Motioner i Första Kammaren, N:o 5

Motion 1891:5 Första kammaren

6

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

X:o 5.

Af herrar Tham, Wilhelm, och Stridsberg, angående skrifvelse
till Konungen i fråga om utarbetande af förslag till
lag om skydd för industriella mönster och modeller.

*

Under det att nya uppfinningar af industriella alster och tillverkningssätt
redan från detta århundrades början här i landet varit skyddade mot
olofliga efterbildningar, och patentväsendets utveckling af lagstiftarne sedermera
omfattats med ständigt stigande intresse, äro uppfinnarne på det konstindustriella
området fortfarande fullständigt rättslösa, så att eu hvar saklöst
kan efterbilda deras mönster och modeller samt utan möda eller risk skörda
frukterna af deras uppfinningsförmåga och arbete.

Detta förhållande är i hög grad ogynsamt för den inhemska konstindustriens
utveckling. Då mönsterritaren och modellören icke såsom uppfinnaren
på det rent industriella området genom några åtgärder kan tillförsäkra
sig ensam dispositionsrätt öfver frukterna af sitt arbete, saknar han
äfven den sporre, som ensam kan drifva honom att eftersträfva och vinna
större fulländning i sitt yrke. Industriidkare!! kan icke betala hans arbete
hvad detta borde vara värd t, enär industriidkare!! sjelf icke på något sätt
kan hindra sina konkurrenter att gratis tillegna sig och eftergöra de mönster
och modeller han köpt. Det är derför under nuvarande förhållanden föga
tacksamt att söka i den svenska industrien införa nya och originella mönster

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

7

och modeller, och det stora flertalet af våra industriidkare inskränker sig derför
också till att arbeta efter utländska förebilder.

Helt annorlunda skulle utan tvifvel saken gestalta sig, om deil som
förfärdigat ett nytt mönster eller eu ny modell under en viss tid egde att
ensam använda densamma. Het premium, som denna uteslutande förfoganderätt
tillförsäkrade uppfinnaren och hans rättsinnehafvare, skulle sporra såväl
mönsterritarne som industriidkarne till sjelfständigt arbete på detta område
och derigenom mägtigt verka till den inhemska konstindustiens höjande.

Detta har man också för länge sedan insett i utlandet. I England,
Frankrike, Tyskland, Nordamerika med flera länder finnas sedan långt tillbaka
lagar, som tillförsäkra uppfinnarne af konstindustriella mönster och
modeller möjlighet att under viss tid vinna uteslutande rätt till dessas begagnande
genom att mot erläggande af vissa afgifter låta registrera dem hos
vederbörande myndigheter, och om gagnet af denna anordning finnes inom
dessa länder icke mer än en mening.

Det är så mycket märkligare, att man icke ännu hos oss kunnat förmå
sig att följa denna af erfarenheten utstakade väg, som saken äfven här i
landet varit på tal. Kedan år 1878 föreslog en af regeringen tillsatt komité
införandet af lagstadgadt skydd för mönster och modeller; och vid den första
af 1887 års riksdagar framlades en kong!, proposition i ämnet, uti hvilken
regeringen till fullo erkände vigten och angelägenheten af denna fråga. Denna
proposition blef emellertid icke slutbehandlad, innan riksdagen upplöstes, och
vid majriksdagen förnyades den icke.

Sedermera har oss veterligen icke någon åtgärd vidtagits för att åter
gifva denna angelägenhet en plats på dagordningen.

Öfvertygade, att det här gäller icke blott en enkel gärd af rättvisa utan
ock eu verklig lifsfråga för den svenska konstindustrien, hafva vi derför trott
oss böra föreslå, att Kiksdagen måtte genom sitt initiativ söka föra frågan
framåt.

Det af regeringen år 1887 framlagda förslaget afsåg endast metallindustrien,
hvars målsmän då särskildt petitionerade om införandet af skydd
för mönster och modeller inom deras industri. Såsom af propositionen framgår,
gafs åt förslaget en så inskränkt omfattning i syfte att på ett område,
der stämningen uppenbarligen var gynsam för den ifrågasatta lagstiftningen,
först pröfva dess gagn, innan densamma utsträcktes äfven till andra industrigrenar.
Huruvida det kan vara lämpligt och behöfligt att äfven nu förfara
med samma försigtighet, vilja vi tills vidare lemna oafgjordt. Oss synes
det otvifvelaktigt, att det för alla industrier skulle vara i hög grad önskvärd!

8

Motioner i Första Kammaren, N:o 5.

att så snart som möjligt blifva delaktiga af detta skydd, som i utlandet länge
visat sig vara af så stor nytta ocli der i så liög grad anlitas. I alla händelser
torde endast regeringen vara i tillfälle att undersöka, kura härmed
förhåller sig.

Till regeringen torde äfven höra öfverlemnas att uppgifva förslag till
författning i ämnet, och torde detta så mycket lättare kunna ske, som eu
komité redan haft frågan under behandling, samt ett fullständigt förslag till
författning redan en gång blifvit af regeringen utarbetadt.

Yi tillåta oss derför föreslå,

att Riksdagen må i skrifvelse till KongL Maj:t ananliålla,
att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för
nästa Riksdag framlägga förslag till lag om skydd för
industriella mönster och modeller.

Stockholm den 23 januari 1891.

Wilhelm Tham.

Ernst Stridsberg.