Motioner i Första kammaren, Nr 21 (Motion 1926:21 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 21.

Nr 21.

Av herr Leander, angående organisationen av det för Karlskrona
fästning avsedda detachementet ur Kronobergs regemente.

Enligt 1925 års beslut i försvarsfrågan skall Karlskrona fästnings infanteribesättning
utgöras av ett detachement från Kronobergs regemente. Fördenskull
skall enligt nämnda beslut vid ifrågavarande regemente tillkomma
under sommarrekrytskolan tre i Karlskrona förlagda kompanier. Emellertid
ansågs, redan då försvarspropositionen förelädes 1925 års riksdag, en
dylik organisation olämplig, och förslag väcktes på grund därav om en
annan lösning av frågan. Sålunda anförde herr Jeppsson i en inom andra
kammaren framlämnad motion (nr 341) beträffande detta spörsmål följande:

»Det synes mig, som om det också finnes en annan lösning på denna
fråga, som vid ett närmare betraktande är ännu lämpligare, den nämligen
att helt och hållet avskilja den för Karlskrona avsedda infanterigruppen
från Kronobergs regemente och därav bilda ett eget truppförband. Genom
en sådan anordning skulle organisationen icke obetydligt förenklas genom
att chefen för infanteritruppen i Karlskrona kommer att lyda endast under
2 myndigheter, nämligen befälhavande amiralen och chefen för södra arméfördelningen,
men icke under chefen för Kronobergs regemente. De genom
denna förenkling uppnåeliga fördelarna synas mig ur alla synpunkter vara
påtagliga.

Det synes mig, som om den för Karlskrona beräknade infanteritruppen
vore väl liten och att helst Karlskrona grenadjärregemente borde bibehållas.
Det torde’ emellertid medföra en väl stor kostnadsökning i jämförelse med
Kungl. Maj:ts förslag. En utökning av infanteritruppen till ungefär samma
omfattning som Gotlands infanterikår torde dock kunna låta sig göra utan
allt för stor kostnadsökning. En av de sex kaptenerna torde därvid böra
utbytas mot en major; en kapten av återstående 5 bör avses såsom adjutant
i befälhavande amiralens stab.»

På grund härav hemställde motionären, att den för Karlskrona avsedda
infanteritruppen måtte organiseras såsom Karlskrona grenadjärkår i huvudsaklig
överensstämmelse med organisationen av Gotlands infanterikår, dock
att en av de 6 kaptenerna utbyttes mot en major, samt att Kronobergs
regemente organiserades såsom normalregemente.

Sedermera har befälhavande amiralen i Karlskrona i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 12 september 1925 upptagit ifrågavarande spörsmål till granskning
samt bland annat hemställt, att förslag måtte föreläggas innevarande
riksdag om sådan ändring av det i fjor fattade beslutet, att det för Karls -

Motioner i Första kammaren, Nr 21.

kronas fästning avsedda detachementet måtte organiseras som en självständig
infanterikår. Då denna vidlyftigt motiverade skrivelse torde såsom bilaga
till andra i ärendet väckta motioner bliva tillgänglig för riksdagen, finner
jag det överflödigt att återgiva densamma.

Emellertid måste man biträda amiralens mening, att av den för fästningens
försvar avsedda personalen måste fordras, att den är förtrogen med sin tjänst
icke blott under några gynnsamma sommarmånader utan under varje tid
av året, samt att detta näppeligen kan vinnas, därest icke i första hand
befälet utbildas året runt och får tillfälle att grundligt lära känna sina
uppgifter ävensom terrängförhållanden, möjligheterna för samverkan med
kustartilleriet och flottan o. s. v.

Jämväl ur synpunkten av detachementschefens ställning och åligganden,
sortera som han skall under skilda myndigheter, finner amiralen den beslutade
organisationen medföra väsentliga olägenheter. Han går till och med
så långt, att han förmenar, att genom riksdagens beslut ett rationellt ordnande
av befälsförhållandena inom fästningen icke blott försvåras utan rent
av omöjliggöres. Med hänsyn till detta förhållande framstår, säger amiralen,
kravet på att organisera det i Karlskrona förlagda infanteriet som ett självständigt
förband såsom en bestämd nödvändighet. I övrigt finner han, likaledes
ur utbildningssynpunkt, att en dylik anordning bör föredragas.

Vad som särskilt bör framhållas ur amiralens berörda skrivelse är, att
han anser den av honom förordade organisationen kunna ske inom ramen
för den kostnad som ett i Karlskrona förlagt detachement ur Kronobergs
regemente kommer att medföra.

Ville man för att tillgodose behovet av infanteribesättning å den i försvarshänseende
viktiga ort, där flottans huvudstation har sitt säte, i någon mån
minska kadrerna vid ett annat truppförband, behövde alldeles säkert en
självständig infanterikår i Karlskrona icke vålla förhöjning i den kostnad,
som utgår för försvarsändamål. Man skulle kunna tänka sig en ringare
reducering av kadrerna t. ex. vid Norrbottens regemente, som ju i viss mån
intager en särställning, enär dess huvuduppgift måste anses vara att lämna
infanteribesättning åt Bodens fästning. Av denna anledning torde dess
användning bliva av mera begränsad natur och en åtgärd av ovan ifrågasatt
art icke behöva väcka några betänkligheter.

Visserligen vill statsrådet och chefen för försvarsdepartementet i årets
statsverksproposition göra gällande, att de av befälhavande amiralen påtalade
olägenheterna komma att undanröjas, om den ur Kronobergs regemente
till Karlskrona detacherade personalen där får sin ordinarie förläggningsort.
Men skall detachementet ligga i Karlskrona året om, blir det
ännu mer obegripligt, varför det ej organiseras som en självständig kår,
som slipper att tjäna många herrar.

Vid lösningen av varje stor fråga upptäcker man efteråt, att en och annan
detalj behöver ändras, utan att likväl detta rubbar eller har någon inverkan
på lösningen i stort. Så kan den obetydliga ändring, som här ifrågasättes,

Motioner i Första kammaren, Nr 21.

icke på minsta sätt anses rubba principerna för det beslut rörande försvarets
ordnande, som fattades av förlidet års riksdag.

Emellertid kan man knappast begära, att riksdagen skall på rak arm
taga ställning till här berörda fråga. En utredning rörande de olika möjligheter,
som tillåta en ändring av organisationen i syfte att göra infanteribesättningen
i Karlskrona till en självständig kår, måste tydligen föregå
ett beslut i dylik riktning.

Jag tillåter mig vördsamt föreslå,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,
huruvida och på vad sätt det enligt fjorårets
riksdagsbeslut för Karlskrona fästning avsedda detachementet
ur Kronobergs regemente må kunna, eventuellt
efter någon minskning av kadrerna vid annat regemente,
organiseras såsom en självständig infanterikår, samt om
framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen
giver anledning.

Stockholm den 18 januari 1926.

Vink Leander.