Motioner i Första kammaren, Nr 213 (Motion 1936:213 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 213.

Kr 213.

Av herr Gabrielsson m. fl., om beredande av möjlighet
till uppdelning av avdikningslån vid jorddelning.

Enligt kungl, kungörelsen den 11 juni 1926 angående villkoren för lån
från statens avdikningslånefond skall kungl, lantbruksstyrelsen nied den, som
mot bekommande av lån från nämnda fond åtager sig ett torrläggningsarbete,
upprätta skriftligt kontrakt. Sedan sådant kontrakt avslutats, har lantbruksstyrelsen
att därom underrätta kungl, statskontoret, som ombestyr kungörelse
örn lånets beviljande med uppgift örn de fastigheter, vilka bliva delaktiga i
lånet. Enligt lagen den 14 juni 1929 örn kronans förmånsrätt för avdikningslån
skall, då sådant lån utbetalts eller, om lånebeloppet ej utbetalts på en
gång, då första utbetalningen ägt rum, till domaren (numera inskrivningsdomaren)
lämnas uppgift örn lånet samt å den eller de fastigheter, för vilka
lånet beviljats.

Sedan av länsstyrelsen beslut meddelats örn ordningen för lånets återbetalning
samt, där flera fastigheter skola ansvara för återbetalningen, örn lånets
fördelning å dessa fastigheter, äger kronan för de årliga avbetalnings- och
räntebelopp, som sålunda fastställts, lika rätt i fastighet, vilken lånet påförts,
som för avgäld av fast egendom, varom i 17 kap. 6 § handelsbalken sägs. Då
nu nämnt beslut vunnit laga kraft, skall till inskrivningsdomaren lämnas uppgift
örn beslutet.

Vid lånets fördelning torde hänsyn kunna tagas endast till fastighetsförhållandena
vid tiden för lånets beviljande. Lånet fördelas å de då befintliga
fastigheterna, för vilka det beviljats. Örn alltså under tiden efter lånets beviljande
och till dess lånet fördelas någon i lånet delaktig fastighet skulle
hava uppdelats, synas de nybildade fastigheterna ej kunna för sig påföras
andel i lånet, utan andelen påföres den ursprungliga, ej längre existerande
fastigheten. Sedan beslut meddelats örn lånets fördelning, torde någon ny
fördelning icke kunna påkallas med hänsyn till senare jorddelning. Detta
synes framgå av rättsfall i Nytt juridiskt arkiv, avd. I, 1908 sid. 204 samt Regeringsrättens
årsbok.

Att då avstyckning sker från fastighet å landet, som häftar för lån av ifrågavarande
slag, möjlighet icke finnes att få viss del av lånet lagd å avstyckningslotten,
framgår av den omständigheten, att en dylik avstyckningslott
aldrig kan få primärt ansvar för lånet. I 19 kap. 24 § i lagen örn delning av
jord å landet stadgas nämligen, att örn fastighet, varifrån avstyckning ägt
rum, häftar för lån av ifrågavarande slag, så skall, därest det avstyckade området
ensamt eller tillsammans med vad redan må vara från fastigheten av -

liihanr/ till riksdagens ■protokoll 1930. 3 sami. Nr 213—216.

23C 36

Motioner i Första kammaren, Nr 213.

söndrat eller avstyckat utgör mera än en femtedel av fastighetens ägovidd,
ifråga örn det avstyckade områdets ansvar för lånet vad i 37 § 3 mom. inteckningsförordningen
sägs örn avsöndrad lägenhets ansvar för intecknad gäld
äga motsvarande tillämpning. I motiven till detta stadgande har uttalats:
»Då avstyckat område utan särskilt stadgande icke torde vara ansvarigt för
belastningar, varom i paragrafen talas, har det ansetts erforderligt att föreskriva,
att i de fall, då avstyckningen innebär minskning av stam fastigheten
över en viss gräns, en femtedel av dess ägovidd, dylikt ansvar skall inträda,
dock att ansvaret skall vara allenast subsidiärt i förhållande till stamfastighetens.
»

Det framgår sålunda, att en avstyckning, som medför minskning av stamfastighetens
ägovidd med mer än en femtedel av dess ursprungliga, för stamfastigheten
besvärande lån av ifrågavarande slag svarar subsidiärt, d. v. s.
allenast för vad av lånet ur stamfastigheten icke skulle kunna utgå.

Vid försäljning av avstyckat område torde visserligen en stamfastighetens
ägare kunna med köpare av det avstyckade området avtala, att den senare
skall svara för vad av förefintligt avdikningslån anses å avstyckningen böra
belöpa, men då någon möjlighet att fördela lånet med verkan, att avstyckningen
finge primärt ansvar för viss del därav, icke föreligger, kan för det
fall, att köparen av avstyckningen skulle underlåta att i enlighet med vad som
avtalats erlägga sin andel i lånet, denna andel icke uttagas ur den avstyckade
fastigheten, utan stamfastighetens ägare har för sådant fall endast att vända
sig mot köparen personligen.

Olägenheter ha ofta framträtt av att avdikningslån eller den del därav, som
belastar en fastighet, icke kunnat uppdelas å de nya fastigheter, som uppkommit
genom jorddelning. Det är icke möjligt för ägaren av den ursprungliga
fastigheten — annorledes än genom att helt inlösa avdikningslånet —
att då han säljer ifrån ett område åtaga sig att göra detta gravationsfritt.
Eelaxering kan icke ske såsom beträffande inteckning. På senare tid ha olägenheterna
framträtt än starkare i samband med styckning av stora jordegendomar
till småbruk. Besväras ett större oskiftat jordkomplex av avdikningslån,
kanske till betydande belopp, så komma även de nybildade småbruken
att besväras av länet utan möjlighet till en även gentemot framtida ägare gällande
uppdelning. Osäkerhet och rättstvister följa härav.

Det är svårt att inse att några avgörande skäl skulle föreligga mot att medgiva
en uppdelning. Ivronans säkerhet behöver icke bli lidande, då annuiteterna
utgå med förmånsrätt framför inteckningar. Det synes därför motiverat,
att länsstyrelsen, på framställning av ägare till nybildad fastighet, som uppkommit
genom delning av äldre fastighet, vilken besväras av avdikningslån,
må kunna besluta örn uppdelning av återbetalningsskyldigheten för sådant
lån. Det synes icke erforderligt att här ingå på de grunder, efter vilka uppdelningen
bör ske. Det torde böra ankomma på den utredning, varom nedan
hemställes, att framkomma med förslag härutinnan.

Under åberopande av vad sålunda anförts få vi hemställa,

Motioner i Första kammaren, Nr 213.

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om
utredning och förslag till lagbestämmelser, varigenom beredes
möjlighet till uppdelning av avdikningslån å de fastigheter, som
uppkommit genom delning av fastighet, vilken besväras av sådant
lån.

Stockholm i januari 1936.

Nils Gabrielsson. K. W. Bodin. K. E. Johanson.