Motioner i Första kammaren, Nr 209

Motion 1934:209 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 209.

1

Nr 209.

Av herr Petrén, om lindring i grunderna för statsbidrags
utgående till epileptikervården.

I mili egenskap av inspektör för sinnesslövården ingav jag den 20 november
1933 till medicinalstyrelsen en skrivelse, däri jag närmare utvecklade
de brister, som ännu vidlåda vår sinnesslö- och epileptikervård. En av
dessa brister är till så stor olägenhet, att den fortast möjligt borde avhjälpas.
Jag syftar på det förhållandet, att statsbidrag ej utgår för vården
av epileptiska, icke — obildbara — sinnesslöa barn före skolåldern. Enligt
kungörelserna angående statsbidrag till driftkostnaderna vid sinnesslö- och
epileptikeranstalter (Sv. förf.-sami., nr 32 och 33, år 1933) utgår statsbidrag
för fallandesjuk, som är obildbar sinnesslö, oberoende av alder med högst
180 kronor för halvår, för fallandesjuk skolelev med högst 225 kronor föi
halvår och för fallandesjuk arbetshemselev likaledes med högst 225 kronor
för halvår. För ett epileptiskt barn, som icke tillhör kategorien obildbara
sinnesslöa, medgiver däremot gällande författning icke något statsbidrag.
Följden härav är att vi i vårt land sakna nödiga resurser för vård av dylika
epileptiska barn. Denna brist är det emellertid av den allra största vikt
att få avhjälpt med hänsyn till den erfarenhet vi numera hava örn de goda
resultaten av en vid barnepilepsi tidigt inledd ‘permanent medicinsk behandling.
Denna bör taga sin början överhuvudtaget alltifrån den tid diagnosen
epilepsi med säkerhet har blivit ställd hos barnet. Från utländska barnsjukhus
för epileptiska har man — enligt vad jag vid besök å sådana inhämtat
— den erfarenheten, att det psykiska förfall, som brukar följa med
täta epileptiska anfall, ofta förebygges, när det genom en tidigt inledd
permanent luminalbehandling anfallen kunna undertryckas. A id det skandinaviska
abnormvårdsmötet i Köpenhamn sommaren 1931 uttalades också av
en såväl barnläkare som nervläkare önskvärdheten av att det genom anordnande
av särskilda epileptikerbarnsjuklum kunde beredas de epilektiska barnen en
rationell vård vid så tidig ålder som möjligt. Ett dylikt sjukhus borde
givetvis anordnas som ett led i de epileptikeranstalter, vilka hava skolhem
för epileptiska barn. Till dessa anstalter hava i vart land alltemellanat inkommit
ansökan för epileptiska barn, som ännu ej uppnatt skolåldern.
Tidigare hava sådana ansökningar städse blivit avvisade, enär statsbidrag
—- sorn nämnts — ej utgår för sådana barn före skolåldern. Då emellertid
dylika fall icke sällan äro mycket ömmande även från den synpunkten att
de epileptiska barnen på grund av lynnesretlighet och orostillstånd ofta
verka fullständigt nedbrytande på de övriga familjemedlemmarnas nervsystem,
har Vilhelmsro epileptikeranstalt under senare år börjat att mottaga
dylika epileptiska småbarn. Denna anstalt har också numera fatt en liten
Bihang till riksdagens protokoll 1934. 3 sami. Nr 209 212.

lili 31

2

Motioner i Första kammaren, Nr 209.

avdelning med 7 vårdplatser godkänd för icke — obildbara — sinnesslöa
epileptiska barn, som ännu ej uppnått skolåldern. För dessa får anstalten
emellertid under nuvarande förhållanden icke uppbära något statsbidrag.
Frånsett att detta i och för sig måste betecknas som en orättvisa, medför
saknaden av statsbidrag för sådana barn även den stora nackdelen, att välbehövliga
nya vårdplatser av detta slag icke kunna förväntas komma till
stand. Yad beträffar storleken av statsbidrag för epileptiska barn före skolåldern,
kan det möjligen vara befogat att ej sätta det lika högt som för
epileptiska skolelever, för vilka anstaltens kostnader med hänsyn till utgifter
för lärarpersonal m. m. äro större, utan låta det stanna vid det belopp,
varmed statsbidraget utgår för obildbara sinnesslöa fallandesjuka.

På bär anförda skäl får jag alltså hemställa,

att riksdagen för sin del ville medgiva sådan ändring i
kungörelsen angående statsbidrag till driftkostnader vid anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och
vid epileptikeranstalter, att statsbidrag må utgå till epileptikeranstalt
för i sådan anstalt intaget barn, som ännu ej uppnått
skolåldern, med högst 180 kronor för halvår.

Stockholm den 23 januari 1934.

Alfred Petrén.