Motioner i Första kammaren, Nr 135

Motion 1913:135 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

1

Nr 135.

Av herr Antonsson, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till
lag om köttbesiktning och slakthus.

I nådig proposition till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
framlagt förslag till lag angående köttbesiktning och slakthus.

Med anledning av ordalydelsen hos 9 § i detta lagförslag får jag
härmed väcka motion om tillägg till denna paragraf, och till motiveringför
min motion får jag anföra följande:

Slakthuslagen av år 1897 medförde icke vad man med denna
avsett, nämligen byggande av offentliga slakthus.

Städerna ansågo sig nämligen icke kunna anslå de kapital, som
härför erfordrades, utan att samtidigt möjlighet bereddes att genom
avgifter för slakthusens begagnande erhålla skälig ränta å det nedlagda
kapitalet.

Först sedan lagen år 1899 förändrats i denna riktning började
städer uppföra offentliga slakthus. Dock har slakthusidén, i motsats till
vad förhållandet är i andra länder, i Sverige icke vunnit den anslutning,
man väntat, i det nämligen till dato endast 5 offentliga slakthus uppförts.

Den viktigaste orsaken härtill är, att man med användande av
måttliga avgifter icke kunnat erhålla skälig ränta å det nedlagda kapitalet.
Enligt de uppgifter, som föreligga från våra offentliga slakthus,
har medelavkastningen under den tid, de varit i verksamhet, varit

3.16 procent ............................................. för Göteborg,

2.18 » .............................................. » Malmö och

2.4 5 » ............................................. » Eskilstuna

å respektive anläggningskostnader. Orsaken härtill åter är att söka
däri, att nu gällande bestämmelser icke lägga hinder i vägen för att
en stor del av det kött, som förbrukas även inom ett samhälle, vilket
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 3 saml. 73 höft. (Nr 135.) 1

2 Motioner i Första hammaren, Nr 135.

för att erhålla ett tillförlitligt hygieniskt skydd åt sig uppfört ett offentligt
slakthus, införes i stämplat tillstånd — även från privata exportslakterier.
Härigenom bortfalla för ett sådant samhälle de mot denna
införsel svarande avgifterna, vilket i sin ordning omöjliggör tillförlitlig
kalkylering såväl för anläggningen av det offentliga slakthuset som för
dess fortsatta drift, och dessa svårigheter bliva givetvis mera kännbara
i samma mån flera exportslakterier uppstå. De konjunkturer, som för
närvarande råda beträffande köttexporten, giva även grundad anledningförutsätta,
att antalet privata exportslakterier under den närmaste tiden
kommer att ökas i samma höga grad, som under de senaste åren varit
fallet.

Att ovan berörda vidsträckta rättigheter för dessa privata exportslakterier
att även inom landet avsätta sin produktion innebär en fara
för de offentliga slakthusens ekonomi och ett hinder för slakthusidéns
utveckling, synes även i föreliggande lagförslag hava erkänts därigenom,
att med orden »huvudsakligen för utförsel avsedd» en viss begränsning
i denna rätt åsyftats. Denna svävande inskränkning i de privata exportslakteriernas
rätt till avsättning inom landet torde dock för de offentliga
slakthusen vara av ytterst liten om ens någon betydelse. Vad först
ordet »avsedd» beträffar, torde det ligga i sakens natur, att mycket stora
svårigheter uppstå, då det gäller att praktiskt fastslå, huruvida »avsikten»
vid en viss tidpunkt blivit frånträdd. Men även om ordet »avsedd»
vore liktydigt med använd, kommer den inskränkning, som åsyftas med
ordet »huvudsakligen», att bliva av illusorisk betydelse för städer med
offentliga slakthus. I föreliggande lagförslag finnes nämligen intet, som
hindrar, att köttbehovet i ett sådant samhälle fylles från ett privat exportslakteri
— eller från flera tillsammans — blott den på utlandet avsatta
köttmängden är minst lika stor. Det torde därför få anses vara endast
en rimlig fordran, att den förlust, som sålunda enligt föreliggande lagförslag
kan åsamkas stad med offentligt slakthus, förekommes därigenom
att i lagen intages en bestämmelse om, att å privat exportslakteri
uppslaktat kött, som är avsett för stad med offentligt slakthus, skall å
sagda stads köttbesiktningsbyrå föreläggas till besiktning i ostämplat tillstånd
och i överensstämmelse med gällande bestämmelser.

1 detta yrkande kan å ena sidan icke återfinnas någon som helst
innebörd av underkännande av den å exportslakteriet tillämpade besiktningen
för kött, avsett för export, och å andra sidan åsamkas exportslakteriet
ingen extra kostnad, alldenstund exportbesiktningsveterinären
i allmänhet uppbär arvode per besiktigad djurkropp.

Den föreslagna liksom den nu gällande lagen innebär ett gyn -

3

Motioner i Första kammaren, Nr 135.

nande icke så mycket av exporten utan fastmera av den private exportören,
vilket, är alldeles obefogat; ett bifall till min motion hindrar icke
de privata exportslakteriernas användande för avsättning inom landet,
utan skulle endast medföra, att exportslakteriernas innehavare bliva
jämnställda med sina konkurrenter på den inhemska marknaden, på
samma gång städernas ekonomiska intressen nöjaktigt tillgodoses.

Hand i hand härmed gå även städernas hygieniska intressen, i
det att det icke torde vara för den invigde obekant, att det kött, som
av exportslakterierna tillföres hemmamarknaden, ofta utgöres av sådant,
som ej kan godkännas för export vare sig på grund av sjukliga förändringar
eller lägre kvalitet.

Genom bifall till min motion kunna de kommunala slakthusen
hava utsikt till uppblomstring, och kan detta få den icke minsta betydelsen
för Sverige såsom köttexporerande land, då tillslutningen till
dessa inrättningar för visso inför utlandet giver behörig auktoritet åt
hela landets köttbesiktningsväsende.

Med anledning av vad jag sålunda anfört, får jag föreslå,

att till § 9 i föreliggande lagförslag göres följande
tillägg: Ddock att, där samtidigt slakthustvång är
gällande, besiktning och stämpling skall ske genom nämnda
samhälles försorg enligt där gällande taxad.

Stockholm den 18 april 1913.

A. Antonsson.

Häri instämma:

Fritz Hallberg.

Carl Ekman.

Eskilstuna.