Motioner i Första kammaren, Nr 154

Motion 1927:154 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

9

Nr 154.

Av herr Nilsson, Nils Anton, m. fl., om ökat anslag till
understödjande av den praktiskt-vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm.

I statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, p. 81, har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för upprätthållande av den praktiskt-vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 25,000 kronor.

Såsom framgår av den i propositionen lämnade redogörelsen för ärendet,
har firman Weibull för ändamålet begärt ett anslag av 90,000 kronor.

Såväl Kungl. Maj:ts förslag som firmans framställning grunda sig på
förutsättningen, att förädlingsverksamheten å Weibullsholm skulle uppehållas
i hela sin nuvarande omfattning. Däremot hava statens representanter för
kontroll och inspektion av verksamheten å Weibullsholm ävensom lantbruksstyrelsen,
vilka likaledes upptagit ett anslag av 25,000 kronor, såsom villkor
för detsammas åtnjutande allenast uppställt såsom villkor, att den vid Weibullsholm
bedrivna köksväxtförädlingen skulle uppehållas i hittillsvarande
omfattning; denna sistnämnda verksamhet har nämligen enligt vad de sakkunniga
beräknat ansetts draga en kostnad, utöver inkomsten från densamma,
av ungefär sistnämnda belopp.

Den principiella skillnaden mellan departementschefens ståndpunkt å ena
sidan och de sakkunnigas jämte lantbruksstyrelsens å den andra är väsentlig.
Den förre avser, att i dess helhet upprätthålla den nuvarande förädlingsverksamheten
å Weibullsholm; däremot synas de senare, såsom framgår av
de sakkunnigas yttrande, närmast finna ett nedläggande av förädlingsverksamheten
— utom tills vidare köksväxtförädlingen — vara önskvärd. Ati
departementschefens uppfattning starkt skiljer sig från de sakkunnigas
framgår även av departementschefens uttalande beträffande de vid Svalöv
och Weibullsholm uppnådda växtförädlingsresultaten, vilka han — utan att
upptaga någon jämförande granskning — förklarar sig högt uppskatta såväl
med avseende å den ena som den andra anstalten. Ett sådant uttalande torde
innebära en helt annan värdesättning än det sammanfattande omdöme, som de
sakkunniga avgivit:

”Vad beträffar den ekonomiska betydelsen av firman Weibulls
sorter, så vilja vi på grund av vad i saken anförts samt efter
av oss kända sakförhållanden i likhet med 1924 års växtförädlingssakkunniga
framhålla, att det — för så vitt man för när -

10

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

varande kan bedöma — huvudsakligast är genom standardvete,
som firman Weibull åstadkommit ett nationalekonomiskt mervärde,
utöver vad som framlagts av Ufsädesföreningen i fråga
om de växtslag, som äro föremål för förädling vid båda anstalterna.
”

Beträffande den reala sidan av frågan, anslagets belopp, har emellertid
departementschefen i anslutning till innehållet i Kungl. Maj:ts proposition
i ämnet till 1926 års riksdag, vilken blev av riksdagen bifallen, ävensom i
betraktande av det statsfinansiella läget ansett sig böra förorda ett till 25,000
kronor ytterligare nedsatt bidrag. I fråga om det första av dessa skal, 1926
års riksdags ståndpunkt, är det visserligen riktigt, att riksdagen biföll Kungl.
Maj: ts då framlagda förslag om nedsättning av anslaget till 50,000 kronor,
till vilket belopp de sakkunniga då uppskattat anslagsbehovet. Av kamrarnas
protokoll — icke minst av såväl den dåvarande som den nuvarande
departementschefens anföranden — torde emellertid klart framgå, att det
avgörande härvidlag var, att de sakkunnigas uppskattning av anslagsbehovet
— vilken uppskattning ej ansågs vederlagd av motionärerna — tillerkändes
vitsord. Att däremot i riksdagens beslut inlägga den innebörden, att
anslaget för ett kommande år — bortsett från vad som då kunde styrkas
rörande behovet — måste bliva 50,000 kronor eller lägre belopp är uppenbarligen
oriktigt.

Såsom förut berörts, kvarstår emellertid departementschefen i motsats till
de sakkunniga vid riksdagens grunduppfattning, att växtförädlingsverksamheten
i sin helhet bör upprätthållas. Då framställer sig givetvis till en början
den frågan, huruvida detta syfte kan vinnas med det av departementschefen
förordade anslaget av 25,000 kronor. Vilken utredning föreligger i
detta avseende? Firman har uppskattat anslagsbehovet till 90,000 kronor,
varvid firman utgått från förutsättningen att växtförädlingsverksamheten
skulle bibehållas i den omfattning, den numera äger. Av handlingarna i
ärendet framgår, att denna omfattning är större än den, som förelåg vid 1924
års utredning. Förklaringen härtill vore, att det gällt för växtförädlingsanstalten
att återvinna den effektivitet i arbetet, som rätt betydligt nedgått
under den första depressionstidens otrygghetstillstånd. Genom 1925 års riksdags
principiella ståndpunktstagande hade firman fått den uppfattningen, att
staten under de närmaste åren skulle stödja anstalten, och det förefintliga
växtförädlingsmaterialet ansågs därför i full utsträckning böra bearbetas genom
utläggande av ökat antal parceller. I sammanhang härmed och för vinnande
av en mera allsidig fördelning av växtförädlingsarbetet både klyvning
skett av en växtförädlingsavdelning medförande viss personalökning. Omkostnadsstaten
uppvisade även ökning på grund av tillkommande ålderstilllägg.
Slutligen hade man för budgetåret 1927—1928 icke ansett sig kunna
räkna med att en förädlingsledare, som hittills åtnjutit docentstipendium,
skulle få fortfarande behålla detsamma, till följd varav uppstode en höjning

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

11

i lönekontot å 6,500 kronor. Det är alltså till upprätthållande av denna,
i full omfattning nu arbetande växtförädlingsanstalt, firman äskat statsanslag
av 90,000 kronor. Av handlingarna i ärendet framgår ej, huruvida
andra alternativ varit under utredningens gång förhandlingsvis diskuterade.
Det ligger ju nära till hands att fråga sig, huruvida icke, för ernående av
ett lägre anslagsbelopp, kostnaderna för växtförädlingen kunde i någon mån
nedbringas. Departementschefen inlåter sig icke heller på denna fråga trots
den kraftiga nedskärningen av anslagsbeloppet, samtidigt som han bibehåller
villkoret att växtförädlingsverksamheten skulle upprätthållas i full omfattning.
Emellertid har firman i särskild skrivelse till Kungl. Maj:t efter
statsverkspropositionens avlämnande anmält, att det icke vore firman möjligt
att själv (bestrida så stor del av växtförädlingskostnaderna, som skulle
betingas av Kungl. Maj:ts förslag. I sammanhang härmed anmäler firman,
att beträffande de beräknade kostnaderna för växtförädlingen för nästkommande
budgetår icke annan förändring ägt rum än att — till följd av att den
förutnämnda förädlingsledarens ansökan att få bibehålla docentstipendium
av vederbörande universitetsmyndigheter tillstyrkts — anslaget torde kunna
minskas med 6,500 kronor.

Efter vad sålunda förekommit synes anslagsfrågan befinna sig i ett skäligen
oklart läge. För dem, som anse ett fullföljande av växtförädlingsarbetet
å Weibullsholm vara en angelägenhet av stor nationalekonomisk vikt, framstår
det såsom nödvändigt att närmare undersöka, huruvida praktiska möjligheter
finnas för en tillfredsställande lösning av spörsmålet. För detta
ändamål har det synts oss nödvändigt att inhämta närmare upplysningar
rörande firmans ställning till frågan om anslagsbehovets nedbringande. Firman
har därvid visserligen förklarat, att densamma under förutsättning av
växtförädlingsverksamhetens bibehållande i nu varande omfattning nödgades
vidhålla sin ståndpunkt beträffande statsanslagets belopp — bortsett från den
beräknade minskningen av 6,500 kronor — men att å andra sidan vissa möjligheter
funnes att minska verksamhetens omfattning och därmed anslagsbehovet,
vilket genom en återgång i stort sett till tidigare förefintlig organisation
skull kunna nedbringas till i runt tal 70,000 kronor.

Om också en dylik minskning av den nuvarande omfattningen av växtförädlingsverksamheten
å Weibullsholms givetvis måste vara att beklaga från
statsnyttans synpunkt, är den måhända icke möjlig att undgå under nu rådande
svaga konjunkturer för merkantilt utnyttjande av växtförädlingens
resultat och då den statsfinansiella situationen jämväl påkallar begränsning
av statens bidragsmöjligheter. Även med den ifrågasatta minskningen av
växtförädlingsverksamheten skulle den ungefär äga den omfattning, som
förelåg då anslag första gången beviljades. Någon ändring i villkoren för
anslagets beviljande för nästkommande budgetår skulle därför ej vara erforderlig.

Då vi nu anse oss höra hemställa om anslag på 70,000 kronor, varigenom

12

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

växtförädlingsarbetet å Weibullsholm skulle kunna i huvudsaklig omfattning
alltjämt fullföljas, har vår uppfattning av denna verksamhets synnerligen
stora värde varit för oss avgörande. I detta sammanhang måste vi beklaga,
att utredningen i ärendet på denna centrala punkt — Weibullsholmssorternas
värde — äro otillfredsställande, vilket uppenbarligen föranlett departementschefen
till hans visserligen välvilliga men dock från fackmässig synpunkt
skäligen allmänt hållna uttalande.

Till komplettering av utredningen ha vi ansett oss böra till denna motion
foga en på hänvändelse från Weibullsholm (Bilaga A), från Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet erhållen sammanställning (Bilaga
B) av tillgängligt siffermateriel i de sortfrågor, varom olika meningar gjort
sig gällande under utredningen av ärendet. Detta siffermaterial synes oss
väl bekräfta de värdesättningar, som framkommit från vetenskapsmännen
å Weibullsholm, nämligen att denna anstalt är ledande i fråga om höstvete,
havre och rotfrukter. Därest vederbörande utskott skulle finna ytterligare
utredning erforderlig i nu omhandlade avseende, synes förenämnda sifferuppgifter
lämpligen kunna kompletteras genom inhämtande av yttrande från
myndigheten ifråga.

Med åberopande av det ovan anförda få vi hemställa,

att riksdagen till understödjande av den praktiskt-vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm måtte anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 70,000 kronor.

Stockholm den 20 januari 1927.

Nils Ant. Nilsson.

Elof B. Andersson. Alexander Nilsson. N. Gabrielsson.

Anders Elisson.

Bilaga A.

Till Styrelsen för Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

Experimental ältet.

Vid behandling av frågan om anslag till Weibullsholms växtförädlingsanstalt
för budgetåret 1927—1928 hava sakkunniga för utövande av kontroll- och inspektionsverksamhet
över denna anstalt i och för bedömande av firman Weibulls
i dess inlaga av den 30 sept. lämnade uppgifter i sortfrågan (bil. I) remitterat
ärendet i detta avseende till Sveriges utsädes förening i Svalöv.

Denna förening, som är förbunden med ett med oss konkurrerande affärsföretag,
har emellertid — såsom torde framgå av firmans bifogade underdåniga

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

13

slutpåminnelser av den 10 dec. 1926 (bil. II) — på ett ingalunda opartiskt sätt
beskurit och omformat det på de officiella försöken baserade siffermaterial, som
utgör beviset för de i ansökan gjorda uttalandena om våra nya sorter.

Naturligt och riktigt hade givetvis varit att remittera ärendet till den utanför
privata intressen stående organisation för försöksväsendet, som staten själv
äger i Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, underavdelningen
för växtodling. Först härigenom hade de sakkunniga kunnat vänta sig
en opartisk utredning av denna för hela bedömningen av Weibullsholms
växtförädlingsanstalts verksamhet och för firmans anslagsansökan fundamentala
fråga.

Då emellertid så ej skett, hava vi i frågans brådskande läge funnit den enda
återstående utvägen att vinna klarhet i detta avseende vara, att själva vända
oss till denna statliga organisation med anhållan om utredning och uttalande i
sortfrågan i enlighet med dess vunna resultat och erfarenheter närmast med
avseende på de omdebatterade sorterna, vetesorterna Krön och Standard, Thule II
och Jarl, havresorterna Seger och Eko, Guldregn och Arla, Flock III, Engelbrekt
och Argus samt de båda förädlingsanstaltemas sorter i foderrotfrukter.

Weibullsholm den 4 januari 1927.

Med utmärkt högaktning

för Weibullsholms växtförädlingsanstalt, W. Weibull,

Till Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

I anledning av Styrelsens för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
anmodan till centralanstaltens underavdelning för växtodling att
ställa till Weibullsholms växtförädlingsanstalts förfogande tillgängligt siffermaterial
beträffande de under ledning av underavdelningen företagna försöken
med vissa i en Weibullsholms skrivelse till styrelsen omförmälda sorter från
Weibullsholm under de senaste åren, får undertecknad lämna följande upplysningar.

Enär för år 1926 hittills endast en del av försöksresultaten från de lokala
sortförsöken inkommit, hava försökssiffror från det nämnda året i den nedanstående
sammanställningen endast medtagits beträffande Ariahavren och Argushavren,
vilka båda nyare Weibullsholmssorter blott från och med året 1925 varit
med i försöken. Rörande åter Ekohavren och mot denna svarande Svalövssorter
samt rörande vetesorterna har sammanställningen ansetts lämpligen höra
omfatta åren 1921—1925, resp. 1922—1925, eller så länge de nämnda Weibullsholmssorterna
varit med, beträffande rotfruktssorterna åren 1915—1925.

Följande medeltalssiffror för avkastningen i kärna och halm resp. rötter och
torrämne per hektar hava vid försöken erhållits.

Harry Weibull.

Bilaga B.

Stråsädessorter.

Weibullsholms Ekohavre.

Svalövs Segerhavre.

M:tal för 1921—25 (403 försök) 2744

Relativa tal

Kärna Halm

2744 4130

100,0 100,0

Kärna Halm
2707 4041

98,7 97,8

14 Motioner i Första hammaren, Nr 154.

Weibullsholms Ekohavre. Svalövs Guldregnshavre.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1921—25 (405 försök) 2748 4129 2592 3879

Relativa tal ................... 100,0 100,0 94,3 93,9

Weibullsholms Ekohavre. Svalövs Kung shavre.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1921—25 (240 försök) 2748 4120 2658 4050

Relativa tal ................... 100,0 100,0 96,7 98,5

Weibullsholms Ariahavre. Svalövs Guldregnshavre.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1925—26 (70 försök) 2688 3582 2638 3762

Relativa tal ................... 100,0 100,0 98,1 105,0

Weibullsholms Argushavre. Svalövs Klockh. II.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1925—26 (29 försök) 2468 3290 2292 3290

Relativa tal ................... 100,0 100,0 92,9 100,0

Weibullsholms Argushavre. Svalövs Klockh. III.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1925—26 (18 försök) 2370 3312 2286 3386

Relativa tal ................... 100,0 100,0 96,5 102,2

Weibullsholms Argushavre. Svalövs Engelbrektsh.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1925—26 (36 försök) 2513 3381 2428 3484

Relativa tal ................... 100,0 100,0 96,6 103,0

Weibullsholms Standardvete. Svalövs Kronvete.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1922—25 (33 försök) 4529 7080 4335 6654

Relativa tal ................... 100,0 100,0 95,7 94,0

Weibullsholms Standardvete. Svalövs Pansarvete IIP

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1921—25 (55 försök) 4205 6914 3912 6739

Relativa tal ................... 100,0 100,0 93,0 97,5

Weibullsholms Standardvete. Svalövs Solvete II.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1921—25 (61 försök) 3858 6132 3717 6133

Relativa tal ................... 100,0 100,0 96,3 100,1

W eibullsholms Jarlvete I. Svalövs Tulevete II.

Kärna Halm Kärna Halm

M:tal för 1923—25 (35 försök) 3481 5688 3257 5652

Relativa tal ................... 100,0 100,0 93,6 99,4

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

15

Weibullsholms Jarlvete II. Svalövs Tulevete II.

Kärna Halm

M :tal för 1924—25 (26 försök) 3571 5881

Relativa tal ................... 100,0 100,0

Kärna Halm
3308 5871

92,6 99,8

Weibullsholms Jarlvete I. Svalövs Sveavete I.

Kärna Halm

M:tal för 1923—25 (21 försök) 3294 5490

Relativa tal ................... 100,0 100,0

Kärna Halm
3200 5640

97,1 102,7

Weibullsholms Jarlvete II. Svalövs Sveavete 1.

Kärna Halm

M:tal för 1924—25 (13 försök) 3107 5308

Relativa tal ,.................. 100,0 100,0

Kärna Halm
2832 5263

91,1 99,2

Weibullsholms Jarlvete I. Svalövs Sveavete II.

Kärna Halm

M :tal för 1923—25 (13 försök) 4000 6410

Relativa tal ................... 100,0 100,0

Kärna Halm
3612 6148

90,3 95,9

Weibullsholms Jarlvete II. Svalövs Sveavete II.

Kärna Halm

M:tal för 1924—25 (12 försök) 3753 6389

Relativa tal ................... 100,0 100,0

Kärna Halm
3470 6036

92,4 94,5

Rotfruktsstammar.

Weibullsholms Ped. Bortfelderrova. Svalövs Bortfelderrova.
Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—241) % %

(68 försök) ____ 63619 8,9 5630 55724 9,6 5409

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 87,6 — 96,1

Weibullsholms Tellus Bortfelder. Svalövs Yellow Tankard,

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M Hal för 1922—24 % %

(10 försök) ____ 59130 9,6 5637 58059 9,4 5454

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 98,2 — 96,8

Weibullsholms Markbortfelder. Svalövs Yellow Tankard.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(63 försök) .... 51322 10,1 5160 56147 9,8 5522

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 109,4 107,0

Weibullsholms Östersundom. Svalövs Östersundom.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M :tal för 1915—24 % %

(55 försök) .... 63293 8,4 5330 62400 8,7 544S

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 98,6 — 102,2

) Torrämnessiffror saknas för år 1925.

16 Motioner i Första kammaren, Nr 154.

Weibullsholms svenska kålrot. Svalövs gul svensk kålrot.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(57 försök) .... 44861 12,9 5857 44962 12,8 5747

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 100,1 — 98,1

Weibullsholms Bangholm. Svalövs Bangholm.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(57 försök) .... 48154 12,7 6142 48481 12,6 6143

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 100,7 — 100,0

Weibullsholms gul Eckendorfer. Svalövs gul Eckendorfer.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24l) % %

(30 försök) .... 43029 13,4 5746 40345 13,5 5412

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 93,7 — 94,5

Weibullsholms röd Eckendorfer. Svalöfs röd Eckendorfer.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(23 försök) .... 48748 13,9 6753 47834 13,7 6553

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 98,1 — 97,o

Weibullsholms cylinder Barres. Svalövs ovala Barres.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(33 försök) .... 47618 13,9 6563 44668 13,9 6127

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 93,8 — 93,3

Weibullsholms Särimmer. Svalövs Alfa.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(12 försök) ---- 55920 14,5 7843 50377 15,0 7368

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 90,1 — 93,9

Weibullsholms ljusröda fodersockerbeta. Svalövs Rubra.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—24 % %

(11 försök) .... 52176 14,7 7586 48420 15,6 7425

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 92,8 — 97,9

I Malmöhus län.

Weibullsholms Bortfelderrova. Svalövs Bortfelderrova.

Rötter Torrämne Torrämne Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—25 % %

(22 försök) .... 87000 8,0 6950 76550 8,7 6644

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0 88,0 — 95,6

) Torrämnessiffror saknas för år 1925.

17

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

Weibullsholms Tellus Bortfelder.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1923—24 %

(5 försök) ..... 82620 8,4 6902

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0

Svålon s Yellow T ankar d.

Rötter Torrämne Torrämne
%

76620 8,4 6486

92,7 — 93,7

Weibullsholms Markbortfelder.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—25 %

(4 försök) ..... 64950 10,4 6620

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0

Svalövs Yellew Tankard.
Rötter Torrämne Torrämne
%

76620 8,4 6486

118,0 — 98,0

Weibullsholms svenska kålrot.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—25 %

(29 försök) .... 69969 12,0 8385

Relativa tal ...... 100,0 100,0

Svalövs gul kålrot.
Rötter Torrämne Torr ämne
%

71676 11,5 8246

102,4 — 98,3

Weibullsholms Bangholm.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—25 %

(29 försök) .... 74579 11,8 8761

Relativa tal ...... 100,0 100,0

Svalövs Bangholm.
Rötter Torrämne Torrämne
%

73400 11,9 8697

98,4 — 99,3

Weibullsholms cylinder Barres.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1920—24 %

(25 försök) .... 70664 13,2 9338

Relativa tal ...... 100,0 100,0

Svalövs ovala Barres.
Rötter Torrämne Torrämne
%

65124 13,2 8604

92,2 — 92,1

Weibullsholms rödgula Barres.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—25 %

(42 försök) .... 78379 12,0 9869

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0

Svalövs halvlånga Barres.
Rötter Torrämne Torrämne
%

74126 13,1 9715

94,6 — 98,4

Weibullsholms Särimmer.
Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—23 %

(41 försök) .... 68246 13,5 9119

Relativa tal ...... 100,0 100,0

Svalövs Alfa.

Rötter Torrämne Torrämne
%

63129 14,5 9114

92,5 — 99,3

Weibullsholms Ijusröda fodersockerbeta. Svalövs Bubra.

Rötter Torrämne Torrämne

M:tal för 1915—25 %

(41 försök) .... 69435 13,7 9496

Relativa tal ...... 100,0 — 100,0

Rötter Torrämne Torrämne
%

64580 14,6 9435

93,0 — 99,3

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 3 samt. 38 höft. (Nr 151 154.)

2

18

Motioner i Första kammaren, Nr 154.

Sammanräkningen av samtliga försökssiffror är utförd under min ledning
assistenten S. Drottij.

Experimentalfältet den 15 januari 1927.

Centralanstaltens underavdelning för växtodling
Pehr Bolin.

Stockholm 1927. A.-B. Hasse W. Tullbergs boktr.