Motioner i Första kammaren, nr 197 år 1966 (Motion 1966:197 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 197 år 1966

Nr 197

Av fröken Stenberg m. fl., om ett konst- och kulturhistoriskt regionmuseum
för övre Norrland.

(Lika lydande med motion nr 241 i Andra kammaren)

Formen för museiverksamheten i Umeå är av konventionell typ. Västerbottens
läns museum ägs sålunda av Västerbottens läns hembygdsförening,
som även är huvudman för landsantikvarien i länet. För landsantikvarieverksamheten
utgår statsbidrag efter gängse former. Föreningens verksamhet
finansieras i övrigt i huvudsak genom anslag av Västerbottens läns
landsting och Umeå stad. Museibyggnaden planerades i slutet av 1930-talet,
då Umeå stad hade 13 000 invånare och knappast någon egentlig tätortsbeby8gelse
förekom utanför stadsgränsen. Den genom sammanläggning med
landskommunen nu aktuella staden har ca 50 000 invånare. Museibyggnaden
uppfördes åren 1942—1943. På grund av under krigsåren rådande förhållanden
måste den planerade konsthallen uteslutas och ställas på framtiden.
Något fullföljande av planerna har ej skett, varför museet av i dag
fortfarande endast utgör en del av den för 1930-talets behov planerade anläggningen.

Till Umeå har undan för undan förlagts utbildningsanstalter av olika slag.
Häribiand må särskilt nämnas skolköks- och handarbetsseminariet. Väsentligast
är emellertid det under uppbyggnad varande universitetet. Nyligen
har även fattats beslut om ett knytande av en humanistisk fakultet till
detta. Genom universitetet har staden blivit den naturliga samlingspunkten
för kulturlivet i övre Norrland. Denna nya ställning för staden har även
visat sig attraherande för annan verksamhet, som har sammanhang direkt
eller indirekt med den kulturella uppbyggnaden. Från att i huvudsak ha
varit ett länscentrum har staden nu alltmer fått en ökad betydelse i ett
vidare regionalt sammanhang. Det museum, som planerades på 1930-talet
men aldrig fullföljdes, var helt inriktat på länsbehovet i en residensstad av
obetydlig storlek. Ett museum som i dagens situation är ägnat att fylla sin
uppgift måste ha helt andra dimensioner och en vidsträcktare målsättning
med hänsyn till ortens avsevärda ökning i storlekshänseende liksom dess
inriktning på en större region och med avsevärda befolkningstillskott av
speciell kulturinriktning.

Om museets verksamhet må anföras, att det, utom att vara utgångspunkt
för landsantikvarieverksamheten och därmed kulturminnesvården i

Motioner i Första kammaren, nr 197 år 1966 7

länet, genom frikostiga anslag från de kommunala instanserna och från
fonder haft möjlighet att utvecklas till en aktivt verkande institution för
kulturhistorisk forskning, inriktad i första hand på Västerbottens län men
även på övre Norrland i sin helhet. Sålunda finnes också i anslutning till
museet i Umeå en institution för folkmåls- och folkminnesforskning inom
övre Norrland (FFÖN) vilken finansieras genom anslag förutom av museets
lokala anslagsgivare även av Norrbottens läns landsting. Skytteanska samfundets
sekretariat är även knutet till museet liksom redaktionen för övre
Norrlands historia, som utges av Västerbottens och Norrbottens läns landsting
gemensamt.

Utöver den vetenskapliga verksamheten utvecklas en betydande aktivitet
i form av utställningar, såväl sådana ordnade av museet som vandringsutställningar.
Från museet utsändes även utställningar, och en nära kontakt
med skolväsendet upprätthålles. Vid museet bedrives sedan någon tid också
försöksverksamhet med utställningar i samarbete med statens försöksverksamhet
med riksutställningar. Trots att verksamheten i hög grad hämmats
av lokalsvårigheterna har museet blivit en naturlig samlingspunkt för en
väsentlig sida av det kulturella livet i staden, länet och även vidsträcktare
områden. Museet är sålunda i hög grad aktivt engagerat i det allmänna kulturella
uppbyggnadsarbetet i övre Norrland. Det må påpekas, att de första
högskoleplanerna knöts till museets lokaler och fastigheter och att det
femte exemplaret av svenskt tryck under en tid förvarades i museet. Folkuniversitetet
i Umeå har även anknytning till museet.

Museets samlingar omfattar i första hand etnologiska föremål, företrädesvis
från länet. Till dessa anknyter ett betydande undersökningsmaterial såväl
i fråga om fotografier som uppteckningar, som insamlats särskilt under de senare
årens intensiva undersökningar. Härvid må även nämnas den dokumentering
av nutida förhållanden som utförts av fotografen och forskaren
Sune Jonsson på uppdrag av länsmuseet. Bland samlingarna må i övrigt
nämnas värdefulla sådana från lappkulturen samt brukskulturen i kustlandet.
Delvis genom deposition från statens historiska museum finns även
i museet huvudparten av järnåldersfynden från övre Norrland. I museet
finns sålunda deponerat ett av de största lapska offerplatsfynden. I museet
ingår även Svenska skidmuseet, som överlämnats som gåva av Skid- och
friluftsfrämjandet. Skidmuseet innehåller förhistoriska skidor, etnografiska
samlingar av skidor och snöskor från Europa, Asien och Amerika, uppteckningar,
fotografier, en samling moderna skidor, prissamling in. in.

Genom initiativ från Västerbottens läns landsting har även till museet insamlats
föremål belysande sjukvården under äldre tider i länet. Till museet
är även knuten en ej obetydlig samling visande skolväsendets framväxt. Härutöver
finns även vissa naturvetenskapliga samlingar, huvudsakligen av
botanisk art.

b rån att ej direkt ha varit inriktat på konst har museet genom köp ocli

Motioner i Första kammaren, nr 197 dr 1966

donationer erhållit en mindre konstsamling. Till museet är även knuten en
mindre fond för inköp av konst samt en i samband med konstnären Helge
Lindens bortgång hopbragt konstsamling.

I samband med museets verksamhet har uppbyggts ett handbibliotek huvudsakligen
inriktat på norrländsk topografi samt arkeologi, etnologi och
konsthistoria. Målsättningen har bl. a. varit att förutom handböcker anskaffa
litteratur som ej finns att tillgå i stadsbiblioteket. Biblioteket har
fått en sådan sammansättning att det medger en viss vetenskaplig verksamhet
inom de aktuella ämnesområdena. Biblioteket har en storlek som överstiger
den för länsmuseerna vanliga. Härutöver finns även vissa naturvetenskapliga
samlingar huvudsakligen av botanisk art. I övrigt ma anföras,
att den turistiska verksamheten i länet sker i nära samband och sammanhang
med museets verksamhet. Härvid har kontakter huvudsakligen
uppehållits genom personliga engagemang. I dagens läge har såväl hembygdsföreningen
som länets turisttrafik förbund samma ordförande.

De samlingar museet disponerar är med undantag av skidmuseet huvudsakligen
av lokal karaktär och ger ej någon bild av kulturutvecklingen sett
i ett vidare sammanhang. Något samlat åskådningsmaterial från olika tidsepoker
av skulptur, måleri, arkitektur, konsthantverk och stilhistoria i vid
bemärkelse finns för närvarande ej i Norrland. Inom Norrland finns över
huvud taget ej något museum som åtnjuter statens stöd utöver det till
kulturminnesvården lämnade anslaget till landsantikvarieverksamheten.
Samtliga av staten ägda eller av Staten understödda konst- och kulturhistoriska
samlingar är uteslutande förlagda till mellersta och södra Sverige.
Med hänsyn till de geografiska förhållandena och den historiska utvecklingen
torde detta i och för sig vara förklarligt. I samband med den kulturuppbyggnad,
som nu har påbörjats i Umeå, synes det dock rimligt, att man nu
tar ett steg mot eu förbättring för Norrlands del även i detta hänseende.

Ett konst- och kulturhistoriskt museum i Umeå med statligt stöd skulle
ha en utomordentligt stor betydelse ej blott som ett nödvändigt underlag
för humanistiska vetenskapsgrenar som kan förväntas knytas till universitetet
utan även för det kulturella livet i den uppväxande universitetsstaden
och därmed för hela övre Norrland. Onekligen skulle staden också härigenom
väsentligt berikas ur miljö-, trivsel- och bildningssynpunkt. Förutsättningen
för uppväxten av ett större museum för övre Norrland i Umeå synes
vara ett kraftigt engagemang från statens sida dels i form av bidrag till
utvidgning av museilokalerna och dels i form av driftbidrag. Därutöver
krävs bistånd från Statens sida till berikande av samlingarna, särskilt i
fråga om de av mera allmän natur och i särskilt hög grad samlingarna av
konst- och konsthantverk. Dessutom synes även rimligt, särskilt ur universitetets
synpunkt, att fynd gjorda vid undersökningar i Norrland i största
utsträckning överföres till museet i Umeå. Då uppbyggandet av en för Norrlands
— särskilt övre Norrlands---behov så betydelsefull institution som ett

Motionen i: Första kammarm, nr 137—190 år 1360

statsunderstött museum i Umeå givetvis ej kan ske utan ett noggrant utredningsarbete
hemställes härmed,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla,
att 1965 års musei- och utställningssakkunniga (MUS 65)
erhåller i uppdrag att enligt de riktlinjer som angivits i
motionen jämväl utreda frågan om ett konst- och kulturhistoriskt
regionmuseum för övre Norrland i Umeå.

Stockholm den 25 januari 1966

Gunvor Stenberg Nils-Kric Gustafsson Thure Dahlberg

Carl Albert Anderson Per Hilding

Nr 198

Av herr Sveningsson, angående statsbidraget till utbildning av
ungdomsledare i politiska organisationer.

(Lika lydande med motion nr 243 i Andra kammaren)

Stockholm den 25 januari 1966

Ragnar Sveningsson

Nr 199

Av herrar Wallmark och Stefanson, om försäljning till allmänheten
av aktier i LKAB.

(Lika lydande med motion nr 250 i Andra kammaren)

Stockholm den 25 januari 1966

Gunnar Wallmark

Stig Stefanson