Motioner i Första kammaren, nr 240

Motion 1947:240 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, nr 240.

1

Nr 240.

Av herr Andersson, Gustav Emil, in. fl., i anledning av Kungl.
Maj.ts proposition med förslag till lag om virlcesmätning,
m. in.

Enligt i proposition nr 95 framlagt förslag skall fr. o. m. den 1 juli 1947
ny virkesmätningslag ersätta nu gällande lag av den 20 juni 1935 (nr 369),
vilken då upphör att gälla.

Förslaget innebär i huvudsak att även södra Sveriges skogsbruk skall
läggas under virkesmätningslagen, enligt vilken dessutom enligt 1 § även
rotköpt virke — »där den som driver verksamhet för förädling av virke
låtit på grund av avverkningsrätt avverka virket för att använda i nämnda
verksamhet» — i mätningshänseende skall likställas med köp virke. Denna
mycket väsentliga skärpning av virkesmätningslagen motiveras med att lagens
syfte skulle kunna motverkas därigenom »att köparna allmänt överginge
till att förvärva virke medelst rotköp.» (s. 55).

Det bör därför framhållas, att inom stora delar av södra Sverige försäljning
av rotposter sedan många år är den normala försäljningsmetoden.
Som ett exempel kan nämnas Jönköpings län, där enbart genom skogsvårdsstyrelsens
försorg år 1946 utstämplades och rotkuberades ca 780 000
m3sk fördelat på ca 5 000 rotposter och, för att taga förra högkonjunkturen
år 1937, ca 765 000 m3sk på ca 4 400 poster. Domänverket och de ecklesiastika
skogarna tillämpa i huvudsak samma försäljningsmetod.

Denna försäljnings- och utdrivningsmetods framgång beror på en i vissa
avseenden högt rationaliserad utdrivningsteknik, baserad på att det avverkade
virket i möjligaste mån utan onödiga uppläggningar och förflyttningar
jämnt flyter fram från hygget, via utsläpning för direkt lastning på lastbil
och avlastning direkt hos förädlingsindustrien. Genom att många sortiment
ex. savbarkad massaved och lövvirke sommaravverkas kan avverkningssäsongen
uttänjas. Varje köpare kan till det yttersta utnyttja virket för sina
specialändamål. Ofta åtar sig säljaren själv huggning och utsläpning, likviderad
efter rotkubik. Systemets effektivitet har möjliggjort både goda arbetsförtjänster
och rotnetton.

Skulle en virkesmälning enligt nu gällande inmätningsformer införas i
denna arbetskedja, måste den medföra en mycket väsentligt ökad arbetsålgång
med åtföljande kostnader, utan att vare sig köpare, säljare eller skogsarbetare
egentligen vunne något.

En mycket grov kalkyl anger, att då drivningen avser i Småland vanliga

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 3 samt. Nr 240—244.

2

Motioner i Första kammaren, nr 240.

sortiment, spridda avverkningar och växlande avverkningstider komma
mätningsdagsverken för 5 000 rotposter att utgöra 20 000 dagsverken plus
resor. Intet har räknats för fördyrad uppläggning och anordnande av vältplatser,
eventuell toppbarkning av timret (svarande mot 5—10 %> ny införd
helbarkning), väntetid för mätning och mätsbesked, försvårad lastning genom
större upplag o. s. v. och fördyrad uppläggning vid sågarna. Inom
södra Sverige förekomma mycket sällan de uppläggningsmöjligheter, som
norrlandsvattendragen erbjuda.

Det hela rör sig om införande av mycket väsentligt utökade arbets- och
koslnadsmoment i en tid, då vi knappast ha arbetskraft till det nödvändigaste.
Det synes oss därför för stora delar av södra Sveriges skogsbruk betydelsefullt,
om rotköpen kunde helt undantagas från lagens tillämpning
eller om i varje fall lagen utformades så att generellt undantag från virkesmätningslagens
tillämpning i detta avseende kunde medges län eller
länsdelar, där i skogsbruket intresserade myndigheter och organisationer
så tillrådde. Då lagen är utformad som en fullmaktslag, torde ett tillmötesgående
av dessa önskemål icke möta svårigheter.

Det synes oss som om större trygghet för skogsbruket och väsentligt
minskat arbete för skogsstyrelsen skulle vinnas vid lagens tillämpning om
i lagens 1 § andra stycket tillädes exempelvis orden: »Dylikt undantag må
med hänsyn till rådande lokala förhållanden generellt meddelas för län
eller länsdel på framställning av inom området verkande myndigheter samt
organ inom skogsbruk och trävaruhantering.»

Ett tillägg av detta innehåll skulle väsentligt öka möjligheterna för virkesmätningslagens
genomförande i de delar av landet, där den kan anses
önskvärd, utan att övriga landsdelars skogshantering i onödan betungas.
Vårt yrkande är alltså, att lagen måtte kompletteras med nyss nämnda
tillägg.

Med stöd av det anförda hemställes,

att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 95 med
förslag till lag om virkesmätning, in. in., måtte för sin del
besluta ovan angiven ändring;

samt att vederbörande utskott måtte låta utarbeta förslag
till härav föranledda lagtextändringar.

Stockholm den 20 mars 1947.

Gust. E. Andersson. V7. Ljungdahl. Eskil Albertsson.

J. B. Johansson. Jones Erik Andersson. Gunnar Lodenius.