Motioner i Första kammaren, Nr 18 (Motion 1940:18 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

Nr 18.

Av herr Holmström rn. fl., örn ökat anslag till det
frivilliga skytteväsendets befrämjande.

Skytteförbundens överstyrelse ingav sitt underdåniga anslagsäskande för
budgetåret 1940/41 den 21 juni 1939 och således vid en tidpunkt då den
utrikespolitiska situationen var en helt annan än den efter krigets utbrott
inträdda.

De förändrade förhållandena hava i mångt och mycket påverkat skytterörelsens
verksamhet och ekonomi. På överstyrelsens initiativ igångsattes
från och med september månad 1939 s. k. beredskapsskjutningar med värnpliktiga
eller ynglingar som ännu icke uppnått värn pliktsåldern. Dessa
beredskapsskjutningar försiggingo under september, oktober och november
månader, på vissa håll i landet till årets slut.

För ifrågavarande beredskapsskjutningar erhöll skytterörelsen på Kungl.
Maj:ts förslag till 1939 års urtima riksdag ett extra anslag av 75,000 kronor.

Resultatet av 1939 års beredskapsskjutningar kan ännu icke fullt överblickas,
men man kan approximativt beräkna att 15,000 ä 20,000 s. k. beredskapsskyttar
deltagit i övningarna. Antalet aktiva medlemmar i skytterörelsen
har stigit från cirka 96,000 vid slutet av år 1938 till 115,000 ä
120,000 vid slutet av år 1939.

Denna i och för sig ytterst glädjande utveckling måste emellertid medföra
kännbara konsekvenser för föreningarnas ekonomi under verksamhetsåret
1940. Pöreningarna komma under detta år redan från början att arbeta
med ett väsentligen utökat medlemstal, vilket medför ökade kostnader för
ammunition, målmateriel, vapenunderhåll, instruktörer m. m. Därtill kommer
—• likaledes som en i och för sig glädjande men ekonomiskt betungande
faktor — att rekryteringen under år 1940 med säkerhet kan förväntas bliva
större än någonsin tidigare.

Det är därför helt naturligt, att skytteförbundens överstyrelses förenämnda
anslagsäskande den 21 juni 1939, vilket äskande lagts till grund för Kungl.
Maj:ts ställningstagande till frågan örn skytterörelsens medelsbehov för
budgetåret 1940/41, icke längre kan avspegla skytterörelsens verkliga behov.

Åtskilliga föreningar i landet ha med berömvärt nit redan strax efter
årsskiftet 1939/40 igångsatt nya s. k. beredskapsskjutningar, vilka på alla
håll blivit föremål för stort intresse bland alla kategorier av Sveriges folk.
Helt säkert komma dessa skjutningar, efter hand som året framskrider och
de klimatiska förhållandena bliva gynnsammare för skjutning å bana, att
erhålla allt större omfattning. Jämväl för fältmässiga skjutningar och speciellt
fältskjutning på skidor är intresset just nu utomordentligt stort.

Av anslaget för budgetåret 1939/40 har till föreningarna utbetalats ett

Motioner i Första kammaren, Nr IS.

belopp av 2 kronor 50 öre för anslagsberättigad skytt efter ett antal av 74,000
sådana skyttar, vilket utgör ett sammanlagt belopp av 185,000 kronor. Enär
det av skytteförbundens överstyrelse äskade oell av Kungl. Majit i årets
statsverksproposition upptagna totalbeloppet för det frivilliga skytteväsendets
understödjande under budgetåret 1940/41 är precis lika stort, 470,000 kronor,
som statsanslaget för samma ändamål under budgetåret 1939/40, kan den
direkt till skytteföreningarna utgående andelen därav icke bliva högre än
185,000 kronor, därest icke skvtteanslagets totalbelopp böjes. Skytteföreningarna
erhålla sin andel av anslaget i september månad och bestrida
därmed kostnaderna under då innevarande verksamhetsår (kalenderår). Det
är av alldeles speciell vikt att under år 1940 skytteföreningarna erhålla erforderliga
medel för bestridande av den intensifierade verksamhet som då
med säkerhet väntas och för övrigt redan påbörjats. Därest så ej sker, kan
inträffa att föreningarna av brist på medel icke kunna åtaga sig att bedriva
skjututbildning med alla dem som åstunda dylik och för detta ändamål
inställa sig på banorna. Detta får ej ske under en allvarstid som den nu
innevarande.

Under år 1939 har, enligt vad redan anförts, antalet »aktiva medlemmar»
stigit till 115,000 ä 120,000. Av dessa torde omkring 100,000 vara »anslagsberättigade».
Endast detta visar, att man torde hava anledning räkna med
omkring 26,000 flera »auslagsberättigade» än som beräknats för anslaget,
och att alltså en brist på 65,000 kronor uppkommer.

Att icke fler än 100,000 av de ovan nämnda 115,000 ä 120,000 »aktiva
medlemmarna» beräknats vara »auslagsberättigade» beror till stor del därpå,
att de s. k. beredskapsskjutningarna kommo i gång så sent på hösten, att
tiden därför blev för knapp. Man torde emellertid kunna förutsätta, att
under detta år betydligt flera skola skjuta sig »anslagsberättigade».

Det förtjänar erinras därom att antalet anslagsberättigade skyttar under
åren 1914 och 1915 utgjorde 188,214 respektive 165,245. Det föreligger starka
skäl för antagandet, att det nu blir ännu större anslutning.

Det torde icke vara överdrivet att sätta antalet till 160,000, som med det
hittills gällande beloppet 2 kronor 50 öre per anslagsberättigad skytt kräver
ett statsanslag för föreningarna å 400,000 kronor, vilket med 215,000 kronor
överstiger det av Kungl. Majit äskade.

För skjutbanors ordnande har skytteförbundens överstyrelse i sitt anslagsäskande
för budgetåret 1940/41 upptagit ett belopp av 67,800 kronor. Icke
minst på grund av det ökade intresset för frivillig skytteverksamhet ha
emellertid ansökningar örn anslag till skjutbanor inströmmat till skytteöverstyrelsen
i en på förhand oanad utsträckning. För närvarande föreligga
från 124 skytteföreningar ansökningar för detta ändamål till ett sammanlagt
belopp av 257,658 kronor. Även örn väsentliga reduceringar av de i dessa
framställningar upptagna anslagskraven kunna göras, så är å andra sidan
att förvänta att ett mycket stort antal nya ansökningar skola inkomma innan
budgetåret 1940/41 gått till ända. Därest icke verksamheten skall lida ett
allvarligt och i dessa tider mer än eljest vådligt avbräck torde för budget -

Motioner i Första kammaren, Nr 18.

året 1940/41 skytteöverstyrelsen för skjutbanors anordnande böra disponera
ett belopp av minst 275,000 kronor.

Enligt vad under band bos skytteförbundens överstyrelse inhämtats disponerar
överstyrelsen för ändamålet i fråga allenast över ett belopp av 10,255
kronor (varutav 225 kronor i besparingar samt 10,000 kronor som beräknad
ytterligare vinst på 1939 års riksskyttelotteri), vartill skulle komma ovan
omförmälda 67,800 kronor eller sammanlagt 78,055 kronor. Den differens
som härigenom uppkommer — 196,945 kronor — synes böra täckas av statsmedel
utöver de av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition upptagna.

Vi inse till fullo, att riksdagens ledamöter i nuvarande statsfinansiella
situation måste iakttaga den största återhållsamhet, när det gäller att i
motioner begära ökade anslag. Då emellertid den frivilliga skytterörelsen
direkt tjänar försvaret och då nu — som i trontalet säges — »tryggandet av
rikets säkerhet står i förgrunden», tveka vi icke att framlägga detta förslag
örn en höjning av det av Kungl. Majit i propositionen äskade anslaget för
»frivilliga skytteväsendets befrämjande». Det må i detta sammanhang anföras,
att skytteanslaget under åren 1904—1926 med varierande belopp varit
större än det av Kungl. Majit nu begärda 470,000 kronor. Under åren
1915—1922 översteg anslaget en miljon kronor. Åren 1919 och 1920, då det
var störst, utgjorde det 1,626,000 kronor.

Vi hava i denna vår hemställan inskränkt oss till vad vi anse vara oundgängligen
nödvändigt.

Vad den personliga skjutskickligheten betyder för försvaret, hava finnarna
i sin heroiska kamp mot de anfallande ryska massorna visat på ett övertygande
sätt. Vi kunna räkna med att ett försvar av vårt land måste ske
under förhållanden, som i stort sett likna finnarnas.

I anledning av ovanstående få vi härigenom hemställa,

att riksdagen utöver det av Kungl. Majit i årets statsverksproposition
upptagna beloppet, 470,000 kronor, måtte till skytteförbundens
överstyrelses förfogande ställa de i det föregående
angivna beloppen respektive 215,000 kronor och 196,945 kronor
eller sammanlagt i avrundat tal 412,000 kronor.

Stockholm i januari 1940.

Nils Holmström.
Lennart Bondeson.
Huben Wagnsson.
Bickard Sandler.
Bernhard Nilsson.
Verner Söderkvist.

Carl Sundberg.
Mauritz Västberg.
B. v. Stockenström.
Robert von Horn.
J. B. Johansson.

Fredrik Ström.

Elof B. Andersson.
L. Tjällgren.

Allan Holstenson.

Ivar Oman.

Bickard Lindström.

K. I. Sköldén.

Carl Beck-Friis.
Sam Larsson.
William Nisser.
Knut Petersson.
Ernst Eskhult.
Leon. Hagström.

Motioner	i Första kammaren,	Nr 18.
Emil Andersson i Jäger.	John Gustavson.	Carl Bengtsson.
Olof Carlsson.	Torsten Caap.	Axel Boos.
Eskil Albertsson.	John Björck.	P. Granath.
B. A. Nilsson.	0. A. Nordborg.	A. 0. Frändén.
Sven Boman.	Gottfr. Karlsson.	K. E. Johanson.
Gastaf Strömberg.	Arvid De Geer.	G. Heilman.
Martin Sandorf.	Georg Branting.	Axel Löfvander.
C. A. Härdin.	D. Pettersson.	K. W. Bodin.
Eilif Sylwan.	Nils Herlits.	Israel Lagerfelt.
Per Andersson.	G. W. Källman.	Gustaf Velander.
C. Fr. Carlström.	Harald Nordenson.	Wiktor Egnell.
J. M. Bäckström.	Nils Gabrielsson.	Axel Mannerskantz.
Gustaf Björkman.	M. Svensson.	Th. Nilsson.
N. Gärde.	K. G. Ewerlöf.	Georg Andrén.
Karl Wistrand.	Ivar Persson.	G. A. Björkman.
E. Thulin.	E. G. C. Brandt.	Arthur Heiding.
J. A. Andersson.	Ivar Ekströmer.	Joh. Friggeråker.
Gustaf Tamm.	Verner Andersson.	Gunnar Bodin.
A. B. Aronsson.		Gustaf Elofsson.