Motioner i Första kammaren, nr 159 (Motion 1944:159 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, nr 159.

Nr 159.

Av herr Olsson, Nlls, örn anläggande av ett större jordbruk å de
s. k. Ragundabottnarna.

Beträffande frågan om Norrlands folkförsörjning och avhjälpande av arbetslösheten
därstädes har ett otal utredningar verkställts ulan att i stort sett
något kunnat göras för att skapa ett bättre sakernas tillstånd. Norrlands försörjningsproblem
bottnar säkerligen innerst i det förhållandet, att när den
nyare tiden bröt in och människorna övergingo från naturahushållning till
penninghushållning, deras inkomster i allt högre grad blevo baserade på skogshantering,
bönderna blevo skogsförsäljare, och arbetarna togo anställning som
lönarbetare i skog och fabriker. Industrien och företagarverksamheten, som
här växte fram, gjorde goda vinster men var samtidigt ytterligt beroende av
konjunkturerna. Norrlands folkförsörjning blev således helt beroende av
världsmarknaden och dess konjunktursvängningar med påföljd att när brist på
arbetskraft råder, efterfrågan på träprodukter varit livlig, och när efterfrågan
varit mindre, blev arbetslöshet följden. När samtidigt genom bolagens
jordförvärv den egendomsbesuttna befolkningen mer och mer minskades,
minskades även deras antal, som genom jord- och skogstillgången ägde en
tryggare försörjning. Fabriksdriften rationaliserades så småningom, varvid
arbetslöshet och nuvarande svårigheter för befolkningen i Norrland att skaffa
sig en tryggad utkomst uppkommo. Under kriget har här som i övriga delar
av vårt land rått en högkonjunktur, som medfört viss brist på arbetskraft,
men redan mot slutet av föregående år har en arbetslöshet gjort sig märkbar.

Stabilitet har dock å andra sidan uppnåtts i Norrland, när det gäller säkerställandet
av folkförsörjningen, medan jordbruket börjat spela en större
roll som livsmedelsproducent. Inkomsterna från exempelvis mjölk- och köttproduktionen
lia som följd härav blivit av större betydelse för säkerställandet
av den jordbrukande befolkningens ekonomi. Detta är av avgörande betydelse,
då trots allt Norrlands befolkning i mycket stor utsträckning är knuten till
jordbruket såsom ägare av alla de små brukningsdelarna därstädes.

Bilagda tabell 1 visar mjölkproduktionens och mejeriorganisationens utveckling
ävensom storleken av de utbetalade mjölklikviderna under åren 1933
—1943.

Tabell 2 visar det kapital, som investerats i mejeribyggnader och maskiner
under åren 1935—1942.

Då man tager del av tabellernas siffror, måste man ovillkorligen fråga
sig, om icke en ytterligare utveckling av jordbruket oell livsmedelsproduktionen
i Norrland borde vara av fundamental betydelse för denna landsdel,
då man vet, att jordbrukets areal avsevärt kan utökas genom att odlingsbara
jordar förelinnas i mycket stor utsträckning. Härigenom framskapas en mera

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 3 sunil. Nr 139—162.

Motioner i Första kammaren, nr 159.

burgen jordbrukarbefolkning, varigenom säker grund för en bärig hemmamarknadsindustri
som nu i stor utsträckning saknas i Norrland, erhölles.

Beträffande norrlandsjordbrukens storlek och räntabilitet har ju med rätta
påpekats, att brukningsdelarna äro för små, och därför har en sammanläggning
av brukningsdelarna föreslagits, så att exempelvis tre jordbruk tillsammans
bildade ett. En minskning av brukningsdelarnas antal skulle emellertid
säkerligen ha ödesdigra verkningar, ty den norrländska landsbygden skulle
komma att avfolkas. Då landsbygdens befolkning redan nu är för fåtalig,
skulle det säkerligen bli katastrofalt för stora trakter i Norrland, örn befolkningen
ytterligare decimerades. Andra vägar böra därför prövas, innan sådana
åtgärder vidtagas, som innebära en minskning av brukningsdelarnas
antal.

En annan utväg att skapa större jordbruk i Norrland har på senare tid
diskuterats, nämligen att söka tillvarataga de jordar, som äro avlägset belägna
från stamhemmanet samt därjämte gårdar, som avfolkats eller vid vilka
jorden av andra skäl upphört att effektivt brukas. Det kan även tänkas, att
det gamla projektet örn nyodling av myrar och annan lämplig odlingsbar
jord kunde genomföras och att man därvid kunde skapa sammanhängande,
större jordbruk.

Ett projekt i först berörda avseende har nu lanserats i Jämtland. Detta går
ut på att de s. k. Ragundabottnarna, som äro odlade men fördelade på 100-tals
ägare, vilka bo på långa avstånd från sina jordlotter, skulle utarrenderas
till en förening, bildad av lottägare och Jämtlands mejeri- och slakteriförening.

Ragunda bottnar uppkommo genom att Indalsälvens högsta vattenfall, mellan
Storsjön och kusten, förvandlades till Döda fallet år 1796. Detta skedde
på så sätt, att Indalsälven bröt sig en ny fåra, där älven nu går. Sjön Gedungsen
tömdes, och vid den dåvarande sjöns västra ända bildades Hammarforsen.

Anledningen till den katastrof, som älven åstadkom genom ändring i sitt
lopp, var den grävning, vilken verkställdes vid sidan av det stora vattenfallet
för att åstadkomma en flottränna. Den torrlagda sjöns botten blev sedan
uppdelad på de hemman, som hade del i sjön. Detta område har blivit kallat
Ragunda bottnar.

Området i fråga har sedan dess brukats mer eller mindre effektivt, och det
vore ur många synpunkter synnerligen önskvärt att den i sig själv värdefulla
jorden sattes i god kultur. Den planerade föreningen skulle erhålla denna
uppgift och å Ragunda bottnar uppföra nödiga ladugårdsbyggnader och
bostadshus för föreståndare och fast personal, inköpa kreatur, maskiner och
inventarier samt ordna jordbruket på ett rationellt sätt. Den fasta arbetsstyrkan
skulle inskränkas till arbetsledning samt personal för djurens skötsel.
Allt arbete å gården i övrigt utföres av lottägarna och andra mindre jordbrukare
i gårdens närhet.

Intresset för det planerade företaget är mycket stort hos jordägarna, ty
vid nyligen hållet sammanträde med dem framhölls bl. a. att om ingenting

Motioner i Första kammaren, nr 159.

gjordes för att få till stånd en bättre brukning av jorden, komme området om
mindre än 25 år att till stor del vara beväxt med alskog.

Skulle samtliga lottägare ingå som medlemmar i föreningen, borde här ett
jordbruk å ca 700 tunnland öppen jord kunna åstadkommas. Om denna
form av jordbruksdrift visar sig vara ekonomiskt bärkraftig, skulle efter
samma system liknande jordbruk även på andra ställen i Norrland kunna
igångsättas.

I detta sammanhang bör även uppmärksamheten fästas på att bebyggelsen
av Ragunda bottnar kommer att tillföra bygden ett betydande beredskapsarbete.
Här komma ju att byggas ladugårdshus och bostadshus för omkring
300 000 kronor och dessutom blir det nödvändigt att anskaffa redskap och
maskiner för jordens brukning samt att igångsätta kultiveringsarbeten.

Vad det gäller kostnaderna för realiserande av ovan angivna projekt har
preliminärt räknats med en kostnad för byggnader och levande och döda inventarier
av 1 200 kr. per har. Då arealen utgör 350 har, skulle således kapitalbehovet
utgöra 420 000 kr.

Då det icke kan bestridas, att det tillämnade företaget även är av utomordentlig
betydelse för det allmänna och då lottägama samt Jämtlands mejerioch
slakteriförening förklarat sig beredda att i andelar teckna betydande belopp,
anser jag, att även staten bör ställa medel till förfogande för företagets
finansiering.

Med stöd av förestående motivering hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om utredning örn statsmakternas medverkan att realisera förslaget
att å Ragunda bottnar anlägga härovan angivna jordbruk.

Stockholm den 20 januari 1944.

Nils Olsson.

Bilaga.

Protokoll, fört vid sammanträde med ägarna av andelar
i Ragundabotten nr 1, som ligga i Näsets by i Ragunda
socken, å Hotellet i Hammarstrand den 16 januari
1944.

Närvarande: Jonas Gisslén, Hammarstrand, Axel Andersson, Hammarstrand,
Sune Johansson, Hammarstrand, Jonas och Engla Rergvall och
Erika Salomonsson, Bölestrand, Axel Eriksson, Olivia Bergvall,
Elof Frid, Robert Eriksson, Erik H. Danielsson, Åke
Eriksson, Sven Norman, och Daniel Borgh, Pålgård, Valfrid
Halén, Gevåg, Ivar Edvardsson, Albert Backlund, Helmer Olsson,
Valfrid Olsson, Georg Olsson, August Jonsson, Axel Eriksson,
Olle Jonsson och Olof Näsvall, Näset.

Motioner i Första kammaren, nr 159.

Dessutom närvoro från Jämtlands mejeriförening föreningens
ordförande f. d. riksdagsmannen Per Persson, Trången och dir.
Ivar Söderqvist, Östersund samt Mejeriernas riksförbunds organisatör
för Norrland, F. Gräns.

§ 1.

Mötet öppnades av mejeriföreningens ordförande Per Persson, Trången,
som redogjorde för ändamålet med dagens sammanträde, vilket var frågan
örn huru man på bästa sätt skulle kunna utnyttja Ragundabottnarna. Såsom
förhållandena nu äro, då ägarna av bottnarna i Näset, vilka bottnar ha en
sammanlagd areal av omkring 700 tunnland, till största delen bo 1 till 2
mil från sina lotter, finnas små möjligheter att rationellt sköta den i sig
själv mycket bördiga jorden med något ekonomiskt lönande resultat. Därför
har förslag inkommit från dir. Ivar Söderqvist till styrelserna för Jämtlands
mejeriförening och Jämtlands slakteriförening att en förening skulle bildas
av delägarna i bottnarna och nämnda organisationer som intressenter, vilken
skulle arrendera bottnarna under en tid av 50 år och där bedriva jordbruk
och kreatursskötsel.

§ 2.

Till ordförande att leda dagens sammanträde utsågs Jonas Gisslén och till
sekreterare Axel Andersson, båda i Hammarstrand.

§ 3.

Att jämte ordföranden justera dalens protokoll utsågs Axel Eriksson,
Pålgård och Sune Johansson, Hammarstrand.

§ 4.

I diskussionen, i vilken Sune Johansson, Elof Frid, Axel Eriksson, Robert
Eriksson, Albert Backlund. Daniel Borgh, Axel Andersson m. fl. yttrade sig,
framhöllo alla den bestämda uppfattnngen, att dir. Söderqvists förslag om
Ragundabottnamas utnyttjande var det enda möjliga och bästa för att kunna
tillgodogöra sig den utmärkta odlingsjord, som där fanns.

§ 5.

På förslag av Elof Frid beslöts enhälligt att tillstyrka ovanstående förslag
och att tillsätta en kommitté bestående av fem personer bland bottendelägarna,
ordföranden i Jämlands Mejeriförening Per Persson. Trången, ordföranden
i Jämtlands slakteriförening Nils Jönsson, Rossbol och dir. Ivar Söderqvist
som sekreterare samt riksföreningens organisatör Fritjof Gräns som
rådgivande medlem. Kommittén fick till uppgift att i första hand utarbeta
stadgar för föreningen och arbeta för medlemsanskaffning.

3 6.

Som ledamöter i kommittén bland bottendelägarna valdes: Erik H. Danielsson,
Pålgård, Jonas Gisslén. Hammarstrand Hakvin Bergvall, Gisselgård,
Pålgård, Sune Johansson, Hammarstrand och Helmer Ohlsson, Näset,
Ragunda.

Som suppleanter utsågos Olle Jonsson, Näset och Elof Frid, Pålgård.

Dag som ovan.

Jonas Gisslén.

Motioner i Första kammaren, nr 159.

Tabell 1.

Sammandrag'' över invägniug, avräkningspriser å mjölk rid medelfetthalt, fritt mejeri,
samt autal leverantörer vid mejerier inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

samt Norrbottens län.

	Invägning	Summa	Antal leverantörer	Per leverantör
	ton	kr	st	kr
1933............................	79 366	8 593 000		13 329	644: —
1934............................	73 316	8 798 000	—	—	—
1935 .......................	79 031	10 6 L0 000	_	14 309	741	—
1936 ...........................	103 641	14 492 000	_	17 050	849	_
1937............................	121 788	17 786 000	_	18 854	943	—
1938............................	147 231	23 218 000	_	22 260	1043	—
1939 ........................	188 762	31 522 000	_	27 172	1160	—
1940 .........................	213 256	38 479 000	_	31 256	1231	_
1941............................	202 982	45 297 000	_	35 479	1276	_
1942............................	198 409	51 997 000	—	38 516	1350	—

Tabell 2.

Ungefärliga kapitalinvesteringar i Norrlands mejerier under åren 1935—1942.

Byggnad med värme, Maskiner
vatten o. el. mst.

Norrbottens län.

4 st byggnader .......................... 1 080 000: —

Västerbottens län.

11 st nybyggnader....................... 2 430 000: —

5 > örn- och tillbyggnader .............. 480 000: —

Västernorrlands län.

3 st nybyggnader........................ 920 000: —

2 » ombyggnader........................ 190 000: —

Jämtlands län.

2 st nybyggnader........................ 420 000: —

3 > ombyggnader........................ 160 000: —

5 680 000: —

450 000: -

1 100 000: —
230 000: —

380 000: —
50 000: —

190 000: —
80 000: —

2 480 000: —-

S:a 8 160 000: -

Härtill komma kostnader för ett flertal mindre moderniseringar och maskinkompletteringar.

Under år 1942 påbör jades dessutom 4 st. nybyggnader och 1 st. ombyggnad
för en sammanlagd kostnad av kronor 3 200 000:—, och hava dessa i stort
sett slutförts under år 1943.