Motioner i Första kammaren, Nr 135 (Motion 1938:135 Första kammaren)

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

Nr 135.

Av herr Domö m. fl., örn vissa anslag till försvarsväsendet m. m.

De av Kungl. Majit i årets statsverksproposition under fjärde huvudtiteln
begärda anslagen, tillhopa 180 459 800 kronor, avse att upprätthålla en försvarsorganisation,
byggd på de 1936 uppdragna grundlinjerna. Vi taga med
tillfredsställelse fasta på att åtskilliga av de erinringar och uppslag, som av
oss tidigare motionsvis framförts, i viss omfattning blivit av Kungl. Majit beaktade.
Av särskild betydelse härvidlag är den under fjärde huvudtiteln å
sid. 120 gjorda hemställan om bemyndigande för Kungl. Majit att få anskaffa
luftvärnsmateriel för hemortens skydd mot luftanfall. Kostnaderna
beräknas till högst 20 milj. kronor, vilket belopp dock på grund av oundvikligt
dröjsmål med leveranserna kommer att belasta först ett följande års
budget.

Även efter ett beviljande av de av Kungl. Majit begärda anslagen kvarstå
emellertid påtagliga brister i vårt lands försvarsberedskap. Detta följer redan
av att en försvarsorganisation aldrig blir som sådan fullt färdig. Den befinner
sig i ständig utveckling. Den måste förnyas och anpassas till den krigstekniska
utvecklingen. I våra dagar, då rustningarna bliva alltmera intensiva
och de stora länderna göra sitt yttersta för att med vetenskapens och teknikens
hjälp höja krigsmedlens effektivitet, gäller detta mer än någonsin. Vårt
iand kan icke taga de risker, som äro förbundna med efterblivenhet på detta
område. Huru man än på längre sikt bedömer de internationella utsikterna
inrymmer det nuvarande världsläget så många ovisshetsmomenl och så
många anledningar till krigiska förvecklingar, att kraven på den omedelbara
försvarsberedskapen måste väsentligt skärpas.

I detta hänseende har av Kungl. Majit mycket lämnats ogjort, som utan
större ekonomiska uppoffringar kunnat göras. Vi ha ej för avsikt att här i
detalj uppräkna de försvarsändamål, som enligt vår mening bort bättre tillgodoses.
Vi nöja oss med att framlägga några förslag av direkt betydelse för
den aktuella försvarsberedskapen. Vad den för sjöförsvaret viktigaste frågan,
ersättningsbyggandet, beträffar måste denna också lämnas åsido i avvaktan
på typutredningens slutförande. Då denna fråga är av synnerligen
brådskande natur, måste vi alltjämt förutsätta att förslag till lösande av
densamma kommer att av Kungl. Majit framläggas för årets riksdag.

Vad som här åsyftas och i det följande närmare skall klarläggas innebär
vad lant- och flygstridskrafterna beträffar närmast ett påskyndande i vissa
hänseenden av åtgärder, som ingå i 1936 års försvarsbeslut. För sjöförsvarets
del upptages förslag till vissa förberedande åtgärder för kommande fartygsbygge
samt förslag beträffande fyllandet av de mest uppenbara bristerna
i fråga örn den tekniska materielen.

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

Vad beträffar armén finna vi oss böra särskilt framhålla betydelsen avvissa
av arméförvaltningen gjorda äskanden rörande viss materielanskaffning
(anslag nr 2). Dessa äskanden innebära att utöver av departementschefen
hemställt belopp — 4 827 550 kronor —- sammanlagt 2 300 000 kronor
skulle anvisas för anskaffning dels av viss intendenturutrustning för landstormen
(2 000 000 kronor), dels av kulsprutegevär och kulsprutor (300 000
kronor).

Såsom i statsverkspropositionen anföres förutsatte 1936 års riksdag, att
av den totalsumma å 79 500 000 kronor, som beräknades bliva erforderlig
för engångsanskaffning av materiel m. m. i samband med den av nämnda
års riksdag beslutade nyorganisationen av lantförsvaret, ett belopp av
29 500 000 kronor (anslag nr 2), skulle fördelas till utgående under en tioårsperiod
enligt en i särskilda utskottets vid samma riksdag utlåtande nr 1
införd tablå. De av arméförvaltningen för budget året 1938/1939 äskade medlen
innebära icke att totalanslaget 29 500 000 kronor överskrides utan endast
att en förskjutning göres i den nyssnämnda tablån, så att vissa delar av anslaget
utfalla tidigare än vad som där angives.

I fråga örn intendenturutrustning för landstormen skulle sålunda enligt
meromnämnda tablå de av arméförvaltningen nu äskade medlen komma att
i stället fördela sig på budgetåren 1939/1940, 1940/1941 samt 1941/1942.
Arméförvaltningen framhåller emellertid att det vore av största värde ur försvarsberedskapssynpunkt
att de 2 000 000 kronorna till intendenturutrustning
för landstormen anvisades redan under budgetåret 1938/1939. Härigenom
skulle möjlighet beredas att, örn så visar sig erforderligt, på en gång
göra en större anskaffning av kläde och läder, vilket med hänsyn till landets
beroende av import av ull och råhudar är av vital betydelse för möjligheten
att tillgodose arméns behov av uniformer och skodon. Efter hand
som tillverkningen sedermera fortskrider, skulle sedan för landstormens
utrustning reserveras materiel till det värde, som enligt vad här anförts i
första hand skulle investeras för säkerställande av tillgången å angivna slag
av materialier.

Vi finna de av arméförvaltningen framförda synpunkterna vara värda det
största beaktande och vilja därutöver framhålla betydelsen av att landstormen
snarast kan förses med fullt tidsenlig utrustning. Då en så kraftig förskjutning
i 1936 års plan som den av arméförvaltningen föreslagna kan
vålla vissa svårigheter föreslå vi emellertid, att det av förvaltningen begärda
anslaget till intendenturutrustning för .landstormen begränsas till 500 000
kronor.

I fråga örn anskaffning av kulsprutegevär och kulsprutor har arméförvaltningen
framhållit, att det synes angeläget att de för 1936 års arméorganisation
avsedda vapentillverkningarna snarast slutföras. Dessutom betonas,
att Karl Gustavs stads gevärsfaktori, där tillverkning av här ifrågavarande
materiel äger rum, för normal drifts upprätthållande kräver ett årligt me -

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

delsbehov av omkring 1 200 000 kronor. Av detta belopp beräknas fr. o. m.
budgetåret 1938/1939, därest 1936 års tablå alltjämt följes, omkring 900 000
kronor årligen kunna tillföras gevärsfaktoriet från anslag m. m., som beräknas
komma att stå till tygdepartementets förfogande. Under senare års i
viss mån forcerade vapentillverkning, betingad av att vapenleveranserna för
den nya härordningen skola kunna genomföras inom den i försvarsbeslutet
avsedda tiden, har arbetsstyrkan vid gevärsfaktoriet måst tillfälligt utökas.
För den nuvarande driften erfordras en årlig medelstilldelning av omkring
1 600 000 kronor. Det lärer därför bliva ofrånkomligt att vid ingången av
nästkommande budgetår under alla förhållanden låta avskeda en del av
den vid gevärsfaktoriet för närvarande anställda arbetarpersonalen.

Av flera skäl är det emellertid önskvärt, att omfattningen av avskedanden
av arbetare begränsas i möjlig mån och att i varje fall den för upprätthållande
av normal drift erforderliga arbetarstammen bibehålies. Härför erforderliga
300 000 kronor synas av statsmakterna böra ställas till förfogande å
nu förevarande anslagstitel (anslag 2), så att för budgetåret 1938/39 utöver

1 1936 års tablå angivna 4 827 550 kronor — men inom ramen av anslagets
avsedda totalbelopp — 300 000 kronor anvisas för anskaffning av kulsprutegevär
och kulsprutor. Detta skulle bl. a. innebära, att tidpunkten, då anslag
nr 2 icke längre kan anlitas för driftens upprätthållande vid gevärsfaktoriet,
framflyttas något år, under det att å andra sidan driften skulle bliva tryggad
under nästkommande budgetår i en såsom normal ansedd omfattning.

De av arméförvaltningen framförda skälen för att här ifrågavarande del
av anslag nr 2 anvisas att utgå tidigare synas oss tungt vägande. Det kan
knappast anses försvarligt, att den fabrik, av vars verksamhet anskaffningen
till försvarsväsendet av all kulsprute-, kulsprutegevärs- och handvapenmateriel
är beroende, i dessa allvarstider skall behöva inskränka driften
och t. o. m. avskeda en del av sin normala arbetarstam.

Vad beträffar flottan har riksdagen om ersättningsbyggnaden i skrivelse
nr 327 den 16 juni 1936 anfört följande:

»Under budgetåren 1936/37—1945/46 skola dels byggas 2 jagare och 6
undervattensbåtar, dels påbörjas 2 jagare, dels ock pansarskeppen av Sverigetyp
moderniseras. Av nämnda arbeten påbörjas under budgetåret 1936/37

2 jagare och 2 undervattensbåtar samt moderniseringen av pansarskeppen.»

Bygget av 2 jagare och 2 undervattensbåtar har planenligt pågått från

budgetåret 1936/37 och den sista av de två u-båtarna beräknas bliva sjösatt
under nästa kalenderår. Såsom av chefens för försvarsdepartementet uttalande
i statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln sid. 197, framgår, avses
de två nästa u-båtarnas bygge skola igångsättas 1940/41. Vi erinra i detta
sammanhang örn att chefen för marinen i sitt den 3 september 1937 ingivna
betänkande rörande flottans ersättningsbyggnad föreslagit införandet av en
ny och mindre u-båtstyp än de hittills byggda. För att icke i onödan försinka
ett kommande beslut örn byggandet av dylika u båtar, med åtföljande

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

skildring från vederbörande varv av i u-båtsbygge specialiserade ingenjörer
och arbetare, böra medel redan nu anvisas för de detaljritningar och förberedande
konstruktionsarbeten, som taga en avsevärd tid och som måste
utföras innan bygget av en ny fartygstyp kan igångsättas. Enär även detaljritningar
till andra nykonstruktioner av fartyg under det kommande budgetåret
kunna komma att visa sig behövliga i och för flottans framtida ersättningsbyggnad,
anse vi, att riksdagen bör ställa förslagsvis 100 000 kronor till
regeringens förfogande för här avsett ändamål.

Vi ha vid flera tillfällen påtalat den betänkliga brist, som föreligger beträffande
luftskyddet för flottans stationer och varv. I detta hänseende torde
särskilt Karlskrona kunna komma att bliva svårt utsatt. Enligt beräkningar
gjorda av kungl, marinförvaltningen erfordras till luftvärn för flottans station
i Karlskrona en summa av 1 539 800 kronor. Vikten av att ett tillfredsställande
luftskydd här kommer till stånd kan icke nog understrykas. Karlskrona
örlogsstation och varv komma sannolikt att tillhöra en fiendes första
anfallsmål på grund av deras betydelse framför allt under pågående mobilisering
eller rustning. Vi anse det därför nödvändigt, att av de medel, som
enligt vad i statsverkspropositionen meddelas komma att begäras för anskaffande
av luftvärnsmaterial, ett belopp på 1 539 800 kronor disponeras för
Karlskrona örlogsstations räkning.

Till de mest trängande behoven för sjöförsvaret böra även den anskaffning
marinförvaltningen begärt av artilleri-, ruin-, torped-, radio- och annan
teknisk materiel till örlogsfartygen och till hjcilpfartygen. De brister i dessa
hänseenden, som under åren hopat sig för vårt sjöförsvar, avhjälptes icke i
försvarsbeslutet, då något engångsanslag för materielanskaffning åt flottan
ej beviljades. Regeringen har i årets statsverksproposition beaktat den svåra
bristen i fråga om minmaterielen. Men de bristfälliga förråden av övrig teknisk
materiel, nödvändig för ett effektivt sjöförsvar, oberoende av dettas
storleksordning, erhålla ej den nödvändiga förnyelsen. Marinförvaltningen
har beräknat en årskvot för täckning av behovet av artilleriammunition till
420 000, motmedel mot u-båtar 131 000, bottenhydrofoner 165 000, radiomateriel
223 300 och optisk signalmateriel m. m. till 26 000 eller i allt
965 300 kronor till örlogsfartygen. För komplettering av de förråd av olika
slag, som krävas för utrustning av de för krigsbruk avsedda hjälpfartygen.
beräknas 583 100 kronor. Totalsumman blir 1 548 400 kronor. Enär dessa
poster äro av mycket stor betydelse för sjöförsvarets krigsberedskap finna vi
det nödvändigt att de också utanordnas.

I flygförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret 1938/1939 har begärts
ett belopp av 3 102 000 kronor för »vidtagande av åtgärder för höjande av
flygvapnets krigsberedskap». I samtidigt avlåten underdånig skrivelse har
ämbetsverket lämnat en närmare redogörelse för med framställningen sammanhängande
förhållanden. Chefen för försvarsstaben, som satts i tillfälle
att taga del av armé-, marin- och flygförvaltningarnas medelsäskanden, har

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

i skrivelse den 4 november 1937 inför Kungl. Majit framlagt sitt uppfattning
angående de olika myndigheternas äskanden. I denna skrivelse uppehåller
sig försvarsstabschefen främst vid sådana anslagsposter, »sorn hava
vital betydele för stärkande av riksförsvaret i dess helhet», varvid för flygförvaltningens
del i främsta rummet pekas på behovet av medel för anskaffning
av mobilisering sutrustning samt anslag för ökade övningskostnader.

Den närmare innebörden av det ovan nämnda anslaget å 3 102 000 kronor
har icke offentliggjorts och kan därför icke göras till föremål för en närmare
granskning. En undersökning av de i kungl, propositionen för flygvapnet
upptagna anslagsposterna synes emellertid giva vid handen, att inga
medel till anskaffning av vissa slag av mobiliseringsutrustning komma att
stå till flygvapnets förfogande under nästa år, därest propositionen oförändrad
skulle vinna riksdagens bifall. Medel till ammunition och bomber lia
upptagits endast under ordinarie anslaget till vapen och ammunition, d. v. s.
vad som erfordras i samband med utbildning och övningar. För att trygga
det mest trängande krigsberedskapsbehovet synes det oss under dessa omständigheter
oundgängligt att åtminstone anvisa 1 300 000 kronor till anskaffande
av viss mobiliseringsutrustning.

Anslaget till flygvapnets övningar beräknades av 1930 års försvarskommission,
vars utredning i detta hänseende var grundläggande för 1936 års
försvarsbeslut, under 3:dje övergångsåret (1938—1939) till 3 050 000 kronor.

Flygförvaltningen har i sina äskanden för budgetåret 1938/1939 för ändamålet
begärt 3 300 000 kronor. Av motiveringen framgår bl. a.

dels att det av försvarskommissionen beräknade antalet flygtimmar för
utbildning av personal vid flygkrigsskolan under 3:dje året icke stöde i rätt
förhållande till det av nämnda kommission, liksom sedermera av 1936 års
riksdag, beräknade antalet elever, som under året skulle påbörja sin utbildning,

dels att tvåmotoriga flygplan under 3:dje övergångsåret komme att lia
insatts i tjänst vid flygvapnet till större antal än vad försvarskommissionen
beräknat,

dels att en prisstegring inträtt på drivmedel.

I statsverkspropositionen har också Kungl. Majit ansett sig böra höja det
av 1936 års riksdag beräknade beloppet, ehuru endast med 100 000 kronor
lill 3 150 000 kronor, d. v. s. ett belopp, som med 150 000 kronor understiger
vad flygförvaltningen anser nödvändigt.

Enligt vad vi inhämtat måste man befara, att en dylik minskning av flygvapnets
övningsanslag skulle komma att få allvarliga konsekvenser för flygvapnets
uppsättning och krigsberedskap. För de ansvariga myndigheterna
skulle ligga närmast lill hands att minska omfattningen av planerade övningar
vid de flygförband, som äro bemannade med tidigare utbildad personal.
Följden skulle bliva minskad krigsduglighet samt risk för ökat antal
flygolyckor vid dessa förband. Då dessa konsekvenser ur statsnyttans och

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

andra synpunkter med all makt måste undvikas, föreligger det möjlighet att
flygvapnets myndigheter i stället skulle se sig nödsakade att välja den andra
till buds stående utvägen, nämligen att minska antalet elever (officers- och
reservofficersaspiranter m. fl.), som i år skola antagas till flygutbildning.
Vissa förband, som under nästa år komma att tillföras flygmateriel, komme
sedan att sakna bemanning.

Vi kunna icke föreställa oss att statsmakterna önska på detta sätt försvaga
flygvapnet. Sedan ett och ett halvt år pågår ett målmedvetet arbete på
att förvandla vårt år 1936 vanmäktiga flygvapen till ett välorganiserat och
välutbildat instrument för hävdande av vår vilja till fred och neutralitet. Då
en i och för sig ringa höjning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet
för flygvapnets övningar erfordras för ett planenligt fortsättande av
flygvapnets förstärkning, bör en dylik höjning av riksdagen medgivas.

Vid 1936 års försvarsbeslut beräknades anslaget för flygmaterielens underhåll
till 2 325 000 kronor.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden begärt 2 977 000 kronor.
Behovet av denna höjning av anslaget vore främst beroende av ökningen av
det erforderliga antalet flygtimmar, vilket behov här tidigare behandlats i
samband nied flygvapnets övningsanslag. Vidare sammanhängde det ökado
medelsbehovet med inträdda prisstegringar.

I den kungl, propositionen är anslaget upptaget med 2 600 000 kronor, vilket
visserligen innebär en ökning jämfört med 1936 års beräkningar, men
likväl med 377 000 kronor understiger vad flygförvaltningen ansett erforderligt.
Att departementschefen i själva verket väl insett, att flygförvaltningens
äskanden på denna punkt vore välmotiverat, synes framgå av ordalydelsen
i propositionen: »Det torde nämligen få anses ofrånkomligt att åtminstone
i någon mån söka tillgodose det ökade anslagsbehov, som den oförutsedda
ökningen av antalet flygtimmar samt inträffad stegring av arbetslöner
och materielpriser komma att medföra. Emellertid---.»

Kostnaderna för flygmaterielens underhåll sammanhänger intimt med
anslaget till flygvapnets övningar. Varje flygtimme medför vissa bestämda
kostnader för drivmedel m. m., vilka direkt svara mot vissa kostnader för
materielens underhåll. I det föregående hava vi gjort gällande, att hänsynen
till det fortsatta planenliga genomförandet av flygvapnets nyorganisation
med därtill hörande utbildning och övningar påfordrar en mindre höjning
av flygvapnets övningsanslag. Under hänvisning till därvid framlagda synpunkter
synes oss en viss höjning av anslaget till flygmaterielens underhåll
ävenledes vara nödvändig.

I anslutning till det anförda få vi hemställa,

att riksdagen måtte — med höjande med 250 000 kronor
av det i statsverkspropositionen upptagna anslaget (2 600 000

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

kronor) — för nästa budgetår anvisa ett belopp av 2 850 000
kronor till flygmaterielens underhåll;

att riksdagen måtte — med höjande med 800 000 kronor
av det i statsverkspropositionen upptagna anslaget — för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 5 627 550
kronor till viss materielanskaffning för armén;

att riksdagen måtte för budgetåret 1938/39 anvisa under
fjärde huvudtiteln ett belopp av förslagsvis 100 000 kronor
till Kungl. Maj:ts förfogande för förberedande konstruktionsarbeten
till nya fartygstyper;

att riksdagen måtte för budgetåret 1938/39 anvisa ett belopp
av 1 548 400 kronor för anskaffning av teknisk materiel
till örlogsfartygen och hjälpfartygen;

att riksdagen måtte för budgetåret 1938/39 anvisa ett belopp
av 1 200 000 kronor för anskaffning av viss mobiliseringsutrustning
för höjande av flygvapnets krigsberedskap;

att riksdagen måtte — med höjande med 100 000 kronor
av det i statsverkspropositionen upptagna anslaget — för
budgetåret 1938/39 anvisa ett belopp av 3 250 000 kronor till
flygvapnets övningar; samt

att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl. Maj:ts begäran
om bemyndigande att beställa viss luftvärnsmateriel för
hemortens skydd mot luftanfall uttala sig för att luftvärnsmateriel
till en kostnad av 1 539 800 kronor disponeras för
Karlskrona örlogsstations räkning.

Stockholm den 23 januari 1938.

Fritiof Domö.

Th. Borell.

Gustaf Velander.

J. B. Johansson.

Nils Gabrielsson.

M. Svensson.

Gustaf Tamm.

h • •. iv ; I