Motioner i Första Kammaren, N;o 46

Motion 1876:46 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N;o 46.

1

N:o 46.

Af Herr VO Ii Kocli: Om ändring i gällande stadgande rörande

Justitie-ombudsmannens skyldighet att under svår sjukdom
eller annat laga förfall till suppleanten afstå halfva
lönen.

I följd af den gemensamma omröstning, som egde rum den 22 uti
innevarande månad, bestämdes aflöningen för Konungens Justitiekansler till

8.000 kronor, som fördelas i lön 6,000 kronor, och tjentsgöringspenningar

2.000 kronor.

Nu har det blifvit en häfdvunnen åsigt, att stadgandet i 97 Regeringsformen,
det “Riksdagens Justitieombudsman, så länge han embetet
innehafver, skall i alla afseenden anses lika med Konungens Justitiekansler
innebär, att dessa embetsman skola åtnjuta lika aflöning, hvarför ock StåtsUtskottet,
så snart någon ändring skett i Justitiekanslerns aflöning, infört
samma ändring uti den § af Riksgäldskontorets reglemente, som handlar
om Justitieombudsmannen tillkommande löneförmåner, och detta utan att
någon motion eller framställning i ämnet föregått. Samma förfarande är
derför äfven nu att förvänta.

Det är redan sagdt, att Justitiekanslerns aflöning består af lön och
tjenstgöringspenningar. Bland skälen till denna i senare tider införda fördelning
af löneinkomster är det, att genom en sådan anordning bestämmes
i allmänhet på förhand huru mycket den, som vid den ständige tjenstinnehafvarens
förfall förestår embetet eller tjensten, skall åtnjuta i ersättning
derför. Men då 25 § af den för Justitieombudsmannen gällande instruktion
föreskrifver, att Justitieombudsmannen skall till den, som tjensten beBih.
till Rilsd. Prof. 1876. 1 Sami 2 Afd. 1 Band 10 Höft.

0

Motioner i Första Kammaren, K:o 46.

strider, under det Justitieombudsmannen är åt svår sjukdom. eller annat
laga förfall hindrad att sitt embete förestå, afträda hälften af sin egande
lön, måste, derest Justitieombudsmannens aflöning blifver delad i lön och
tjenstgöringspenningar, tvekan uppstå, huru detta stadgande rätteligen bo:
tillämpas. Skall ställföreträdaren åtnjuta hälften åt lönen, och Justitieombudsmannen,
ehuru icke tjenstgörande, uppbära tjenstgöringspenningarne,
eller skall den, som embetet förestår, ega rätt till halfva lönen och hela
beloppet af tjenstgöringspenningarne, eller till hälften åt både lön och tjenstgöringspenningar?
1 sistnämnda fallet kan med skål frågas, hvartill då den
nämnda fördelningen tjenar.

Eu förklaring öfver nämnda stadgandes råtta förstånd under nu inträffade
förändrade förhållanden är följaktligen åt nöden, och jag skulle
hafva inskränkt mig till att påyrka eu sådan, derest jag ej funnit samma
stadgande, att eu tjensteman skall till sin ställföreträdare afstå halfva lönen
— en, så vidt jag känner, i vår lagstiftning ensam stående föreskrift -—
särdeles obilligt; men när så är och när ostridigt lärer vara, att. Justitiekanslern,
lika" litet som hvarje annan embets- eller tjensteman, vid inträffande
lika beskaftadt förfall, från 1877 års början år skyldig afstå till sin
ställföreträdare mera än de under aflöningen inbegripna tjenstgöringspemiingarne,
synes mig ej mindre den omförmälda likställigheten emellan Justitiekanslern
och Justitieombudsmannen, än ock rättvisa och billighet foidia,
att Justitieombudsmannen icke förbindes till sin ställföreträdare afstå meia
än tjenstgöringspenningarne för den tid förfallet räcker. Det. måste ock i
min tanke anses olämpligt, att ett sådant stadgande som det it i aga vai ande
har sin plats i instruktionen för Justitieombudsmannen. Det tillhöi val
snarare de föreskrifter rörande Justitieombudsmannens aflöning, som förkomma
i reglementet för Riksgäldskontor et, hvarifrån aflöningen utbetalas.

Den 25 § af instruktionen för Justitieombudsmannen lyder sålunda:

“Skulle justitieombudsmannen finna sig af svår sjukdom eller annat
laga förfall hindrad att sitt embete förestå, ege han rätt att, till tj enstens
förrättande under laga förfallotiden, påkalla den man Rikets Ständei , i *-mätigt Regeringsformens 98 §, utsett att honom efterträda, i fall lian, innan
nästinfallande riksdag, med döden afginge: skolandes till honom, under det
han sålunda tjensten bestrider, Justitieombudsmannen afträda hälften åt sm

egande lön“. ... ,

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt, tillåter jag mig nu vördsammast
föreslå,

att ur nyss intagna § af instruktionen för Justitieombudsmannen*
må uteslutas sista meningen, eller orden: “sko -

3

Motioner i Första Kammaren, N:o 46.

ländes till honom, under det han sålunda tjensten bestrider,
Justitieombudsmannen afträda hälften af sin enande
lön14;

och att i stället uti den § af Riksgäldskontorets reglemente,
som handlar om Justitieombudsmannens löneförmåner,
må införas ett stadgande af ungefärligen följande
lydelse: Under den tid Justitieombudsmannen är af svår

sjukdom eller annat laga förfall hindrad att embetet förestå
och embetet förty utöfvas af den man Riksdagen
utsett att Justitieombudsmannen efterträda, skall denne
åtnjuta de under Justitieombudsmannens aflöning inbegripna
tjenstgöringspenningar.

Som denna motion är föranledd af ett under innevarande riksdag
fattadt beslut, så anhåller jag att densamma må, enligt 55 § Riksdagsordningen
upptagas och nu till vederbörligt Utskott hänvisas

Stockholm den 29 April 1876.

N S. von Kock.