Motioner i Första kammaren, nr 168 (Motion 1948:168 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 168.

Nr 168.

Av fru Lindström och herr Äman, angående personalförstärkning
vid kommerskollegii monopolntrcdningsbijrå
m. in.

Sedan den 29 juni 1946 ha vi en lag, som i syfte att förebygga skadlig
verkan av konkurrensbegränsning inom näringslivet stadgar, att sådana
konkurrensbegränsningar skola övervakas av samhället. Organ för övervakningen,
som skall ske dels genom registrering i kartellregister av konkurrensbegränsande
överenskommelser, dels genom särskilda undersökningar
av dylika överenskommelsers effekt på priser och produktion, är
kommerskollegii monopolutredningsbyrå. Denna byrå, som varit i verksamhet
under halvtannat år, har redan uträttat värdefulla ting. Vid årsskiftet
1947/48 hade byrån registrerat omkring 200 kartellavtal och andra
liknande konkurrensbegränsade överenskommelser, och det är känt att det
kostat byrån ett mycket hårt arbete att få fram sitt material. Det har
sålunda varit ytterst tidsödande efterforskningar för att uppspåra de monopolistiska
avtalen, få kontakt med de ansvariga avtalsparterna och erhålla
fullständiga uppgifter. Till detta forskningsarbete, som givetvis måst utövas
med fasthet, grannlagenhet och omdöme, har kommit arbetet med tolkningen
av avtalen. Dessa ha nämligen inte sällan varit skrivna så, att
det krävts ingående analyser av avtalsformuleringarna för att helt klarlägga
bestämmelsernas innebörd. Utan att vilja göra gällande att ett
organiserat samarbete inom näringslivet alltid eller ens i regel är till konsumenternas
nackdel, våga undertecknade dock påstå, att en stor del av de
konkurrensbegränsande överenskommelser, som monopolutredningsbyrån
hittills registrerat, kan vara till nackdel för allmänheten.

Klarläggandet av konkurrensbegränsningar inom näringslivet och publicering
av sådana avtal kunna i och för sig innebära ett korrektiv mot missbruk
av monopolistisk maktställning. I de fall där missbruk konstateras
kan nämligen publiciteten skapa eu allmän opinion, som genom press på
företagarna gör ytterligare statliga ingrepp onödiga. Där emellertid publiciteten
inte är tillräcklig för att lyckas undanröja behovet av ytterligare

Motioner i Första kammaren, nr 168.

åtgärder skall monopolutredningsbyråns material kunna ge anledning till
andra ingrepp, t. ex. sänkning eller borttagande av ett tullskvdd, som gjort
det möjligt för monopolet att utveckla sig, eller igångsättande av en konkurrerande
produktion i statlig eller kooperativ regi. De specialundersökningar
rörande verkningarna av konkurrensbegränsning inom vissa branscher
på pris-, produktions-, omsättnings- eller transportförhållanden, som
lagen förutsätter att monopolutredningsbyrån vid behov skall utföra, ha
dock hittills inte medhunnits — endast en sådan fullständig undersökning
och en partiell mindre specialutredning har man haft personal till.

Inte heller kartellregistreringen har kunnat få den omfattning som varit
önskvärd med hänsyn till de betydande samhällsintressen som monopolutredningsbyrån
bevakar och de stora arbetsuppgifter som föreligga. De
hittills kartlagda och registrerade avtalen utgöra således endast en bråkdel
av hela antalet sådana avtal. Medan man i Danmark, där motsvarande
organ varit i verksamhet flera år, hunnit med att registrera något över
1000 avtal utan att ännu märka någon minskning i arbetsuppgifterna,
räknar man med att det större, mer differentierade svenska näringslivet
har flera tusen sådana konkurrensbegränsande avtal, som skulle behöva
synas närmare och bringas till konsumenternas kännedom. Med nuvarande
arbetsstyrka på monopolutredningsbyrån kan det komma att ta ett par
decennier, innan alla avtal äro genomgångna, så mycket mer som det hela
tiden parallellt skall bedrivas en övervakning över de kartellavtal som eu
gång registrerats. Redan har byrån mycket arbete med att utröna, om
avtalsparterna upphävt tidigare registrerade avtal, prolongerat dem eller
slutit nya avtal med kringgående av de stötestenar, varigenom vederbörande
ådrogo sig offentlighetens uppmärksamhet förra gången.

Arbetet för byrån försvåras också av publiceringshinder. I början av
verksamheten ombesörjdes en stor del av publiceringen av T. T. Sedan det
från näringslivets sida klagats på vissa rubriceringar in. in. i de publicerade
redogörelserna, har T. T. slutat distribuera material från monopolutredningsbyrån.
Även färdigt, utredigerat material har nyhetsbyrån avböjt under
förevändning att monopolutredningsbyrån numera själv utger ett kartellregister.
Ifrågavarande lilla publikation trycks emellertid endast i 2 000
exemplar och utgår mest till statliga verk och bibliotek — bögst 400
exemplar torde köpas av intresserade utomstående. Man kan inte fria sig
från intrycket att intresset för att bringa till allmänhetens kännedom de
prov på centraldirigering inom det privata näringslivet, som monopolutredningsbyrån
samlat, är ringa eller obefintligt hos T. T. liksom hos
tidningspressen i allmänhet, till vilken monopolutredningsbyråns material
nu utgår utan T. T. som mellanhand.

Byrån har alltså mycket stora arbetsuppgifter och alldeles för få befattningshavare.
Kommerskollegium har också såväl i sina anslagsäskanden

Motioner i Första kammaren, nr UiS.

för budgetåret 1947/48 som för budgetåret 1948/49 framhållit, att monopolutredningsbyrån
måste få den utökning av personalen, som vid byråns
tillkomst förutsattes skulle bli nödvändig, när väl arbetet kommit igång och
arbetsuppgifterna började växa. Kommerskollegium fick emellertid i fjol
endast en mindre del av de personalförstärkningar kollegium begärt för
monopolutredningsbyråns räkning och i år praktiskt taget ingenting. Ehuru
departementschefen under 10:e huvudtiteln i årels statsverksproposition
erkänner de av kollegium föreslagna personaländringarna som väl grundade,
har han »i rådande läge» inte ansett sig kunna tillmötesgå kollegii
förslag om omvandling till ordinarie befattningar av byrådirektörsbefattningen
samt de tre nuvarande arvodesbefattningarna som förste aktuarie,
förste byråsekreterare och aktuarie. Inte heller har han kunnat förorda
kollegii begäran om nya tjänster, nämligen en förste aktuarietjänst
med arvode, motsvarande lön i lönegraden Ce 29, en aktuarietjänst
med arvode motsvarande lön i lönegraden Ce 24 och en befattning som
amanuensaspirant i lönegraden Ct 17 samt ytterligare tre befattningar,
som vi dock inte vilja aktualisera i detta sammanhang. Enligt undertecknades
mening äro emellertid de ovan preciserade önskemålen så
starkt befogade, att riksdagen borde överväga, om det inte är möjligt att
bevilja departementschefen och kommerskollegium det erfoderliga anslaget
för att öka monopolutredningsbyråns kapacitet och bidraga till att utveckla
den till den effektivt arbetande institution den är ämnad att vara. Vad
beträffar den önskade omvandlingen av nuvarande arvodestjänster till
ordinarie har departementschefen valt en kompromiss, såtillvida att han
tillstyrker att arvodesbefattningarna som förste aktuarie, förste byråsekreterare
och som aktuarie överföras till löneplan — de två förstnämnda
i Cg 29, den sistnämnda i Cg 24. Tillfredsställande är dock detta inte.
Arbetet på monopolutredningsbyrån är som antytt ovan utomordentligt
påfrestande. Byråns tjänstemän ha uppgiften att i samhällets intresse skaffa
fram vissa upplysningar, vilka vissa intressegrupper önska halla konfidentiella.
Befattningshavarna löpa därigenom ständigt risken att bli anklagade
för bristande omdöme och oväld. Utan stödet av en ordinarie anställning
känna de icke den säkerhet de skulle behöva för all med fasthet hålla på
statsmaktens auktoritet, och det är förståeligi, om de på grund härav skulle
gå försiktigare och varligare fram än vad som är sakligt motiverat.

För de begärda nya tjänsterna behövs, anse vi, ingen ytterligare argumentering.
Behovet av eu personalförstärkning ha vi i det ovanstående redan
sökt klargöra. Vi kunna förstå, om kostnaden för en sådan personalutvidgning
kan väcka betänkligheter vid en flyktig granskning av frågan. Men
betänkligheterna torde vika, om man sätter nämnda lönekostnad i relation
till de stora besparingar för konsumenterna, som kartellregistreringen och
därav föranledda kartellupplösningar kunna medföra och redan medfört.

14 Motioner i Första kammaren, nr lÖS.

Med åberopande av det ovan anförda hemställa vi alltså,

att riksdagen måtte bevilja kommerskollegii monopolutredningsbyrå
den uppflyttning, av viss personal till
ordinarie anställning och den förstärkning av personalen
med tre tjänster i respektive lönegrad Ce 29, Ce 24 och Cf 17,
varom kollegium gjort framställning.

Stockholm den 24 januari 1948.
Ulla Lindström.

Valter Åman.