Motioner i Första kammaren, Nr 17

Motion 1937:17 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 17.

1

Nr 17.

Av herr Petersson, Knut, och herr Larsson, Sam, angående vissa
ändringar i lagen om expropriation.

I 1917 års lag om expropriation stadgas att fastighet, som tillhör annan
än kronan, må tagas i anspråk genom expropriation bl. a. för ändamål,
som det enligt lag eller författning tillkommer kommunen eller annan
dylik samfällighet att tillgodose, ävensom för annat härmed jämförligt
ändamål för den händelse det äger väsentlig betydelse för det allmänna.

Under dessa bestämmelser torde icke kunna inbegripas ett sådant fall,
att en stad önskar i en främmande kommun förvärva fastighet i avsikt att
bereda den egna kommunens befolkning möjligheter till friluftsbad och
friluftsliv. Dylika fastighetsförvärv måste alltså grundas på frivilliga
avtal. Emellertid torde här berörda ändamål numera betraktas såsom så
angeläget, att det väl kan jämställas med åtskilliga av dem, för vilka
expropriation lagenligt kan påkallas. Pa sina håll har också yppat sig
avsevärda svårigheter, att mot rimligt pris förvärva lämpligt belägen målk
för friluftsbad och lägerliv.

Det är att förutse, att behovet av allmänt tillgängliga badstränder under
en lång tid framåt oavlåtligen kommer att ökas. Frekvensen på de kommunala
badplatserna pekar oförtydbart i sådan riktning. Det blir under
sådana förhållanden ett allmänt intresse att underlätta kommunernas förvärv
av fastigheter för här berörda ändamål, vilket lämpligen synes kunna
ske genom en sådan ändring av nu gällande lagstiftning, att expropriation
kan påkallas även i dylika fall.

I detta sammanhang tillåta vi oss jämväl fasta uppmärksamheten på
de höga kostnader, som merendels åtfölja exproprialionsförfarandet och
ofta göra det olämpligt för sitt ändamål. Framför allt i sådana fall, där
löseskillingen icke kan uppgå till annat än obetydliga belopp, blir institutet
alltför dyrbart och omständligt. Detta synes sammanhänga dels med
grunderna för utdömandet av ersättning till expropriationsnämndernas ledamöter,
och dels med nämndernas sammansättning. 1929 års riksdag anhöll
också i skrivelse till Kungl. Maj:t, att utredning måtte verkställas av
möjligheten att införa lämpligare bestämmelser än de nuvarande för uppskattande
av arvodet till ledamöter i expropriationsnämnd, varvid åtskilliga
utvägar antyddes. Något förslag i ämnet har icke avhörts.

Med den nuvarande anordningen följer även en annan olägenhet i så
måtto att den näppeligen giver tillräcklig säkerhet för att frågan örn löseskillingens
fastställande bliver sakkunnigt och opartiskt prövad. Genom
expropriation förvärvad mark ställer sig, oavsett kostnaderna för själva

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 3 sami. Nr 17—20. 1

2

Motioner i Första kammaren, Nr 17.

expropriationsförfarandet, merendels mycket dyrbar. Detta sammanhänger
otvivelaktigt i viss mån med att ledamöterna i nämnderna icke alltid besitta
tillräcklig erfarenhet och insikt i hithörande frågor. Den noggranna kännedom
örn marknadsläget och den översikt över jordprisens växlingar,
som borde vara en förutsättning för en rättvis uppskattning, kunna icke
gärna förväntas hos en till sin sammansättning ständigt växlande institution.
Örn nämnderna i stället gjordes till en fast inrättning, skulle förtroendet
för deras insikt och opartiskhet avsevärt stärkas. Detta förutsätter
emellertid, att parterna berövas den rätt, som nu är dem tillerkänd
att utse ledamöter. Några betänkligheter mot en dylik reform synas så
mycket mindre kunna framställas som dessa ledamöter av naturliga skäl
beti akta sig mera såsom sakförande ombud än såsom företrädare för en
opal fisk rättsskipning. Parternas synpunkter kunna säkerligen med minst
samma effekt framföras pa sätt vid övriga rättstvister är brukligt.

I nder hänvisning till vad ovan sagts tillåta vi oss hemställa,

att riksdagen måtte för sin del besluta om sådan ändring
av expropriationslagen, att mark avsedd för anläggandet av
kommunala friluftsbad, lägerplatser och liknande ändamål
ina kunna förvärvas genom expropriation, även örn marken
är belägen i annan kommun,

samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla
om utredning örn lämpligheten av en förändrad sammansättning
av expropriationsnämnderna i syfte att vinna
en sakkunnigare behandling av expropriationsmålen samt
att nedbringa kostnaderna för expropriationerna.

Stockholm den 19 januari 1937.

Knut Petersson.

Sam Larsson.