Motioner i Första Kammaren, N:o 8 (Motion 1896:8 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

synpunkten, att den ofta lemnar arbetsförtjenst och utkomst åt den fattigaste
och svagaste delen af landets befolkning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt och med åberopande af den
i ämnet vid föregående riksdag väckta motionen, får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta följande förändrade lydelse
af n:o 224 och n:o 225 uti vår nuvarande tulltaxa:

Hår:

Tagel, spunnet..............................''...... pr kg. 50 öre,

Oarbetadt .......................................... » 20 »

Andra slag: tagel, spunnet, äfven sådant
inblandadt med växtfiber ......... » 50 »

Oarbetade, fria.

Stockholm den 21 januari 1896.

J. F. Wester.

N;o 8.

Af herr Björlin, angående låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar
på Gotland.

Då den första sammanhängande planen till jernvägars anläggande på
Gotland år 1874 uppgjordes, antog man, att behofvet af detta samfärdsmedel
för hela ön borde tillgodoses genom eu stambana af 3 fots spårvidd
emellan Fårösund i norr och Burgsvik i söder, med sidobanor till Visby
och Klintehamn på öns vestra kust samt Slite och Ronehamn på den
östra. l)eu sammanlagda längden af de föreslagna banorna skulle hafva utgjort
171 kilometer. Men deraf bär hittills blott en tredjedel kommit till

4 Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

• • i. i

utförande, nemligen den år 1878 färdiga linien mellan Visby och Hemse,
utgörande 55 eller, med inberäknande af bamnspåret i Visby, 57 kilometer.
Efter förnyade undersökningar, verkstälda år 1886 på statens bekostnad,
samt åren 1894 och 1895 på bekostnad af enskilde, har man funnit den
äldre planen böra modifieras på det sätt, att linien norrut skalle utgå icke
från Barlingbo station, utan från Visby och tills vidare ej utdragas ända till
Fårösund, utan stanna vid Tingstäde träsk eller sjö; att linien till Slite
skulle få till utgångspunkt Barlingbo station i stället för en punkt på Fårösundslinien,
norr om Tingstäde; att, med utelemnande tills vidare af linien
Hemse^Ronehamn, en bana österut skulle anläggas från Barlingbo station
till Hörsne; samt att Klintehamnsbanan skulle anslutas omedelbart till sockerbruket
vid Roma station. De nu föreslagna banornas längd skulle blifva
för linien Visby—Tingstäde 23 kilometer, Barlingbo—Slite 27, Barlingbo
—Hörsne 8, Roma—Klintehamn 23, Hemse—Burgsvik 25, tillsamman 106
kilometer. Kostnaden för banornas anläggning med anskaffande af rörlig materiel
kan svårligen beräknas till mindre än i medeltal 20,000 kronor pr
kilometer, eller tillsammans 2,120,000 kronor.

Huru angeläget det är, att dessa jernvägar må komma till stånd inom
den närmaste framtiden, inses lätt nog, då man vet, att de icke blott äro
af stor betydelse för försvaret af den genom sitt läge mer än någon annan
del af riket för en fiendes angrepp blottstälda ön, utan äfven utgöra ett lifsvilkor
för Gotlands ekonomiska utveckling, för odlingen af den vidsträckta
Martebo myr och andra tillförene vattensjuka marker, hvilkas torrläggning
redan är eller ofördröjligen varder fullbordad, samt för den omdaning af
Gotlands jordbruk, som synes blifva en följd af sockerbetodlingens införande
och dess utsträckning till de bördiga delar af ön, hvilka ännu sakna för
betornas transport nödiga förbindelser.

Att staten ingalunda skulle äfventyra någon förlust genom att bevilja
lån för de ifrågavarande jernvägarnes anläggning framgår af det förhållandet,
att trafiken på Gotlands nuvarande jernväg efter Roma sockerfabriks
anläggning tilltagit så väsentligt, att, sedan jernvägsbolaget genom betydande
afbetalningar nu kunnat till ett belopp af 100,000 kronor nedbringa sin
förfallna annuitetsskuld till statsverket, denna skuld utan tvifvel kommer
att inbetalas före slutet af innevarande åiy -hvarefter utdelning å aktierna är
att'' motse redan nästa år. Detta lyckliga förhållande skall naturligtvis
sätta bolaget it.tillfälle att med utsigt till skälig vinst anlägga de föreslagna
bibanorna för underlättande af den tilltagande betodlingen och jordbrukets i
följd deraf påskyndade utveckling i öfrigt.

Motioner i Första Kammaren, N:o 9. 5

f. • •• -I •!!> <:• .

På grund af det anförda hemställes,

; .-Öl ii-u;ii> . , ii ut- I ifiii ■ -o[> *lr«» hi:- a.-ma

att Riksdagen behagade ställa till Kongl. Maj:ts förfogande
för låneunderstöd åt enskilda jern vägsan läggningar
på Gotland ett extra anslag af en million kronor,
att utgå under åren 1897 och 1898 med hälften
hvartdera året.

Öl >.{■)$! ■*_$! I. rjfrlt*» s-• :*•)*■? S:‘ - V ‘

Stockholm i januari 1896.

■ .<i.v ”öar ■ Jiivrt**

Gustaf Björlin.

’U -ii

N o 9.

Af herr Billing, angående pension åt konsistorienotarien E.
R. Henschen.

Vid 1894 års riksdag föreslog Kongl. Maj:t:

att notarien hos domkapitlet i Upsala Erik Rudolf Henschen må
förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den, i hvilken
afsked från konsistorienotariebefattningen varder honom beviljadt, under sin
återstående lifstid uppbära årlig pension å allmänna indragningsstaten till
belopp af 4,000 kronor.

Denna proposition motiverades på följande sätt: »Af prestbevis och

läkareintyg, det senare utfärdadt den 24 sistlidne augusti, äfvensom af
öfriga vid Henschens ansökning fogade handlingar inhemtades: att Henschen,
som är född den 3 oktober 1823, efter aflagd filosofie kandidatexamen
tjenstgjort från och med höstterminen 184? till och med vårterminen