Motioner i Första kammaren, nr 184 år 1968

Motion 1968:184 Första kammaren

kammare
Första kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

12

Motioner i Första kammaren, nr 184 år 1968

Nr 184

Av herr Jacobsson, Gösta, m. fl., om åtgärder för skydd åt vissa hemmamarknadsindustrier.

(Lika lydande med motion nr 240 i Andra kammaren)

I de lilcalydande motionerna I: 167 och II: 206 till 1967 års riksdag hemställdes,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära dels en
mindre frikostig licensgivning där så vore möjligt i anslutning till förefintliga
kvantitativa importrestriktioner gentemot sådana länder vilkas import
till Sverige allvarligen undergrävde fortbeståndet av eljest konkurrenskraftiga
svenska industrigrenar och äventyrar sysselsättningen, dels ock skyndsam
utredning om möjligheterna att inom ramen för våra internationella
åtaganden inom GATT respektive EFTA och Norden vidtaga tillfälliga
åtgärder för skapande av ett förbättrat skydd för hotade svenska hemmamarknadsindustrier.

Till stöd för angivna motioner åberopades att viktiga grenar av den
svenska hemmamarknadsindustrin på senaste tid kommit att utsättas för
allt svårare påfrestningar till följd av en stegrad import från låglöneländer.
Medan andra västeuropeiska länder vidtagit erforderliga skyddsåtgärder,
hade importen till Sverige kommit att starkt svälla ut. Åtskilliga
svenska i och för sig effektiva och livskraftiga industriföretags existens
vore härigenom allvarligen hotad. Sysselsättningen äventyrades. Den onormala
utländska konkurrensen hade snedvridits genom dumping respektive
prisclearing via statliga utrikeshandelsmonopol.

I remissyttrande över motionerna lämnade kommerskollegium en utförlig
redogörelse för den handelspolitiska situationen. I fråga om licenspolitiken
fann kollegium ingen ändring påkallad.

I bankoutskottets utlåtande i ämnet hemställde utskottet efter omfattande
utredning och med utförlig motivering att motionerna icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Bl. a. hänvisades till att den svenska handelspolitiken
under senare år inriktats på att fördelarna av en rationell arbetsfördelning
mellan olika länder skulle tillvaratas i ökad utsträckning och på
reducering av olika handelshinder i form av såväl tullar som kvantitativa
importrestriktioner. Restriktiva åtgärder mot importen stode mindre väl i
överensstämmelse med riktlinjerna för handelspolitiken. Tillfälliga åtgärder
i av motionärerna föreslagen riktning bedömdes dock av de för handelspoli -

Motioner i Första kammaren, nr 18b år 1968

13

tikens utformning ansvariga instanserna icke som under alla förhållanden
uteslutna.

Vi är klart medvetna om att den liberala handelspolitik som Sverige under
en följd av år följt varit till gagn för vårt land. Denna politik måste emellertid
anpassas efter de aktuella förhållandena och får ej drivas mer extremt
än i andra länder.

Under den tid som förflutit sedan ärendet behandlades av riksdagen i
slutet av maj 1967 har situationen för de berörda industriernas vidkommande
avsevärt förvärrats. Importen från låglöneländerna har stigit och
hotar nu på vissa avsnitt att svämma över alla breddar. Det gäller bl. a. textilier,
skodon och möbler. Sysselsättningen har försämrats. Driftnedläggelser
och permitteringar har skett, nya sådana hotar. Genom det försämrade
allmänna sysselsättningsläget har möjligheterna för den friställda arbetskraften
att efter omskolning vinna annan anställning blivit alltmera kringskurna.
Vissa kommuner har fått allt svårare sysselsättningsproblem.

Allt flera grenar av den svenska hemmamarknadsindustrin ligger i farozonen.
Särskilt bekymmersam är situationen för ylleindustrin och konfektionsindustrin.
Den totala importen av vävnader och andra textila färdigvaror,
som från 1962—1967 ökade med ca 76 procent eller i runt tal 15
procent per år, har under månaderna januari—september 1967 ökat med ej
mindre än 20 procent. Speciellt kraftig har stegringen varit inom konfektionen,
där den uppgått till 56 procent. Den inhemska självförsörjningsgraden
har gått starkt tillbaka.

Importoffensiven från låglöneländerna på den närmast oskyddade svenska
marknaden fortsätter in på det nya året med ökad styrka till orimligt
låga priser, vilket bl. a. avspeglar sig uti en minskad orderingång för de
svenska fabrikerna, som fått allt svårare att sälja. Marknadsstörningarna
har blivit alltmera påtagliga på det ena området efter det andra. För höstmånadernas
del bedömes läget med stor pessimism, så mycket mera som
samtidigt även exporten försvårats genom devalveringarna i Storbritannien,
Danmark och Finland, alla viktiga avsättningsmarknader för svenska produkter.
Fortsatta driftnedläggelser kan komma att få sådan omfattning
att på längre sikt beredskapen äventyras.

Vi är medvetna om att vårt lands handlingsutrymme på det handelspolitiska
fältet är mycket begränsat med hänsyn till våra engagemang i GATT
och EFTA. Men desto angelägnare är det att det utrymme som finns tillvaratages
för skyddande av den svenska hemmamarknadsindustrin och dess
arbetskraft i rådande besvärliga sysselsättningssituation. I övriga västeuropeiska
länder har man vidtagit åtgärder i detta syfte. Vårt land bör även
kunna göra detta. De möjligheter som föreligger att vidtaga åtgärder för
reducering av licensgivningen respektive minskning av kontingenterna för

14

Motioner i Första kammaren, nr 18b år 1968

de länder från vilka mer eller mindre dumpingartad import förekommer bör
omedelbart temporärt tillvaratagas och detta utan tidsutdräkt.

De möjligheter som GATT:s bomullstextilavtal ger att begränsa marknadsstörande
import av bomullsvaror såväl garner som vävnader, trikå och
konfektion bör effektivt tillvaratagas. Att användandet av sådana antidumpingtullar,
som står till förfogande enligt GATT, i praktiken kan erbjuda
svårigheter och ofta skapar rent politiska motsättningar är vi medvetna om.
Dylika tullar bör fördenskull endast rent undantagsvis tillgripas. I åtskilliga
fall synes dock pris- och skaderekvisiten föreligga, varför i varje fall teoretiska
förutsättningar för användande av detta vapen föreligger. Frågan bör
ägnas skärpt uppmärksamhet. Det är slutligen att uppmärksamma att vårt
lands anslutning till EEC mera synes ligga i vida fältet och att EFTA förlorat
i värde genom de nyss omnämnda devalveringarna i Storbritannien,
Danmark och Finland.

Under åberopande av vad sålunda anförts får vi hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära
att temporärt inom ramen för GATT och EFTA restriktioner
måtte vidtagas i fråga om licensgivningen av importen
från låglöneländer som föranleder sådana marknadsstörningar
att fortbeståndet av eljest livskraftiga svenska
industrigrenar och sysselsättningen äventyras, att en begränsning
av importkontingenterna för dylika länder vidtages
där så befinns möjligt, samt att andra möjliga temporära
åtgärder på tullområdet till skydd för hotade industrigrenar
och dess arbetskraft måtte komma till stånd.

Stockholm den 23 januari 1968

Carl Eskilsson (h)
Gunvor Stenberg (h)
Ragnar Sveningsson (h)

Henrik Åkerlund (h)
Rolf Kaijser (h)
Lars Schött (h)

Gösta Jacobsson (h)
Holge Ottosson (h)
N. Yngve Nilsson (h)
Arvid Enarsson (h)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket