Motioner i Första kammaren, nr 16 år 1955

Motion 1955:16 Första kammaren

Nr 16—30

Motioner i Första kammaren, nr 16 år 1955

1

Nr 16

Av herr Bengtson m. fl., om viss ändring av nöjesskatten för biograf
föreställningar m. m.

Det måste sägas vara av största betydelse att biografföreställningar och
liknande nöjestillställningar kan äga rum på landsbygden och i dess små
tätorter. Det kan inte vara önskvärt, att landsbygdens befolkning för att
bevista en sådan föreställning skall behöva resa in till stad eller en annan
större tätort. Den nuvarande utformningen av nöjesbeskattningen
drabbar emellertid oftast så hårt, att mycket stora ekonomiska svårigheter
uppstår för föreningar eller enskilda personer, som driver verksamhet
med underhållning av sådan art på landsbygden.

Biografföreställningarna tynges av en hårdare nöjesbeskattning än
andra nöjestillställningar. Nöjesskatten utgår för biografföreställning
med 30 procent, om biljettpriset inte överstiger 1 krona, och eljest med
30 procent av 1 krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset, medan
skatten för andra nöjestillställningar utgår med 15 procent av biljettpriset.
Om exempelvis en biografs biljettpris utgör 1 krona 80 öre, avgår
66 öre i nöjesskatt. Beräknar man sedan, att på återstående 1 krona 14
öre 40 procent skall utgå i filmhyra, återstår 68,4 öre till täckande av biografens
övriga omkostnader. Småbiografer, som vid sina föreställningar
har en publik på 100 å 200 personer, har inte möjlighet att på så sätt
finansiera sin verksamhet. Detta gäller i mycket stor utsträckning biograferna
på landsbygden och i dess små tätorter.

De föreningar eller enskilda personer, som driver sådana mindre biografer,
har sålunda på grund av den hårda nöjesbeskattningen stora ekonomiska
svårigheter i sin verksamhet. Oftast blir resultatet av deras verksamhet,
att ekonomiska förluster uppstår. Det säger sig självt, att sådana
förhållanden också förhindrar, att biograflokalerna utrustas på det sätt,
som vore önskvärt. Träbänken blir oftast högsta möjliga komfort, som
sådana småbiografer kan bjuda besökarna. Den trivsamma miljö, som i
regeln kännetecknar biograferna i städer och andra större tätorter, blir
ouppnåelig för det stora flertalet landsbygdsbiografer.

Filmen har i våra dagar stor betydelse för folket som ett medel till underhållning
och förströelse. Oftast är även spelfilmen av värde i upplysnings-
och uppfostringssyfte. Det måste då vara angeläget, att sådan verksamhet
under tillfredsställande villkor kan bedrivas i bygden. Nödvändigt

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 3 samt Nr 16—30

2

Motioner i Första kammaren, nr 16 år 1955

är därför, att sådana små biografer, som otvivelaktigt har en uppgift att
fylla framför allt i landsbygdens kulturliv, får bättre möjligheter för
sin verksamhet. Den lösning, som ligger närmast till hands, torde vara en
lindring i nöjesbeskattningen. Detta syfte synes oss lämpligen kunna uppnås,
om ett visst antal av de försålda biljetterna vid varje föreställning,
förslagsvis 100, undantages från nöjesbeskattningen. Denna förmån borde
givetvis gälla även andra liknande nöjestillställningar som teaterföreställningar,
musik- och litteraturunderhållningar etc.

Då en sådan utformning av nöjesbeskattningen lämpligast torde böra
omfatta hela landet och samtliga föreställningar av ifrågavarande karaktär,
oberoende av publikantalet, måste den givetvis för staten och kommunerna
medföra ett icke obetydligt inkomstbortfall, vars storlek vi inte har
möjligheter att bedöma på grundvalen av tillgängligt material. Det kan
därför ifrågasättas, om inte det inkomstbortfall, som för stat och kommuner
skulle följa genom den föreslagna ändringen av nöjesbeskattningen,
måste kompenseras på annat sätt, exempelvis genom att nöjesskatten utginge
med högre procentsats för större antal försålda biljetter.

Det synes oss lämpligt, att frågan om befrielse från nöjesskatt för de
första 100 försålda biljetterna vid biografföreställningar och liknande
nöjestillställningar liksom frågan om eventuell kompensation till stat och
kommuner för det inkomstbortfall, som därigenom skulle följa, blir föremål
för utredning. Det bör kunna uppdragas åt 1954 års nöjesskatteutredning,
som har att verkställa översyn av bestämmelserna i 15 och 16 §§
nöjesskatteförordningen, att även upptaga till prövning en sådan ändring
beträffande nöjesskatten för biografföreställningar och liknande nöjestillställningar,
som vi ovan föreslagit.

Med anledning av vad som ovan anförts får vi hemställa,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att frågan om en sådan ändring av nöjesskatten
för biografföreställningar och liknande nöjestillställningar,
som föreslagits i motionen, måtte bli föremål
för prövning av 1954 års nöjesskatteutredning.

Stockholm den 18 januari 1955

Torsten Bengtson

Nils Franzén Theodor Johansson Nils Theodor Larsson