsedd att erhålla
följande lydelse:

Tillstånd att inköpa rusdrycker må icke meddelas den som ej fyllt
tjugufem år; dock må, om särskilda skäl därtill äro, tillstånd meddelas
den som fyllt tjugoett år men ej tjugufem år.

I sitt förslag på förevarande punkt har departementschefen anslutit sig
till den mening, som framförts av vissa reservanter (herrar Bärg, C. O.
Johansson och Elof Ljunggren) inom rusdryckslagstiftningsrevisionen. Majoriteten
(herrar Beskow, Bernström, Englund, Gräslund, Ljungdahl och
Thulin) för sin del hade hemställt om bibehållande i den nya lagstiftningen
av nu förefintliga stadganden i fråga om åldersgränsen och sålunda föreslagit
följande avfattning av 4 kap. 2 pär.:

Tillstånd att inköpa spritdrycker eller vin må icke meddelas den som
ej fyllt tjugoett år.

Enligt departementschefens förslag skulle sålunda 25-årsåldern, med jämkningar
i vissa fall nedåt, bliva den normerande för motbokstilldelningen för
framtiden. Enligt revisionsmajoritetens mening bör 21-årsåldern, med
jämkningar i vissa fall uppåt, i framtiden som hittills vara riktpunkten. Departementschefens
förslag innebär enligt vår uppfattning en av den faktiska
utvecklingen på området icke motiverad skärpning i fråga om åldersgränsen
för utminutering av spritdrycker.

Då undertecknade förorda bestämmelsens avfattande i enlighet med
revisionsmajoritetens hemställan, tillåta vi oss såsom motiv härför anföra i
huvudsak följande:

Enligt 34 par. Bff är minimiåldern för erhållande av inköpstillstånd fastställd
till 21 år i överensstämmelse med nykterhetskommitténs förslag, vilket
motiverades därmed att denna ålder sammanfölle »med den borgerliga
myndighetsåldern, vid vilken ju varje person ansetts vara mogen att själv
svara för sina handlingar». (Nykterhetskommitténs betänkande V. sid. 195.)

I detta uttalande har man enligt vår mening en principiell, fast och klar
utgångspunkt för bedömande av här ifrågavarande spörsmål. Ett frångående
av denna princip skulle också oundvikligen komma att leda till betänkliga
konsekvenser.

I likhet med revisionens majoritet vilja vi sålunda fästa uppmärksamhe -

Motioner i Första kammaren, Nr 272.

ten på det förhållandet, att det finnes icke så få personer, som redan före 25
års ålder grundat eget hem och i fråga om vilka lagstiftaren icke har anledning
att föreskriva avstängning från inköpsrätt. Det är vidare knappast
ägnat att förvåna, att en till myndig ålder kommen person, som grundat
självständig ekonomisk existens, finner det orättvist och för sig nedsättande
att icke ifråga om rätten till spritinköp vara likställd med andra oförvitliga
medborgare. Vi kunna icke finna det sakligt motiverat att förvägra innehav
av motbok åt personer, som i alla andra avsenden äro myndiga män och
kvinnor i staten, som på eget ansvar få sköta sina och sina familjers affärer,
som ha politisk rösträtt och äro valbara till riksdagens andra kammare.

Ej heller anse vid det vara ur vägen påpeka, att, därest den kungl, propositionen
på denna punkt godtages, det egendomliga förhållandet inträder,
att formellt hinder icke föreligger att i systembolagens styrelser, vilka ha
att utöva ett avgörande bedömande i fråga om tilldelningen av motböcker,
placera personer, som själva anses för unga och oerfarna att böra betros med
innehavet av motbok (1 kap. 5 par. 1 morn.).

Vi dela även revisionsmajoritetens uppfattning, att man sannolikt har att
räkna med att frånvaron av möjlighet för yngre personer att erhålla laglig
inköpsrätt är ägnad att på sina håll främja uppkomsten av olaglig hantering.
Att ungdom mellan 21 och 25 år under alla förhållanden skulle vara
utestängd från möjligheten att även i ringa kvantitet verkställa inköp av
spritdrycker och vin för egen räkning, kan därför näppeligen anses gagnell
från nykterhetssynpunkt.

Av de av revisionen infordrade yttrandena från myndigheter m. fl. framgår,
att man på många håll tillmäter synpunkter av denna art ett betydande
värde. Sålunda anmärker polischefen i Västerås i anslutning till meddelad
statistik rörande fylleriförseelserna i nämnda stad, att »det ur nykterhetssynpunkt
synes vara ett önskemål, att utlämnande av motböcker till
yngre personer icke kringgärdas av alltför snäva gränser». Stadsfullmäktige
i Härnösand uttala, att den för staden gällande åldersgränsen sedan
många år tillbaka varit fastställd till 21 år samt att »olägenheter härav icke
kommit till synes». Själv anmärker revisionen, att meddelandet av inköpstillstånd
för yngre personer i vissa fall kan vara ägnat att på ett gynnsamt
sätt påverka dessas känsla av ansvar för sitt uppträdande i nykterhetshänseende.

I detta sammanhang vilja vi fästa uppmärksamheten på den stora förändring,
som »den allmänna meningen» genomgått, sedan det svenska restriktionssystemet
infördes. Detaljerade påpekanden i fråga örn denna iakttagelse
hava i revisionens betänkande gjorts av ledamöterna fil. doktor Englund
och överläkaren Ljungdahl. Även ledamoten direktör Bernström ingår
på de förändringar i det moderna samhällslivet, som betinga en ändrad inställning
till alkoholen från den allmänna meningens sida. Han pekar på
»motorismens revolutionerande ingripande i samhällslivet, idrottens utbredning
och popularisering, en höjd social standard, stigande bildningsintresse,
nöjeslivets omgestaltning, en förändrad inställning till bruket av alkohol i

Motioner i Första kammaren, Nr 272.

allmänhet med Hera uttryck för tendenser och strävanden», som under de
senaste decennierna i de flesta kulturländer medverkat till en minskning av
spritförbrukningen. Härtill kommer den bättre insikt om alkoholens inverkan
på människokroppen, som vetenskapen numera vunnit.

Av vad särskilt nämnda revisionsledamöter ävensom hörda myndigheter i
detta hänseende anfört anse undertecknade framgå, att det är i folknykterhetens
intresse att vid handhavandet av frågan örn inköpsrätt för de yngre
årsklasserna hänsyn tages till berörda psykologiska faktorer och ostridigt
inträdda förändringar och förbättringar i den allmänna livsföringen.

Det är riktigt, att i tillämpningen 21-årsgränsen i betydande utsträckning
blivit ersatt med högre åldersgränser. Hos 55 av de 119 utminuteringsbolagen
var den 31 december 1933 ingen motbok utlämnad till person under
25 år. Å andra sidan är det känt, att tendensen hos systembolagen — givetvis
med hänsyn till det förbättrade nykterhetstillståndet — på senaste tiden
börjat gå i den riktningen, att man ansett sig kunna gå under den förut praktiserade
åldersgränsen. Även inom oktrojkommunerna har en liknande
utveckling gjort sig gällande. Enligt revisionens betänkande (sid. 170) voro
sålunda av nämnda 55 bolag år 1933 41 i följd av oktroj föreskrift förhindrade
att utlämna motbok eller utminuteringsvis försälja spritdrycker till
deli, som ej fyllt 25 år. Under år 1934 inträffade emellertid en minskning
i detta hänseende, så att antalet bolag med sådan föreskrift då var allenast 31.

Av revisionens betänkande framgår, att det särskilt är vid bolagen i Stockholm,
Göteborg och Malmö, som man i större utsträckning utlämnat motböcker
till personer, som icke fyllt 25 år. Av de sammanlagt 7,166 motböcker,
som vid utgången av år 1933 voro utlämnade till personer under 25 år,
belöpte 5.052 eller drygt 70 % på dessa tre bolag och 1,291 eller 18 % på
bolagen i Uppsala, Nyköping, Uddevalla, Vänersborg, Västerås och Härnösand.

Vid sådant förhållande kan det vara av intresse att undersöka i vad mån
det allmänna nykterhetstillståndet i nämnda trenne städer kan antagas ha
påverkats av dessa något friare tilldelningsnormer. Att döma av i revisionens
betänkande (sid. 680 och följande) publicerat statistiskt material synas nämnda
tilldelningsprinciper icke ha utövat en ogynnsam inverkan på nykterhetstillståndet.
Av på sid. 681 publicerad detaljgranskning av fylleristatistiken
för treårsperioderna 1921—1923 och 1930—1932 framgår, att de tre största
städerna förete minskning i fyllerifrekvensen under 10-årsperioden med melån
20 %>. »Vad särskilt beträffar Malmö, som uppvisar en alldeles särskilt
gynnsam utveckling, måste emellertid», heter det i nämnda redogörelse, »påpekas.
att nedgången därstädes till icke oväsentlig del torde vara rent formell,
i det att polisen i denna stad numera tillämpar ett slags varningssystem i
fråga örn första-gångsfylleristerna, vilka icke bliva åtalade och sålunda icke
ingå i de officiella fyllerisiffrorna.» Jämte storstäderna förete även åtskilliga
andra städer gynnsam utveckling, såsom Uppsala, östra Sveriges övriga städer
tagna såsom en grupp, Växjö, Hälsingborg, Örebro och Östersund. Stationära
siffror uppvisa bl. a. Eskilstuna, Norrköping, Visby och Karlskrona.

lUhaiuj till riksdagens protokoll 19117. ■''! sami. Sr 208—279- 2

Motioner i Första kammaren, Nr 272.

I ändamål att ernå ytterligare belysning av detta spörsmål och då det i revisionens
betänkande i förevarande avseende publicerade statistiska materialet
är begränsat till åren t. o. m. 1932, ha vi från Malmö införskaffat uppgifter
rörande antalet fylleriförseelser även under åren 1933—1936. Med
användning av detta kompletterande material ter sig utvecklingen i Malmö
beträffande antalet fylleriförseelser (för fylleri anhållna) ävensom dessa förseelsers
procentuella andel av befolkningssiffran under tioårsperioden 1927—
1936 sålunda:

År	1927 ........	........ 1,377	1.17	0/ /o
»	1928 ........	........ 1,360	1.14	0/ /o
»	1929 ........	........ 1,468	1.22	0/ /o
»	1930 ........	........ 1,292	1.07	0/ /o
»	1931 ........	........ 1,205	0.92	%
»	1932 ........	........ 1,056	0.80	%
»	1933 ........	........ 1,078	0.80	0/ /o
»	1934 ........	........ 1,094	0.80	0/ /o
»	1935 ........	........ 1,356	1.00	0/ /o
»	1936 ........	........ 1,330	0.92	0/ /o

Särskilt synes man böra observera siffrorna för åren 1935 och 1936, båda
typiska högkonjunkturår med därav följande ökad spritkonsumtion. Såväl
absolut som procentuellt företer fyllerisiffran för 1936 en nedgång i förhållande
till siffran för 1935. Enligt vad Nykterhetsnämnden i Malmö meddelar
i sin årsberättelse för 1936, har spritkonsumtionen nämnda år ökats med
cirka 5 %. Denna siffra var 1935 6 % och för 1934 7 %.

Av intresse är att i detta sammanhang även notera det förhållandet, att det
procentuella antalet ungdomsfyllerister är minst i storstäderna, växer i den
mån staden avtager i storlek och är betydligt större på landsbygden än i städerna.

Enligt vad i den k. propositionen (sid. 108) meddelas, har beträffande åldersgränsen
för utminutering delade meningar gjort sig gällande i yttrandena.
I ett 70-tal fall yrkas sålunda, i anslutning till vad som föreslagits av vissa
reservanter inom revisionen, — och vilket förslag upptagits av departementschefen
— att åldersgränsen skall sättas till 25 år med rätt för systembolagen
att, om särskilda omständigheter föreligga, meddela inköpstillstånd för den,
som fyllt 21 år. I ett 10-tal yttranden förordas, att åldersgränsen skall bestämmas
till 23 år, varvid i vissa fall förutsättes rätt för systembolagen att
medgiva undantag beträffande den, som uppnått en ålder av 21 år. 1 flertalet
fall har emellertid revisionens förslag lämnats utan erinran.

På anförda skäl och då vi hysa den uppfattningen, att intet av vad i rusdryckslagstiftningsrevisionens
betänkande eller i den k. propositionen framförts
varit av beskaffenhet att, på sätt departementschefen föreslagit, motivera
en skärpning av nu gällande bestämmelser i fråga om åldersgränsen för
utminutering av spritdrycker, hemställa vi, i anslutning till den mening, revisionsmajoriteten
härutinnan hävdat,

Motioner i Första kammaren, Nr 272. 19

att 4 kap. 2 par. i »Förordning angående försäljning av
rusdrycker» måtte erhålla följande lydelse:

»Tillstånd att inköpa spritdrycker eller vin må icke meddelas
den som ej fyllt tjugoett dr.»

Stockholm den 6 april 1937.

Nils Holmström.

Nils Swartling. Edvin Leffler. Carl Bengtsson.

Gust. Björkman.

Axel Mannerskantz.

Gustaf Ehrnberg.