Motioner i Första Kammaren, N:o 8

Motion 1895:8 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

9

N:o 8.

Af herr af Blirén, om upphäfvande af förordningen angående
Sveriges och Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
den 30 maj 1890.

Min den 24 januari 1894 i Riksdagens Första Kammare afgifna
motion n:o 5 om upphäfvande af förordningen angående Sveriges och
Norges ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållande och min derefter den
23 februari samma år till bevillningsutskottets betänkande n:o 4 i anledning
af denna min väckta motion fogade reservation borde enligt min
mening hafva varit tillräcklig anledning för statsmagterna att redan
förra riksdagen uppsäga den s. k. mellanrikslagen, hvarigenom ipså fall
vi nu ej haft mer än ett år qvar af den långa uppsägningstiden; men
då så ej skett, måste jag nu förnya min motion och till ytterligare stöd
för densamma anföra följande:

Uti min ofvannämnda motion sid. 2 vågade jag säga: »Det vill
synas, som vår varuinförsel från utlandet allt mera letar sig väg öfver
Norge för att genom den s. k. mellanrikslagen komma ifrån den svenska
tullbeskattningen.» Och åter sid. 8: »Vidare bifogas under Litt. G) H)
och I) specificerade och bestyrkta qvantitets- och tulluppgifter, hvilka
visa att svenska staten genom den på grund af s. k. mellanrikslagen
skedda tullfria importen från Norge förlorat i tullinkomster:

år 1890 sammanlagdt kronor 2,827,781

„ 1891 „ 2,669,809

„ 1892 „ 3,146,311.»

Då nu kongl. kommerskollegii nyss utkomna berättelse visar, att
denna svenska statskassans direkta sammanlagda tullförlust för år 1893
uppgått till icke mindre än kronor 4,316,856 och i denna summa icke
ingå tullbeloppen för kläder, jerntrådsarbeten, nät, segel, slöjdvaror,
Bih. titt Riksd. Knot. 1895. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. i Höft. 2

10

Motioner i törsta Kammarm, N:o 8.

säckar, sängkläder och möbler, för hvilka tullsatserna ej kunnat beräknas,
så styrkes jag härigenom i mina farhågor, att, om mellanrikslagen
skall förblifva orubbad, en allt större del af den svenska importen
kommer att gå via Norge och att vår nuvarande tulltaxa sålunda kommer
att för ett ännu betydligare importbelopp blifva en exportpremielagstiftning
för vårt grannland.

Lägges nu härtill den landväga införsel, som finnes upptagen uti
åtskilliga gränsridares tjenstediarier, hvilken icke är i den officiella statistiken
omnämnd och på grund af §§ 3, 4 och 9 mellanrikslagen tullfritt
utlemnats, så kan .man häraf få en föreställning om den menliga inverkan
som den genom mellanrikslagen tullfria importen från Norge utöfvat
icke blott direkt på statskassan utan ännu mera indirekt på våra svenska
näringar, på jordbruk och industri.

Hvad nu totalinförseln enligt svensk statistik beträffar, så är att
märka, att då den

år 1890 i värde utgjorde ............................ kronor 32,832,778

„ 1891 „ .................•■.-u;,:''.. „ 33,565,261

„ 1892 „ .......................... „ 35,319,209,

minskades den år 1893 till ...t.........................i.: „ 31,439,406,

hvilket icke beror derpå, att qvantiteten af införde varor delvis oväsendtlig!
minskats, men deremot ökats i synnerhet å sådana artiklar, hvarå
tullen varit högre i Sverige än i Norge såsom å t. ex.:

1) Album ......från 3,603 kg. år 1892 till 8,081 kg. år 1893.

2) Fernissa annan än
sprit.....................	11	237,575	11	11	11	11	300,532	11	v	11
3) Anjovis m. m. ...	11	1,120,644	11	V	11	r 11	1,639,848	11	11	. 11
4) fordade Hattar ...	11	7,947	11	11	11	11	176,796	11	V	11
51 Jäst.......................	11	29,557	11	11	11	11	49,513	11	11	11
6) Hängslen...............	11	1,789	11	11	11	11	15,504	11	11	11
7) Kaviar .................	11	12,783	11	11	11	11	15,574	11	11	11
8) Konserver ...........	11	35,788	11	11	11	11	82,985	11	11	11
9) Oäkta hvitt porslin	11	169,919	11	11	11	11	348,534	11	11	11
10) Finare ej specifik
ceradt gjutgods 11) Strumpor, andra än af siden .....	11	49,956	11	11	11	11	80,321	11	11	11
11	65,056	■n	11	11	11	101,017	11	11	11
12) Ylleväfhader, ej
i spec. slag ......... . ■ l *} • Ji i Jo-- K. ,.	11	514,137 „ 0. S. V.	11	11	11	787,683	11	11	11

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

11

utan beror denna minskning deraf, att värdet för åtskilliga artiklar befunnits
vara alltför högt och i följd deraf reducerats såsom t. ex. å ej
specificeradt papper från Norge, hvaraf år 1893 importerades 1,479,000
kg. mot 1,548,000 kg. år 1892 och hvarå priset nedsatts från 1 krona
50 öre per kg. år 1892 till 25 öre per kg. år 1893.°)

Öfvergår jag nu till	vår export på Norge, så	utgjorde den i värde
enligt svensk statistik för	j n i- ;
år 1890*1''..:...-.''.''..;:	................................ kronor	18,092,670
„ 1891 ................	''i l: 7 ;1 J* tl‘''. fYno;	17,427,757
„ 1892 ................	...... »	18,227,174 t
„ 1893 ...............	.............................. V*	16,111,201,
och enligt norsk statistik år 1890 ................	................................ V	23,124,700
„ 1891 ................	................................ V)	25,396,500
„ 1892 ...............		27,253,100
„ 1893 ..............	•n	28,019,600.

Denna ökning år 1893 i vår export till Norge enligt norsk statistik
har, som synes, ifrån föregående år väsentligt sjunkit, under det att
samma export enligt svensk statistik högst betydligt nedgått, hvartill
utan tvifvel bidragit det af norska regeringen den 31 oktober 1892 utfärdade
och under hela året 1893 gällande förbud mot införsel från

*) 1)
2)

3)

4)

5)

«)

7)

8)

9)

10)
11)
12)

Tullen å album........... :..........

,, ,, fernissa ................

,, „ anjovis ...................

,, „ hattar.................

„ „ jäst ..........................

,, ,, hängslen..................

„ ,, kaviar ....................

„ ., konserver ................

,, ,, oäkta porslin ..........

„ „ finare, ej spec. gjutgods

strumpor .................

,, „ ylleväfnader ..............

i Sverige 2 kr. per kg.

,, 0,30 öre ,, ,,

,, 0,50 ,, ,, ,,

,, 0,75 ,, ,, ,,

,, 0,20 ,, ,, ,,

,, 1,75 ,, ,, ,,

,, 2,50 ,, ,, ,,

i) 0,50 ,, ,, ,,

,, 0,10 ,, ,, ,,

,, 0,50 ,, ,, . ,,

n 1,75 ,, ,, ,,

:> 1,75 ,, ,, ,,

i Norge 0,60 öre per kg.

,, 0,io ,, ,, ,,

,, 0,20 ,, ,, ,,

,, 0,50 ,, ,, ,,

,, 0,10 ,, ,, ,,

,, 1,10 ,, ,, ,,

,, 0,40 ,, ,, ,,

• ; ;> >> v >)

„ fritt „ „

,, 0,io ,, ,, ,,

,, 0,27 ,, ,, ,,

,, 0,80 ,, ,, ,,

Kommerskollegii berättelse 1893

12

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

Sverige af nötkreatur, får och svin, hvaraf exporterades till Norge enligt
norsk statistik

år 1890 får.................. 1,609 st. till ett angifvet. värde kronor 16,100

„ „ nötkreatur ... 11,301 „ „ „ 882,500

ii ii 8vin ............... 8,755 ii „ „ 131,400

„ 1891 får.................. 1,225 „ „ „ 14,700

„ „ nötkreatur ... 8,929 „ „ „ 892,900

n ii svin ............... 3,895 „ „ „ 58,400

„ 1892 får................. 743 „ „ „ 8,900

,; „ nötkreatur ... 7,809 „ ,, „ 624,700

ii ii svin ............... 1,701 ,, ,, ,, 20,500

„ 1893 importförbud, alltså ingen utförsel häraf, hvilket förbud, ehuru i

en något modifierad form, ännu qvarstår.

Af de varor vi exportera till Norge, intager den landväga utförseln
af oarbetade trävaror (trögläst svensk) första värderummet, hvaraf år

1890 utfördes enligt norsk statistik för kronor 2,647,400

1891 ,, ,, ,, ,, ,, ,, 3,046,300

1892 „ „ „ „ „ „ 4,064,800

1893 „ „ „ „ „ „ 3,795,100

»förliden adskilligt Tömmer, der fra Sverige föres over i det Fredrikshaldske
og andre Vasdrag» — hvilken export, hvaraf större delen utgöres
af pappersved (cellulosakubb), är för vårt land af mycket tvifvelaktigt
värde. Uti en nyligen utkommen broschyr i den norrländska
skogsfrågan omtalar trävaruexportören herr Frans Kempe, sid. 126, att
i vestra Jemtland efter jernvägslinien kalhugges marken af skottar och
norrmän, hvilka utföra pappersmassa och småvirke öfver Trondhjem, och
beklagar han, att dessa, som kalhugga marken och bo i främmande land,
ej kunna tvingas att erlägga någon afgift eller att återplantera de marker,
de sköflat.

Om vår export till Norge vore afsevärdt större än vår import
derifrån, så kunde det vara något skäl för oss att låta frågan hvila,
men då vår import från Norge enligt svensk statistik så väsentligt
öfverstiger vår export, enligt hvad såväl svensk som norsk statistik utvisar,
och denna import från Norge ej reexporteras härifrån, utan användes
här i landet, så vore det en vinst, om importen från Norge min -

13

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

skades eller rent af upphörde, emedan våra svenska näringar i så fall
kom me att få så mycket större afsättning inom eget land, hvilket. alltid
måste för dem och landet medföra större fördelar än att från Norge importera
varor, som vi sjelfva kunna tillverka och detta utan att behöfva
befara att vår export till Norge minskas annat än i sådana fall som af
importförbud.

Då vidare chefen för det Norske Statistiske Centralbureau herr
A. N. Kjaer i skrifvelse af den 17 januari 1894 förklarar, att c:a 25
procent af Norges utförsel till Sverige utgöres af »fremmede varer», så
borde det äfven för våra svenska köpmän vara angeläget och en fördel
att få öfvertaga denna import af »fremmede varer», som belöpte sig enligt
norsk statistik

för år 1890 till .................................. kronor 4,569,700

„ 1891 „ .............. „ 4,228,500

„ 1892 „ ................................. „ 5,231,400

„ 1893 „ ...... „ 4,957,900. (bil.)

Jag tror derför, att vi för vårt varuutbyte med Norge ej det minsta
böra tveka att uppsäga mellanrikslagen.

Hvad som vidare under sista året inträffat och än ytterligare bör
understödja mitt förslag är

dels alla yttranden af korporationer och enskilde, som afgifvits i
denna fråga med anledning af Kongl. Maj:ts och rikets kommerskollegii
cirkulär den 1 augusti 1894, af hvilka de fleste påyrkat uppsägning och
derför gifvit goda skäl;

dels klagomålen hos justitiekansleren och justitieombudsmannen
från bland andra spikindustrien, margarinindustrien, jästfabrikationen,
bindgarnsindustrien och skobandsindustrien för att vinna rättelse i tillämpningen
af den nuvarande lagen och hvilka klagoskrifter tydligen ådagalägga
missförhållanden, som utan uppsägning af lagen svårligen lära
kunna afhjelpas;

dels ock slutligen det orättfärdiga förhållande, som relaterades uti
eu daglig stockholmstidning den 25 maj 1894 på följande sätt: »Ett
norskt bolag, Kvferner Brug i Kristiania, har levererat och levererar
ännu maskiner till åtskilliga svenska trämassefabriker. För närvarande
är nämnda bolag sysselsatt med uppsättningen af Torpshammars trä -

14

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

massefabrik och endast för denna fabriks räkning hafva åtskilliga vagnslaster
maskingods — på grund af godset åtföljande norska produktionsbevis
— fått tullfritt passera Charlottenbergs station i Vermland. En
dag i början af denna månad ankom till nämnda gränsstation för vidare
befordran till Torpshammar en vagnslast maskindelar, bland hvilka märkts
ett par större jernvalsar, på hvilka den norske afsändaren varit oförsigtig
nog att endast delvis bortskrapa polettmärkena, hvilka utvisade, att valsarne
voro komna från en tysk jernvägsstation, och hvilka dessutom
voro på sådant sätt placerade, att man tydligen kunde se, att emballaget
icke varit rubbadt. efter afsändningen från den ursprungligen tyska inlemningsorten.
Några dagar senare anlände från samme afsändare och
med samma destinationsort tre vagnslaster hydrauliska pressar m. m.
Misstanken var nu en gång väckt hos vederbörande i Charlottenberg,
och hvarje särskild maskindel underkastades till följd häraf en mycket
noggrann undersökning. Det gjordes då en hel mängd upptäckter, bland
annat att på några af pjeserna funnos i sjelfva gjutgodset firmastämplar
inhuggna, hvilka visade, att tillverkningsorten var belägen långt utom
Norges gränser och hette Diisseldorff. Såväl den ena sändningen som
den andra var åtföljd af produktionsbevis, hvilka angåfvo, att båda sändningarne
i sin helhet voro af norsk tillverkning. Detta intygades af
tillverkaren och två andra trovärdiga personer och var dessutom attesteradt
af toldkontoret, i Kristiania. Ehuru vederbörande svenska tullmyndigheter,
enligt hvad vi försport, naturligtvis kände sig fullt öfvertygadc
om, att meningen varit att söka undgå erläggandet af stadgad tull för
det utländska godset, ansåg man sig dock icke kunna taga detsamma i
beslag, enär utgången af ett eventuelt beslagsmål till följd af gällande
bestämmelser betraktades vara mer än tvifvelaktigt. Då de svenska
tullmyndigheterna i fall sådana som dessa icke våga att beslagtaga godset
och då de, som utfärdat de sanningslösa produktionsbevisen, icke löpa
någon annan risk än att mot sin vilja få betala den lagstadgade tullen
på det, som vid gränsstationen befinnes vara af utländskt ursprung, är
det uppenbart, »att oskick» — jag kallar det bedrägeri — »af nu antydd
art komma att oupphörligen upprepas, naturligtvis många gånger med
åsyftadt resultat. Ifall man besinnar hvilken mängd af trämassemaskiner,
som under årens lopp passerat endast öfver Charlottenberg och nu fått
klara papper på hvilken trovärdighet, som rättvisligen bör tillmätas de
norska produktionsbevisen, är det lätt att inse, hvilka förluster, som
blott och bart inom denna affärsgren genom mellanrikslagen tillskyndats
både den svenska industrien och den svenska statskassan.»

15

Motioner i Första Kammaren, N:o 8. i

Månne man nu uti en revision af den bestående lagen emot allt
detta kan finna bot? Jag tror det icke, men säkert är, att en revision
af lagen, som måste blifva genomgripande, blir mycket svår, ja, omöjlig
att genomföra till följd af de stora fördelar, som mellanrikslagen genom
tulldifferenserna de olika länderna emellan bereder Norge.

Om jag kunde tänka mig möjligheten af att en sådan revision åt
lagen skulle kunna afhjelpa svårigheterna och olägenheterna af den oberäkneliga
ekonomiska förlust, som icke allenast staten utan ännu mera
svenskt jordbruk, svenska industrier och svenska handtverkerier genom
mellanrikslagen få vidkännas, så skulle jag obetingadt förorda en sådan,
men då vid hvarje revision af lagen, som hittills egt rum, det visat sig,
att svårigheterna och olägenheterna blifvit större och icke mindre samt
att lagen icke efterlefves, så tror jag, att botemedlet nu är att finna icke uti
en revision, utan trots olägenheterna af en lång tullgräns och trots deraf
befarad smuggling anser jag, att en uppsägning af lagen nu är att föredraga,
hvilket dessutom skulle medföra den stora nyttan af att låta
Norge en gång få känna fulla värdet af sin marknad på Sverige. Denna
marknad, som har så stor betydelse för Norge, uppskattas icke der, likasom
hvarje fördel, som man under många år vant sig att eg a, så mycket
som när eller förrän man förlorat den. Först sedan Norge fått erfara
förlusten af den nuvarande mellanrikslagen, torde Norge komma med
framställningar att af Sverige erhålla en ny lag, och först då kunna vi
tänka oss att med Norge få en revision och en effektiv mellanrikslag
genomförd, som sedan hålles i helgd och som ej gynnar det ena landet
på det andras bekostnad och till slut kunde bereda väg för en tullunion
med lika tullsatser, såsom naturligast vore mellan tvenne politiskt förenade
riken och som utan tvifvel skulle blifva till välsignelse för realunionen
icke blott på det ekonomiska utan fastmera på det politiska
området.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördf, hemställer jag vördsamt,

att Riksdagen ville fatta beslut om upphäfvande
sd skyndsamt som möjligt af Kongl. Maj:ts nådiga förordning
den 30 maj 1890 angående Sveriges och Norges
ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden eller
den s. k. mellanrikslagen, i syfte att angående om,-förmälda förhållanden söka åvägabringa förändrade stadgande^
hvarigenom Sveriges ekonomiska intressen
måtte på rättmätigt sätt varda bättre tillgodosedda än
genom den nu gällande mellanrikslagen.

Stockholm den 23 januari 1895.

C. F. af Burén.

16

Motioner i Första Kammaren, N:o 8.

Bil.

Kristiania den 27 december 1894.

Det Statistiske Centralbureau.

F.-No. 8957/1894.

•Jir ''.■■■il ni;: rllj '' ■;■:■. 1 i.’

I anledning af Deres serede skrivelse af 24 d. in. har man den
fornöielse efter den officielle trykte statistik åt meddele nedenstaaende
opgave over vaerdien af Norges udförsel til Sverige”af norske, og iajenudförte
fremmede varer i 1893:

Landvcerts. Sövcerts.

Vaerdi af norske varer................. 6,758,200 kronor. 9,278,800 kronor.

do. „ igjenudförte fremmede

varer ......................................... 4,075,500 „ 882,400 „

A. N. Kiaer.

O- iri ii ■ t;l> ■■''■■ p., • rt ?:

Au g. Moln1.

Hr. Brugspatron C. P. af Burén.

Medlem af den svenske Riksdag.
Boxholm,

Sverige.