Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960 (Motion 1960:185 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

Nr 185

Av fru Segerstedt-Wiberg m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts
framställning om anslag till Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg.

1955 års universitetsutredning har i sitt just framlagda betänkande Universitet
och högskolor i 1960-talets samhälle med riktlinjer och förslag till
utbyggnad (SOU 1959:45) även behandlat utbildningen för civilekonomexamen
i vårt land.

Utredningen har därvid först gjort en prognos för behovet av civilekonomer
under 1960-talet och jämfört denna med existerande utbildningsmöjligheter.
Utredningen finner därvid på grundval av ingående analyser, att cirka
700 studenter per år bör intagas vid högskolor och universitet för utbildning
för civilekonomexamen, medan intagningskapaciteten vid de båda existerande
handelshögskolorna i Stockholm respektive Göteborg för närvarande
endast är cirka 350. En fördubbling av intagningskapaciteten måste sålunda
äga rum. (Betänkandet, s. 82, 84-86 och 123.) Det nämnes även, att man
med nuvarande intagningskapacitet måste avvisa en stor del av de inträdessökande.
I Göteborg avvisas sålunda årligen % av de sökande.

Utredningen återger i detta sammanhang mycket belysande uppgifter om
den utveckling, som lett till angivna förhållande. Sålunda har nettoantalet
inskrivna vid de humanistiska fakulteterna nästan fyrdubblats under tiden
efter andra världskrigets slut, medan antalet nybörjarplatser vid handelshögskolorna
under samma tid legat praktiskt taget stilla. Därigenom har
civilekonomutbildningen fått sin andel av tillströmningen till universitet
och högskolor minskad till mindre än hälften under efterkrigstiden (Betänkandet,
s. 318-319.)

Ur utredningen kan för övrigt utläsas, att även om man ökar intagningskapaciteten
till det dubbla mot för närvarande kommer civilekonomernas
relativa andel av akademikerna att minska under den närmaste tioårsperioden,
vilket sammanhänger med de stora studentkullar, som nu skall
påbörja sin akademiska utbildning. (Av en tabell på s. 156 i Betänkandet
framgår, att andelen skulle sjunka från 8,0 till 7,3 procent.)

Det stora ej tillgodosedda behovet av civilekonomer i förening med de
utbildningsproblem, som förorsakas av de starkt växande studentkullarna,
gör att universitetsutredningen utförligt uppehåller sig vid möjligheterna
att öka intagningskapaciteten för utbildning till civilekonomexamen, som
man anser vara synnerligen angelägen (Betänkandet, s. 318.)

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

Utredningen har därvid i första hand granskat möjligheterna vid de båda
existerande handelshögskolorna och funnit att vissa möjligheter föreligger.
Vid handelshögskolan i Göteborg, som beröres av denna motion, anses det
sålunda föreligga möjligheter att öka intagningarna med 50 procent, d. v. s.
från nuvarande 110-120 per år till cirka 180, under förutsättning att anslag
för ytterligare lärarpersonal ställes till förfogande. (Betänkandet, s. 343
och 348.)

Tillsammans med den möjliga ökningen vid handelshögskolan i Stockholm
förslår detta dock ej för att täcka behovet, och utredningen har därför
även granskat möjligheterna att införa utbildning för civilekonomexamen
vid universiteten i Uppsala och Lund.

Utredningen kommer till slutsatsen, att alla de fyra nämnda möjligheterna
att öka utbildningskapaciteten måste utnyttjas. Den konstaterar därvid,
att bristen på kvalificerade lärare och forskare utgör en trång sektion. Utökningen
måste ske successivt. Utredningen betonar detta i flera sammanhang,
så t. ex. i följande ordalag:

Redan har utredningen understrukit, att utbildning för ekonomie studerande
icke får sättas i gång i vare sig Uppsala eller Lund, innan fullgoda
resurser för utbildningen står till förfogande. (Betänkandet, s. 354.)

Mot bakgrund av det mycket stora behovet av civilekonomer, bl. a. för
statlig och kommunal tjänst, och de stoTa studentkullarna undersöker utredningen
emellertid även möjligheterna att åstadkomma en snabb utökning
av intagningarna. Den har därvid funnit, att detta bör vara möjligt att
genomföra i Göteborg, där lokalerna i stort sett är dimensionerade för en
intagning av cirka 180 studenter per år. Utredningen anför härvid följande:

Emellertid är det enligt universitetsutredningens mening nödvändigt att
en kraftig ökning av intagningen till civilekonomutbildning snabbt kommer
till stånd redan innan detalj utredningsarbetet för en permanent organisation
hinner genomföras. Utredningen har därför fört ingående överläggningar
med företrädare för styrelsen och lärarrådet vid handelshögskolan
i Göteborg i syfte att utreda förutsättningarna för en provisorisk förstärkning
av högskolans resurser, varigenom skulle möjliggöras att elevintagningen
vid högskolan skulle kunna ökas redan höstterminen 1960. Det har
under dessa överläggningar kunnat konstateras att möjligheter föreligger
för en dylik provisorisk ökning av högskolans intagning. Förutsättningen
är helt naturligt att högskolan tillföres förstärkta undervisningsresurser.

I skrivelse till högskolans styrelse den 19 oktober 1959 redovisar högskolans
lärarråd den detalj utredning, som företagits i fråga om de ytterligare
undervisningsresurser som erfordras för en ökning av högskolans elevintagning
från 120 till 180 redan från och med hösten 1960.

Lärarrådet tillstyrker en snabb utökning av högskolans intagningskapacitet
och förklarar sig berett att acceptera de därav följande försvårade villkoren
för forskningen. Lärarrådet förutsätter emellertid härvid, att det nu
endast rör sig om ett provisorium och att man vid en snabbt följande mera
definitiv upprustning av handelshögskoleväsendet i synnerhet beaktar, att

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

en väsentlig upprustning av forskningsresurserna måste komma till stånd.

Lärarrådets beräkningar har visat, att den helt övervägande delen av den
nödvändiga förstärkningen av antalet lärarkrafter vid en ökning av intagningen
måste falla på det första läsåret, medan en mindre del hänför sig
till det andra året. För den tredje årskursen erfordras ingen ytterligare
ökning av antalet lärarkrafter, vilket sammanhänger med att den mest
lärarkrävande undervisningen, gruppundervisningen, i huvudsak är förlagd
till de båda första läsåren. (Betänkandet, s. 360.)

Hela nettokostnadsökningen för den enligt lärarrådets beräkning erforderliga
personalförstärkningen för det första året kan beräknas till 317 000
kronor. (Betänkandet, s. 361.)

Härtill bör fogas upplysningen, att denna beräkning bygger på förutsättningen,
att handelshögskolan därjämte beviljas den ökning av sitt anslag,
som intagits i handelshögskolans ordinarie förslag till stat och som uppgår
till 83 000 kronor (med dubbelräkningar eliminerade).

Universitetsutredningen föreslår därefter,

att handelshögskolan i Göteborg ges de resurser som erfordras för att
möjliggöra en ökning av intagningen från 120 till 180 redan höstterminen
1960. I avvaktan på resultaten av det utredningsarbete, som den här föreslagna
kommittén skulle ha att utföra, måste den nu ifrågavarande förstärkningen
av handelshögskolans i Göteborg undervisningsresurser bli av
provisorisk karaktär. Denna förstärkning bör enligt utredningens mening
få formen av ett förstärkningsanslag till högskolan, avsett att användas till
årsarvoden för det erforderliga antalet universitetslektorer, forskarassistenter
och assistenter. Från högskolans styrelses och lärarråds sida har man
förklarat sig vara införstådd med en sådan ordning och endast understrukit,
att tillfälliga anslag för ökat elevantal i den första årskursen självklart
måste föranleda sådana anslag i fortsättningen, att de med hjälp av extraanslaget
intagna eleverna också kan beredas en fullgod utbildning i andra
och tredje årskurserna. (Betänkandet, s. 361.)

Såsom framgått av universitetsutredningens ovan refererade betänkande
har utredningen framlagt ett förslag till en provisorisk förstärkning av resurserna
vid handelshögskolan i Göteborg redan från läsåret 1960. Detta
förslag framlades under hand för handelsministern innan betänkandet
trycktes. Denne har emellertid icke ansett sig kunna upptaga förslaget i
statsverkspropositionen 1960. Handelsministern anför därvid följande, sedan
han refererat universitetsutredningens underhandsförslag:

Såsom universitetsutredningen framhållit råder det för närvarande brist
på civilekonomer, och en ökning av utbildningskapaciteten är därför angelägen.
I avvaktan på slutlig prövning av universitetsutredningens förslag
torde likväl den ifrågasatta provisoriska förstärkningen av undervisningspersonalen
vid handelshögskolan i Göteborg böra anstå. Ett ställningstagande
till spörsmålet om en utbyggnad av högskolan kräver ytterligare över -

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

väganden, både när det gäller den lämpligaste organisationen över huvud
taget av civilekonomutbildningen i vårt land och rörande relationerna mellan
statens och Göteborgs stads ekonomiska medverkan i en utbyggnad av
högskolan.

Vid detta förhållande anser jag mig ej heller böra tillstyrka bifall till
förslagen om inrättande av ytterligare assistenttjänster, om utökning av
tjänstgöringstiden för ett halvtidsanställt kanslibiträde och om särskild
medelsanvisning för arvoden till vakter vid tentamensskrivningar. (Statsverkspropositionen
1960: Bil. 12, s. 244-245.)

Motionärerna finner det fullt naturligt, att handelsministern intagit denna
ställning vid utarbetandet av statsverkspropositionen. När detta skedde förelåg
visserligen utredningens underhandsförslag, men däremot icke utredningens
fullständiga betänkande. Sedan detta nu avlämnats, kan därur utläsas,
att de av handelsministern åberopade hindren för snabba åtgärder
icke längre kan anses föreligga.

Det är visserligen sant, att utredningen förordar tillsättandet av en kommitté
för ytterligare utredningar, men denna har såsom huvuduppgift

a) att »klarlägga de personella och lokalmässiga förutsättningarna för
införande av utbildning för civilekonomexamen i Uppsala och Lund samt
framlägga en plan för erforderliga personalförstärkningar och tillgodoseendet
av behovet av institutionslokaler»,

b) att »utarbeta förslag till examensstadga samt studie- och organisationsplaner
för civilekonomutbildningen i Uppsala och Lund . ..» (Betänkandet,
s. 358.)

Däremot har kommittén endast begränsande uppgifter med hänsyn till
handelshögskolan i Göteborg. Universitetsutredningens förslag innebär ju
här endast ett provisorium i syfte att åstadkomma snabba åtgärder. Kommittén
föreslås få till uppgift att utarbeta ett definitivt förslag till utbyggnad
av handelshögskolan i Göteborg. Vidare skulle kommittén även utreda
det organisatoriska förhållandet mellan handelshögskolan och universitetet.
(Betänkandet, s. 359.) Det framgår sålunda av betänkandet, att kommittén
icke förutsättes få några uppgifter, som på något sätt kan påverka frågan
om den provisoriska upprustningens lämplighet. Utredningen anför som
underlag härför:

Utredningens förslag rörande eu provisorisk förstärkning av resurserna
vid handelshögskolan i Göteborg innebär icke något ställningstagande i
fråga om t. ex. kostnadsramen för den mera permanenta förstärkning av
högskolans forsknings- och utbildningsorganisation, som enligt utredningens
mening bör företagas, sedan den i det föregående föreslagna kommittén
framlagt sitt förslag. Utredningen anser sig allmänt kunna uttala, att Göteborgs-högskolans
resurser för närvarande är otillräckliga även vid nuvarande
undervisningsbelastning. I sina i elfte kapitlet redovisade överslagsmässiga
beräkningar rörande kostnaderna för den i detta betänkande töreslagna
utbyggnaden av de akademiska läroanstalterna har utredningen också för

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

civilekonomutbildningens del räknat med en högre kostnad per student än
den som för närvarande gäller beträffande civilekonomutbildningen i Göteborg.
(Betänkandet, s. 361-362.)

Sedan utredningen stödd av flertalet remissutlåtanden uttalat, att den
nödvändiga utökningen av utbildningskapaciteten för civilekonomexamen i
första hand bör tillgodoses genom en upprustning i Göteborg, och sedan den
konstaterat, att en provisorisk förstärkning icke på något sätt kan förhindra
lämpliga åtgärder i framtiden utan endast innebär snabbare resultat, är det
tydligt, att den föreslagna kommittén icke kan utgöra något hinder för
snabba åtgärder.

Handelsministern nämner även, att förhållandet mellan statens och Göteborgs
stads ekonomiska medverkan i en utbyggnad av högskolan bör utredas.
Utredningen berör även denna fråga i sitt betänkande:

. .. avtal beträffande handelshögskolan i Göteborg är träffat den 9 december
1952 mellan staten, Göteborgs stad och högskolans styrelse. Avtalet
innebär, att den för högskolans verksamhet efter ianspråktagande av högskolans
disponibla egna medel erforderliga anslagssumman enligt vissa
grunder delas mellan staten och staden, varvid dock stadens bidrag är
maximerat till visst, i avtalet angivet belopp. Kungl. Maj :t fastställer även
här högskolans grundstadgar och tillsätter ordförande och ytterligare en
ledamot av styrelsen. Genom avtalets konstruktion torde i detta fall, eftersom
Götehorgs stads anslag redan nu uppgår till det i avtalet fixerade
maximibeloppet, beslut om ökning av högskolans intagningskapacitet i princip
kunna fattas av statsmakterna och högskolans styrelse utan ändringar
i själva avtalet. (Betänkandet, s. 349.)

Motionärerna har emellertid under hand inhämtat, att en utbyggnad av
handelshögskolan i Göteborg även kräver vissa ändringar av de disponerade
byggnaderna, vilket ej berörts av universitetsutredningen. Det synes motionärerna
naturligt, att man i fråga om dessa kostnader, som ej beröres av
nuvarande avtal, upptar förhandlingar med Göteborgs stad rörande fördelningen,
men det bör finnas god tid för sådana förhandlingar nu. Att de icke
kunde äga rum före statsverkspropositionens utarbetande synes klart.

Med fullt instämmande i handelsministerns motiv för att icke upptaga
underhandsförslaget i statsverkspropositionen konstaterar motionärerna nu,
att några hinder icke längre föreligger att upptaga förslaget till behandling.

III

Motionärerna vill utöver de återgivna citaten ur universitetsutredningens
betänkande anföra följande ytterligare synpunkter såsom stöd för sitt förslag.

Det måste anses stridande mot principerna för vår högre undervisning,
att kompetenta sökande skall avvisas i den omfattning som för närvarande

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

sker vid handelshögskolorna. Om icke snabba åtgärder vidtages, kommer
denna relation att ytterligare försämras under de kommande åren.

Det kan icke heller vara samhällsekonomiskt rationellt att leda in de
utbildningssökande på de humanistiska utbildningslinjerna på universiteten
med risk för överkapacitet i förhållande till efterfrågan, medan man
samtidigt spärrar intagningen till linjer, där det föreligger ett stort och
påtagligt behov av ökad intagning.

Det är dessutom tydligt, att man genom en sådan åtgärd icke skulle
kunna åstadkomma någon statsfinansiell besparing. Kostnaderna för utbildningen
uppkommer oavsett om man ökar intagningen vid handelshögskolan
i Göteborg eller om man dirigerar in de sökande på andra utbildningslinjer.
I detta sammanhang är det av intresse att konstatera, att universitetsutredningen
funnit, att kostnaderna per student och år vid handelshögskolan
i Göteborg uppgår till 1 931 kronor, medan normalkostnaderna
vid de humanistiska fakulteterna uppgår till 2400 kronor. (Betänkandet,
s. 421.) Även om detta, såsom utredningen framhåller, är ett resultat av att
erforderlig upprustning av handelshögskolan i Göteborg ej tidigare kommit
till stånd framgår det, att det till och med kan medföra en kostnadsökning
för staten att stänga denna möjlighet till utökning.

Slutligen vill motionärerna även framhålla, att denna fråga är av betydelse
för den utbildning i företagsekonomi, som numera sker vid universitetet
i Göteborg. När universitetet upptog ämnet företagsekonomi som
undervisnings- och examensämne, anmodades en av handelshögskolans
professorer i företagsekonomi att organisera och leda universitetets undervisning
i ämnet och förordnades av universitetskanslern som examinator.
Examinationen skall enligt examensstadgan omfatta dels en gång om året
en halvterminskurs, som är obligatorisk för pol. mag.- och jur. kand.-examina,
dels kurser för ett och flera betyg i fil. pol. mag.-, fil. kand.- och fil.
mag.-examina och eventuellt även lic.-examen och disputation. Därvid förutsattes
från början att det skulle vara möjligt att åtminstone för den obligatoriska
halvterminskursen anskaffa särskilda lärarkrafter utanför handelshögskolan.
Det visade sig emellertid snart att så ej kunde ske, då det
var fråga om en ganska omfattande tjänstgöring under en relativ kort del
av året. Därför löstes frågan tills vidare så, att flera av handelshögskolans
lärare åtog sig att på sin fritid genomföra även universitetets undervisning
och examination, ehuru ifrågavarande lärare redan vid handelshögskolan
var mer än normalt belastade och ehuru undervisning och examination vid
de båda läroanstalterna sker efter olika riktlinjer och stadgar. Detta var
tänkt som en nödfallslösning för första året (1958-1959). När sedan den
begärda förstärkningen av handelshögskolans lärarkår ej kom till stånd,
bibehölls denna lösning även under 1959-1960, men det ligger i sakens natur
att så icke gärna kan ske under ett tredje år.

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

I anslutning till vad ovan sagts återger motionärerna nedan sitt detaljerade
förslag till en upprustning av handelshögskolan i Göteborg, vilken
skulle göra det möjligt för denna att utöka sin intagning med 50 procent
från hösten 1960.

A. Det i handelshögskolans petita för budgetåret 1960/61 upptagna förslaget
(med dubbelräkning i förhållande till universitetsutredningens förslag
eliminerad).

Avlöningar: ökning

1. 1 assistent i företagsekonomi (regi. befordringsgång) 17 136

2. Heltidsanställande av ett halvtidsanställt kanslibiträde

Ae 7 ............................................ 4 764

3. Arvoden till vakter vid tentamensskrivningar........ 5 000

4. Höjning av arvodet till huvudläraren i spanska språket 492

5. Löneklassuppflyttningar ........................... 2 682

6. Rörligt tillägg .................................... 17 707

7. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter ........ 7 800

8. Avrundning ...................................... 19 55 600

Omkostnader:

9. Biblioteket.............................................. 13 000

Övrigt:

10. Materiel för institutionerna ........................ 9 000

11. Engångsbelopp för traktaments-och flyttningskostnader 4 935 13 935

Summa utgifter 82 535

B. Universitetsutredningens förslag om ett provisoriskt förstärk ningsanslag

därutöver .................................... 317 000

Totalt 399 535
(Avrundat 400 000)

Universitetsutredningens förslag om provisoriskt förstärkningsanslag avser
följande befattningar under första året:

6 universitetslektorer
1 tilläggsarvode för bitr. lärare
4 forskarassistenter
3 assistenter
1 skrivbiträde

En docentbefattning kan samtidigt indragas under första året av utvidgningen.

Motioner i Första kammaren, nr 185 år 1960

Med stöd av ovanstående hemställer vi,

att riksdagen ville besluta ställa till Kungl. Maj :ts förfogande
erforderligt belopp för utökning av det för handelshögskolan
i Göteborg under tionde huvudtiteln upptagna
anslaget i syfte att möjliggöra en omedelbar utökning av
intagningskapaciteten vid handelshögskolan med 50 procent.

Stockholm den 25 januari 1960

Ingrid Segerstedt-Wiberg Einar Dahl Lisa Mattson

AB Gustaf Lindströms Boktr., Stockholm 1960 2443