Motioner i Första kammaren, nr 259

Motion 1945:259 Första kammaren

14

Motioner i Första kammaren, nr 259.

Nr 259.

Av herr Andersson, Gustav Emil, in. fl., om anslag till utredning
rörande den framtida avsättningen av smdvirke.

De av världskrisen föranledda statsåtgärderna för säkrande av landets
bränsleförsörjning ha syftat till förhindrande av fri prisbildning på bränslemarknaden,
varjämte förbrukningen av de olika bränsleslagen underkastats
reglering. Producenterna av inhemska vedbränslen ha i stor utsträckning
tillförsäkrats avsättning till bestämda priser av de vedkvantiteter, som de
av statsmakterna ålagts att framvinna.

Den länge efterlängtade freden antages allmänt inom en icke alltför avlägsen
framtid bliva verklighet. För vårt försörjningsläge kommer ett fredsslut
att medföra vittgående konsekvenser.

Vad bränslemarknaden beträffar, finnes skäl att antaga, att denna under
en viss övergångstid efter fredsslutet kommer att vara underkastad fortsatt
statlig reglering. Det gäller nämligen att avveckla den pågående bränsleregleringen
på sätt som rättvist tillgodoser allmänna och enskilda intressen.
För detta ändamål finnes särskild avvecklingsplan uppgjord av statens
bränslekommission.

Det torde med största sannolikhet kunna förmodas, att förhållandena å
bränslemarknaden efter en dylik övergångsperiod komma att i vissa hänseenden
bliva desamma som före det nu pågående kriget. Sålunda tala
starka skäl för antagandet att importen av fossila bränslen efter hand kommer
att ske fritt till priser, som innebära starkt försämrad konkurrensmöjlighet
för våra inhemska vedbränslen. Härutöver undandrager sig emellertid
läget på den framtida bränslemarknaden allt bedömande.

Genom sänkta producentpriser å inhemskt vedbränsle, främst brännved,
kolved och gengasved, kommer avsättningen av dessa sortiment sannolikt
att avsevärt försvåras. För skogsvården är det emellertid av väsentlig betydelse
att de stamdimensioner, varav dessa sortiment utvinnas, i tid genom
gallring avlägsnas ur bestånden. Härigenom åstadkommes nämligen den
betydande ökning av skogsbeståndens värdetillväxt, som ju är skogsvårdens
syfte.

Visserligen bör beaktas, att mycket störa kvantiteter dylikt småvirke
under de förflutna krisåren utrensats ur våra skogar. Under den senaste
5-årsperioden har den totala avverkningen nämligen till övervägande delen
utgjorts av dylikt småvirke. Å andra sidan kan emellertid med fog invändas
att problemet måste ses på lång sikt. De nu företagna starkare avverkningarna
av klenare stamdimensioner få till stor del betraktas som en realisation
av sedan länge befintligt kapital av dylikt virke, vilket därför torde
ha minskat. De genomgallrade bestånden komma dock tack vare den ökade
tillväxten inom kort att åter vara galiringsfärdiga.

Motioner i Första kammaren, nr 259.

15

Ytterligare kan tillgången på klenare virke i framtiden antagas öka såsom
resultatet av det, sedan inrättandet av skogsvårdsstyrelserna, intensifierade
skogsvårdsarbetet, särskilt med hänsyn till uppdragandet av tätare föryngringar,
icke minst å de jämförelsevis stora arealer otillfredsställande bevuxen
skogsmark, som under senare år kalavverkats. Härtill kommer den
genom utvidgad betesfred hastigt framträngande klenbjörken. Ifrågavarande
skogsvårdsarbeten ha i större utsträckning kommit till utförande i Sveaoch
Götaland än i Norrland. Med hänsyn härtill och till klimatiska faktorer
är huvuddelen av produktionen av dylikt småvirke att emotse i ifrågavarande
sydliga delar av landet, d. v. s. inom områden med stor bränsleförbrukning.

Avgörande för kvantiteten i framtiden till vedbränsle disponibelt stamvirke
är emellertid icke endast produktionen av dylika dimensioner utan
även den utsträckning i vilken desamma kunna upparbetas till andra värdefullare
sortiment, främst massaved. Förhoppningar hava knutits till massaindustriens
möjligheter att i större utsträckning utnyttja småvirke under
fyra tum. Hittills har så skett endast i ringa utsträckning. De enormt stegrade
avverkningskostnaderna för de klenare dimensionerna av småved torde
åtminstone under lågkonjunktur lägga hinder i vägen härför.

Man torde i detta sammanhang icke heller kunna bortse från möjligheten
av att helt nya industriella metoder kunna uppfinnas, varigenom småvirke
kan komma att vinna ökad industriell avsättning till nöjaktiga priser.

I detta sammanhang bör erinras om vikten av att ekonomiskt lönande
skogsgallringar kunna utföras under tider av arbetslöshet för beredande av
arbetstillfällen.

Såsom framgår av det ovan sagda är frågan angående den framtida avsättningen
av småvirke av synnerligen stor vikt och innesluter i sig ett flertal
problemkomplex, vilka i ett sammanhang böra utredas.

Med blicken klar för frågans betydelse har man inom Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, som under de senaste åren förmedlat avsättningen
av ca "/3 av det inom landet producerade småvirket, tillsatt en kommitté
för åvägabringande av utredning i ärendet. Vid de förberedande
undersökningarna i frågan, som inom riksförbundet vidtagits, har konstaterats,
att utredningen lämpligen bör uppdelas i följande huvudavsnitt:

1) Den framtida tillgången på klenvirke och dettas avsättning inom olika
användningsområden.

2) Framställningskostnader för olika småvirkessortiment för vissa avsättningslägen
vid iakttagande av utdrivningsteknikens senaste rön.

3) Möjligheterna till rationalisering av distributionen av inhemskt vedbränsle.

4) Möjligheterna till förbättring av nu förekommande värmepannor för ved.

5) Upplysning och propaganda rörande användning av inhemskt bränsle.

16

Motioner i Första kammaren, nr 259.

Skogsägareföreningarnas riksförbund har ansett det vara naturligt, att
förbundet tillsammans med de till detsamma anslutna föreningarna står för
de kostnader, som äro förenade med utredningens 3:e avsnitt. Frågan angående
distributionen av inhemskt bränsle är nämligen i vad rör brännveden
till övervägande grad att betrakta som ett de skogliga ekonomiska
föreningarnas intresse.

Detsamma torde i viss mån gälla utredningens 5:e avsnitt.

Beträffande de övriga avsnitten torde emellertid andra synpunkter böra
iakttagas.

Den framtida produktionen av klenvirke och dettas rationella användning
är sålunda en nationalekonomisk angelägenhet av stor betydelse.

Kalkyler rörande framställningskostnaderna för småvirkessortiment
kunna ej ske utan hänsynstagande till kostnaderna för utvinnande jämväl
av övriga sortiment, varför detta problem är att betrakta som en skogsbrukets
samfällda angelägenhet.

Den värmetekniska utredningen slutligen har betydelse icke blott för
skogsägarna utan även för landet i dess helhet, då den bör bidraga till tryggande
av vår självförsörjning vid inträffande nya kriser.

I sistnämnda tre hänseenden torde det därför vara rimligt och skäligt att
det allmänna beviljar utredningen ekonomiskt stöd. Rörande vikten och behovet
av att dessa specialutredningar åvägabringas hänvisas till följande
intyg från dels professorn vid skogshögskolan T. Streyffert, dels chefen lör
Föreningen skogsarbetens arbetsstudieavdelning, jägmästaren L. MattsonMårn,
och slutligen docenten vid tekniska högskolan, J. Rydberg. Kostnaderna
för dessa tre utredningar beräknas belöpa sig till resp. 5 000, 30 000
och 10 000 kronor.

1 anslutning till vad sålunda framhållits hemställes,

att riksdagen måtte anvisa 45 000 kronor att ställas till
Kungl. Maj:ts förfogande till utredning rörande småvirkesavsättningen
i framtiden, särskilt med hänsyn tagen till våra
inhemska vedbränslens konkurrenskraft vid fri import av
fossila bränslen.

Stockholm den 23 januari 1945.

Gust. E. Andersson. Jones Erik Andersson. Bernhard Nilsson.

Gunnar Lodenius. Bernhard Näsgård.

Carl Sundberg.

Nils Gabrielsson.

P. J. Näslund.

Motioner i Första kammaren, nr 259.

17

Bilagor.

Intyg.

Med anledning av inom Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund pågående
utredning rörande småvirkesavsättningen i framtiden får undertecknad
anföra följande.

Den för vårt skogsbruk viktiga frågan rörande småvirkesavsättningen
efter kriget är i första hand av intresse ur skogsvdrdssynpunkt. För våra
skogars värdetillväxt är det av väsentlig betydelse, att klenare, undermåliga
stamdimensioner avlägsnas ur bestånden så att tillväxten får avsätta sig på
de bättre stammarna, vilka härigenom komma att växa snabbare.

Ur privatekonomisk synpunkt är emellertid en dylik utrensning av klenvirke,
kortsiktigt sett, föga räntabel, i det att avverkningen av dylikt virke
jämfört med de grövre sortimenten i regel ger betydligt sämre direkt netto
och i många fall rent underskott. Den enskilde skogsägaren är, enligt vad
erfarenheten utvisar, ofta ovillig att utföra kostsamma skogsvårdsarbeten,
vilka olta först efter en lång tidsperiod, kanske först sedan vederbörande
själv avlidit, kunna antagas giva ett visst ekonomiskt resultat.

Skogsbruket såsom ekonomiskt företag måste emellertid ses på lång sikt.

Det är därför av vikt att småvirkesavsättningen rationaliseras så långt ske
kan, så att om möjligt på naturlig väg bästa möjliga priser för småvirket
kunna erhållas. På så sätt blir det ett direkt ekonomiskt intresse för skogsägaren
att väl vårda sin skog.

Den inledningsvis omnämnda utredningen avser just en sådan rationalisering
och bör därför hälsas med tillfredsställelse. Ett viktigt led i en dylik
utredning är emellertid en undersökning rörande den i framtiden beräknade
tillgången på småvirke av vissa dimensionsklasser. Utan ett dylikt statistiskt
underlag måste en utredning rörande småvirkesavsättningen i framtiden i
många hänseenden vila på lös grund.

Då någon dylik hela landet omfattande, tidsakluell produktionsutredning
icke förefinnes, får jag på det livligaste tillstyrka motionens i detta avseende
framlagda förslag.

Någon exakt kostnadskalkyl för en dylik utredning kan icke utan svårighet
åvägabringas. Förslagsvis anser jag 5 000 kronor vara en minimikostnad
härför.

Skogshögskolan den 20 januari 1945.

T horsten Streyfferl.

Professor.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 3 saml. Nr 252—259.

2

m

Motioner i Första kammaren, nr 259.

P. M. angående arbetsstudicr å bränsleved.

Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund har av mig anhållit om ett
yttrande angående behovet av och möjligheterna för anordnande av arbetsstudier
å huggning och transport av bränslesortiment. Bakgrunden för denna
framställning är följande.

Under krigsåren ha vi på grund av landets avspärrning från de vanliga
handelsvägarna varit hänvisade att hämta en väsentlig del av vårt bränsle
behov från våra skogar. Detta har medfört en synnerligen stark efterfrågan
på allt småvirke i form av kast- eller kolved, vilket i sin tur har varit til!
icke ringa fördel för våra skogars vård och avkastning. Efter kriget kommer
med stor sannolikhet dessa förhållanden att snabbt ändras.

För att göra denna förändring så lite kännbar som möjligt, kunna två
vägar prövas. Den första är att förbättra vedens användningsmöjligheter, då
speciellt som bränsle, den andra att, i den mån så är möjligt, rationalisera
och förbilliga det nuvarande huggnings- och transportarbetet. Genomförandet
av denna senare åtgärd förutsätter ett ingående studium av teknik och
arbetsåtgång vid de lika arbetsoperationer, som stå i samband med småvirkesfångsten.

Under de senare åren ha sådana arbetsstudier i stor utsträckning bedrivits
inom det skogliga. För Norrland och Dalarne har därvid Föreningen Skogsarbeten
och Kungi. Domänstyrelsen nära samarbetat på området inom organisationen
S. D. A. För Värmland har Värmlands Skogsarbetsstudier V. S. A.
varit i verksamhet.

Som naturligt är ha dessa studier i första hand måst ägnas de gagnvirkessortiment,
timmer och massaved, som närmast äro föremål för de till organisationerna
ifråga anslutna skogsägarnas närmaste intresse. Under dessa
sista år, under bränslekrisen, har givetvis även en del uppmärksamhet ägnats
åt småvirkessortimenten kastved och kolved. Bl. a. har därvid exempelvis
från S. D. A. en studie över arbetsprestationen vid vedhuggning publicerats
i Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift 1941, HIV. Från V. S. Ars sida
har bl. a. en ny släpkärra kommit i marknaden. Någon anledning att gå
djupare in på hithörande problem har emellertid ej under dessa år förelegat,
då arbetslönerna på detta område knappast i någon större utsträckning kunnat
avvägas efter rationella grunder utan i stället så, som nöden för tillfället
krävt.

Under de gångna åren har inom hela Norrland och Dalarna skogsavtal
slutits. Speciellt S. D. A. har i detta sammanhang nära inkopplats på uppläggning
och finslipning av bortsätlningsbestämmelser, prislistor och svårig
hetstabeller. Detta arbete kommer enligt vad jag har mig bekant även under
närmaste åren att taga en väsentlig del av uppmärksamheten i anspråk. Någon
möjlighet att inom nuvarande organisationer upptaga småvirkesfrågan
inom rimlig lid förefaller alltså knappast att föreligga. Under sådana förhållanden
vore det givetvis synnerligen önskvärt, om hithörande problem
kunde upptagas till mera ingående behandling från annat håll, exempelvis
från Skogsägareföreningarnas Riksförbund.

Lämpligaste sättet för ordnande av ett sådant studium vore givetvis, att en
särskild avdelning organiserades inom Riksförbundet, som kunde inrikta sitt
arbete på småvirkesfrågan. Att döma av hittills vunna erfarenheter skulle
en sådan avdelning mycket väl betala sig, och få stadigvarande sysselsättning,
då varje löst problem ständigt visat sig föda nya, som kräva granskning.

Motioner i Första kammaren, nr 259.

19

Emellertid blir resultatet av en sådan avdelnings arbete alltid en fråga på
längre sikt. Den kan med andra ord svårligen ge de snabba besked, som
krävas för de problem, som enligt ovan bliva aktuella nu omedelbart vid
krigets avslutning. För att på denna punkt kunna snabbt få fram något av
värde, skulle man kunna tänka sig att Riksförbundet lät utföra en sammanförning
och genomarbetning av hittills tillgängliga undersökningar å småvirkesområdet,
i den mån överenskommelse om disposition av material från
på området arbetande organisationer kunde träffas. Därutöver skulle i Förbundets
regi några studier kunna utföras för granskning av de problem, som
knyta sig till användningen av hittills konstruerade släpkärror — Lennakärran,
med släpvagn, B.K.-kärran o. s. v. Ett preliminärt metodstudium av
speciellt huggningsarbetet å kast- och kolved borde även kunna genomföras.
Under arbetets gång borde alldeles särskild uppmärksamhet ägnas åt de
speciella önskemål angående fortsatta undersökningar, som framträda och
ett program uppläggas för det kontinuerliga arbete på området, som med
säkerhet skall visa sig erforderligt.

Kostnaderna för en sådan preliminär granskning av frågan borde kunna
begränsas till c:a 30 000 kronor, vilket belopp då skulle möjliggöra avlöning
åt särskild undersökningsledare för arbetet och ett par studiemän under sommaren
1945 samt kostnader för bearbetningar.

17/1 1945.

L. Mattsson-Mårn.

Intyg.

På begäran av Sveriges Skogsägareföreningars Riksförbund får undertecknad
anföra följande.

Problemet att åstadkomma goda vedpannor bar visat sig vara mycket svårlöst,
och svårigheterna ha varit särskilt framträdande vid mindre pannor av
den storlek, som användes i villor och enfamiljshus. Trots att betydande arbete
från olika håll under de sista 10—15 åren nedlagts på utarbetandet av
nya och förbättrade konstruktioner, har ännu icke någon fullgod vedpanna
framkommit. Det torde emellertid ligga inom möjligheternas gräns att för
mindre anläggningar minska bränsleförbrukningen med upp till 30 å 40 %
genom införande av förbättrade pannkonstruktioner. Det måste därför anses
vara av stor vikt, såväl med hänsyn till önskvärdheten av att i framtiden
få avsättning för vid rationell skogsskötsel utfallande gallringsved, som med
hänsyn till strävandena att höja bostadsstandarden på landsbygden, att en
tekniskt fullgod lösning av vedeldningsproblemet framarbetas. Då det torde
finnas goda utsikter, att genom ett fortsatt arbete avsevärda förbättringar
skall kunna uppnås på detta område är det synnerligen önskvärt att medel
beviljas för ytterligare bearbetning av denna fråga. Någon kalkyl rörande
kostnaderna för ett dylikt arbete kan knappast göras på förhand. Man kan
emellertid med säkerhet utgå ifrån att kostnaderna komma att överstiga
40 000 kronor och med hänsyn härtill torde det kunna anses befogat alt för
dylika arbetens igångsättande begära ett anslag uppgående till nämnda
summa.

Stockholm den 18 januari 1945.

John Rydberg.