Motioner i Första kammaren, Nr 191 (Motion 1925:191 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 191.

Nr 191.

Av herr Högberg, om vissa ändring ar i de reglementariska
föreskrifterna för riksdagen.

Med föranledande av anmärkningen under punkt 1 i konstitutionsutskottets
memorial ’nv 1 till årets riksdag synes mig att följande må andraga^.

Uti båda de alternativa förslag till bestämmelser beträffande voteringsinstitutets
närmare reglering, vilka såsom bilagor fogades till konstitutionsutskottets
utlåtande nr 17 vid 1922 års riksdag, ingick föreskrift om växlande
början med namnuppropen vid varje omröstning. Uti det till årets
riksdag av konstitutionsutskottet i dess förstnämnda memorial intagna utkastet
till bestämmelser om sättet för omröstningens verkställande åter förutsattes
en vida stelare omröstningsform, i det namnuppropet alltid skulle
i stadig och oföränderlig enformighet följa länsbänkarna. Växlingen, vilken,
olika utformad, såsom bekant, är i bruk inom åtskilliga främmande riksförsamlingar,
skulle dock skärpa den enskilte riksdagsfullmäktigens uppmärksamhet
och kanske även hans eller hennes känsla av ansvar. Måhända
man också 1922 hade i tankarna möjligheten av en annan fördel.
Sker omröstningen alltid i en viss ordning, så att alltid samma representanter
få rösta sist, erhålla dessa representanter tillfälle att vid eljest någpt
så när jämnt vägande röstetal fälla avgörandet. Detta både man, såsom
det kan tyckas, med allt skäl då yelat förhindra. Mot en metod med omväxling
i fråga om de personer eller länsbänkar, vilka i förekommande fall
skulle börja omröstningen, kan måhända det inkast göras, att det fullt ingått
i vårt riksdagshus vanor, att omröstning skall ske i viss bänkprdning
samt börja med stockholmsbänken. Om detta må medgivas, så lärer dock
därav endast följa, att annan röstningsanordning än efter länsbänkar hos
oss icke bör väljas, medan själva skyldigheten att börja vid omröstningen
mycket val bör kunna gå i tur och ordning mellan bänkarna. Sådant bör
kunna så mycket lättare gå för sig, som omröstningen självfallet och, såsom
konstitutionsutskottet antytt, ej kan vidtaga förr än efter ep viss varsel.
Om vidare kanslipersonalen ålades att efter varje omröstning anslå vilsen
länsbänk, som skulle börja vid kommande röstning, bleve rubbningen i riksdagslivets
vapör försvinnande.

Då vi nu stå åtminstone inför ep möjlighet att det gällande beprövade
omröstningssättet blir avskaffat, är det ett önskemål, att det nya ornröslningssättet
ordnas så, att detsamma, i görligaste mån, går fritt från anmärkningar
utöver de med omröstpingssättets natur sammanhängande; och

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 3 samt. SO käft. (Nr 191—192.)

Motioner i Första kammaren, Nr 191.

då en anordning med namnupprop med växlande början synes mig innebära
åtskilliga fördelar och mera än andra metoder stå i samklang med
den öppna omröstningens principer, får jag, som eljest visserligen icke är
anhängare till den öppna omröstningen, under förutsättning att det nu
vilande grundlagsändringsförslaget om öppen omröstning av riksdagen antages,
med anslutning till konstitutionsutskottets utkast till § 11 i reglementariska
föreskrifter för riksdagen i övrigt, beträffande 4:o avdelningen
i utkastet föreslå nedanangivna ändring. Vid det förhållande att enligt vad
för mig uppgivits uti redan föreliggande motion inom kammaren föreslås
sådan ändring av 19 § i ordningsstadgan för första kammaren, som eljest
av ett bifall till min motion skulle följa, avstår jag från eget och särskilt
yrkande vidkommande sagda stadga.

På grund av vad jag här ovan anfört får jag således vördsamt hemställa,
att kammaren, om det vilande grundlagsändringsförslaget angående öppen
omröstning av riksdagen tilläventyrs skulle antagas, för sin del ville besluta

att i reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en
en ny 11 § så lydande:

§ 11 i Reglementariska föreskrifter för riksdagen.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs
och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att
resa] sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,
som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner
tvekan kunna råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens
ledamöter begär rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest
talmannen före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall
ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst
ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop
framställes av minst 1/10 av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.

4: o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera
kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga
plats vid talmansbordet, för att över omröstningen föra anteckning. Vid
omröstningen iakttages, att ledamöterna uppropas länsvis i den ordning de
innehava plats i samlingssalen. Vid första omröstningen under riksdagen

Motioner i Första kammaren, Nr 191,

S^res början med Stockholms stad, vid den andra omröstningen med
närmast efterföljande län och så vidare enligt länsordningen i medlemsförteckningen.
Närvarande ledamot avgiver vid uppropet något av följande
svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver
talmannen resultatet för kammaren samt låter i kammaren
anslå vilken länsbänk ar i tur att börja vid följande omröstning.

Tillika föreslås,

att numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter
för riksdagen ändras och därav beroende hänvisningar
korrigeras

samt att första delens tredje punkt i nuvarande § 11
ändras på så sätt, att efter semikolon insättes följande: »och
må sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren
äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet i
medkammaren avslutats».

Vördsamt hemställes, att vederbörande utskott behagade företaga de
jämkningar i förslagets ordalydelse, som kunna finnas påkallade.

Stockholm den 5 februari 1925.

Herman Högberg.

r • ; i'' <o \