Motioner i Första Kammaren, N:o 43 (Motion 1906:43 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

iV;o 43.

Af herr Åkerberg in. fl., i anledning af Kungl. Maj:ts förslag till
lag om rikets flagga.

Sedan kungl. propositionen af den 5 innevarande april med förslag
till lag om rikets flagga framlagts för Riksdagen, har herr J. E.
Centerwall i motion hemställt om den ändring i det kungliga förslaget,
att jämväl Riksdagen må föra tretungad flagga.

Det skäl, som af herr statsrådet och chefen för kungl. civildepartementet
anförts mot att tretungad flagga ej må hissas å riksdagshuset,
är att den tretungade flaggan bör vara en specialflagga för krigsmakten
till lands och sjöss eller, såsom herr statsrådet benämner den, en krigsflagga
och att denna flagga därför ej bör föras på riksdagshuset.

Samma skäl anföres af herr statsrådet för borttagande af kungl.
svenska segelsällskapets hittills förda flagga. Herr statsrådet yttrar
nämligen: »Att svenska segelsällskapet med nu antydda synpunkter
skulle förlora rättigheten att föra tretungad flagga, en rättighet hvaraf
det begagnat sig allt sedan år 1832, kan till äfventyrs synas medlemmar
af sällskapet påkostande, men vikten af att fasthålla vid den tretungade
flaggans förut angifna karaktär af specialflagga för krigsmakten synes
mig vara så stor, att jag ansett mig böra låta hänsynen för ett enskildt
sällskaps traditioner falla».

Gentemot hvad herr statsrådet sålunda anfört, kan dock erinras,
att vid stiftande af ny lag bestående rättsförhållanden pläga respekteras,
hvadan svenska segelsällskapet redan på denna grund bort få behålla
sin 74-åriga, af Kungl. Maj:t fastställda rätt att föra tretungad
flagga med dess stiftares Konung Oscar I:s namnschiffer i det gula
Bih. till Biksd. Prot. 1906. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 31 Käft. (N:o 43.) 1

Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

korset. Då den Kungl. familjen kommer att begagna den tretungade
flaggan blir denna icke uteslutande eu krigsflagga.

Det må bemärkas, att om den tretungade flaggan i krig och örlog
förvärfvat stor berömmelse, svenska segelsällskapets flagga på idrottens
fält äfven skördat vackra lagrar. Den största sjömansbragd, som i
vår tid utförts af svenska män, nämligen Vegas färd rundt gamla världen,
skedde under svenska segelsällskapets flagga, och äfven andra berömda
polexpeditioner kafva seglat under denna samma flagga. Vi erinra att,
när Antarctic efter ärorik bragd sjönk i djupet bland sydpolens isar,
vajade svenska segelsällskapets flagg från dess gaffel.

För de vetenskapliga expeditionerna, så framt nya sådana till
svenska namnets berömmelse skola ske, blir saknaden af sällskapets
särskilda flagga till olägenhet, Då ett fartyg med denna flagga kommer
till en främmande hamn, är flaggan tillräcklig för att befria fartyget
från tullvisitationen ock en mängd andra formaliteter.

Seglar fartyget under den tvärskurna flaggan, betraktas det som
handelsfartyg ock behandlas därefter till dess vederbörande kunnat
öfvertygas om fartygets karaktär, kvilket vållar både besvär, obehag
och tidspillan. Hvad som är sagd! om vetenskapliga expeditionsfartyg
gäller naturligen äfven om sällskapets öfriga fartyg.

Sverige är genom sin belägenhet hänvisadt till att vara ett sjöfartsidkande
land. 1 andra länder åt liknande läge göres allt för att
underhålla bågen för sjömansyrket. Engelsmännen säga, att England
aldrig skulle nått sin höga ståndpunkt såsom sjöfarande nation, därest
icke allmänheten med så stort intresse omfattat lustseglingen, som just
befordrar lusten att ägna sig åt sjömansyrket och därmed sammanhängande
näring. Lustseglingen har alltid stått högt i anseende i England,
och dess stolta flotta anser det helt naturligt, att den förnämsta
af dess segelklubbar Royal Yacht Sqvadron för örlogsflagga. Då tyske
käjsaren för 15—20 år sedan började sitt arbete att höja den tyska
sjöfarten och intresset för marinen, med hvad resultat är allmänt bekant,
begynte han med att skapa eu lustjaktsflotta, och har under de
gånga åren nedlagts millioner för att på denna väg framkalla tyskarnes
intresse för sjön.

Såsom af bilagda promemoria framgår, bildades kungl. svenska
segelsällskapet 1832. Då fanns i hela världen utom England intet segelsällskap.
— Oafseat att sällskapet varit föregångare för alla andra segelklubbar
i norden, har sällskapet under sin 74-åriga tillvaro gjort allt
för att väcka intresset för sjömansyrket, med framgång visat sin flagga
i grannländernas hamnar, fostrat skickliga båtkonstruktörer, framkallat

Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

anläggande af minst ett dussin båtvarf samt framför allt underhållit
och upplifvat kärleken för fosterlandet. Dess verksamhet gaf 1897 års
utställning i Stockholm anledning att tilldela sällskapet sin guldmedalj.

För närvarande torde sällskapet, som räknar omkring 2,600 ledamöter
med filialer i Malmö och Hälsingborg samt ombud i de flesta
sjöstäder och cirka 300 fartyg, vara det till ledamotsantalet största i hela
världen.

Till denna sällskapets framgång har otvifvelaktigt i hög grad bidragit,
att sällskapet haft rätt att föra örlogsflaggan. Staten har icke
haft någon som helst kostnad för sällskapets utveckling. Den enda,
men i sällskapets ögon oskattbara fördel som sällskapet fått af det allmänna
är rätten att föra örlogsflaggan.

Om nu flaggan borttages, kommer sällskapets allmännyttiga verksamhet
att lida stort men. Säkert är, att den framskjutna ställning, som
sällskapet intager äfven inför utlandet, kommer att, om ej upphöra, dock
betydligt reduceras.

Under åberopande häraf och då det torde kunna ifrågasättas,
huruvida icke det sällskapet åren 1832, 1878 och 1897 af Konungen
gifna tillstånd innefattar ett privilegium, som icke utan sällskapets
medgifvande kan detsamma fråntagas, få vi, som i öfrigt instämma i
herr Centerwalls motion, därför vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta följande ändringar i
den af Kungl. Maj:t föreslagna lag om rikets flagga:

»§ 5.

Hans Maj:t Konungen, Riksdagen och med
Konungens tillstånd medlem af Konungahuset må föra
tretungad flagga, med eller utan rikets vapen å hvitt
fält i korsets midt, så ock använda sådana tecken i
den tvärskurna flaggan.

Kungl. Svenska segelsällskapet må, i den omfattning
Kungl. Maj:t eger bestämma, föra deu tretungade
flaggan med bokstafven O förgylld med en kunglig
krona däröfver å hvitt fält i korsets midt.

Enligt bestämmelser som Konungen i kommandoväg
meddelar, må i tretungad flagga för utmärkande
af befäl föras visst tecken, anbragt i det öfre inre

Motioner i Första Kammaren N;o 43.

fältet. I öfrigt får ej flagga förses med märken,
emblem eller bokstafvera

Ofvannämnda p. m. samt Kungl. Svenska segelsällskapets
flaggreglemente bifogas.

Stockholm i maj 1906.

Knut Åkerberg. John Bernström. Knut Tillberg.

E. Fränckel.

P. M.

Enligt § 1 i Kungl. Svenska segelsällskapets stadgar är sällskapets
ändamål att befordra konsten att bygga, tackla och handtera
mindre fartyg, att sprida kunskap i sjöväsendet samt att underhålla
hågen för det för fäderneslandet vigtiga sjömansyrket.

År 1830 utgick inbjudning till bildande af Svenska segelsällskapet.
Inbjudarne voro: hofmarskalken friherre Clas Fleming, grefve Carl
Carlsson Bonde, friherre Fabian Löwen, kapten P. A. Nordwall, herr
Olof Fresk, skeppsbyggmästaren Cimmerdahl, kontrollören Falkenholm,
handlanden G. Å. Weman, segelmakaren F. W. Elg, handlanden G.
Åkerberg, löjtnant F. Rosenborg, amiralen grefve Claes Cronstedt och
kapten G. Lundstedt. Hvarje ledamot skulle förbinda sig att inom 2
år skaffa sig egen farkost. Stadgarne gillades af H. K. H. kronprinsen
Joseph Frans Oscar, som behagade blifva sällskapets beskyddare. Åt
en direktion, med amiralen grefve Claes Cronstedt såsom ordförande,
uppdrogs att hos Hans Maj:t Konungen söka åt sällskapet utverka egen
flagga och standert-, hvilket ock genom generalorder af den 27 febr.
1832 beviljades.

I England, yachtseglingens och öfver hufvud segelsportens vagga

Motioner i Första Kammaren N:o 43.

och rätta hemland, finnas af 50 nu existerande segelsällskap endast
fyra af äldre datum än Svenska segelsällskapet.

Svenska segelsällskapets första gemensamma segling egde rum
den 12 september 1833 och uti den samma deltogo 6 fartyg.

De båtar, öfver hvilka sällskapet under sin första tid kunde förfoga,
voro små och de flesta helt och hållet eller till en del öppna.
Några voro visserligen jakt- och kuttertacklade, men många hade ännu
galärsegel.

De år, som sedan denna tid förflutit, hafva hastigt utvecklat sällskapets
lifskraft och förmåga att främja sitt vackra ändamål. Större,
beqvämare och mera snabbseglande farkoster hafva brådt i de anspråkslösa
öppna båtarnes ställe, och antalet växer år från år. Sällskapet har
dessutom ej inskränkt sig att endast inom sin egen krets verka för sitt
mål. Genom att utfästa betydliga pris för svenskbyggda kappseglingsfartyg
har det manat konstruktörer och skeppsbyggmästare till nyttig
täflan. Tre af de yppersta profven på hvad svensk skicklighet på detta
område kan åstadkomma, kappseglingsskonerterna Sverige, byggd af
Anderson, Aurora Borealis af Kirkegaard samt Saga, byggd af Plym, hafva
seglat under svenska segelsällskapets flagga. För sällskapets räkning
hafva dessutom blifvit byggda kuttrarne Esther, Weilbach, Garibaldi,
Falken, Hebe och skonerten Max jemte ett tjugutal andra. Bland sina
medlemmar har sällskapet räknat skickliga båtkonstruktörer. Genom
anordning åt kappseglingar för så kallande storbåtar, blekingsekor och
andra fiskefartyg har sällskapet inom den klass, för hvilken seglingen
är mera yrke än sport, väckt och underhållit hågen att förvärfva skicklighet
i denna ädla och förädlande idrott.

Såsom ordförande hafva sedan sällskapets stiftelse fungerat herrar
amiral Cronstedt 1832—1836, hofmarskalken baron Fleming 1837—1853,
amiral Annerstedt 1854—1865, amiral von Feilitzen 1866—1875 och
amiral Lagercrantz 1876—1896, förste hofjägmästaren af Petersons
1896—97, amiral Lagerberg 1897—1900, amiral Palander 1900—01, amiral
Lennman 1902—05, amiral Hägg 1905.

Af flottans officerare har sällskapet allt från dess stiftelse blifvit
omtattadt med synnerlig välvilja och varmt intresse. Från och med
1851, då premierlöjtnanten von Feilitzen inträdde som sekreterare i
sällskapet, började dess verksamhet antaga eu bestämd prägel af ordnad
sport, och på denna väg har den sedan dess oafbrutet fortgått. Att
dess exempel manat till efterföljd framgår oförtydbart däraf, att efter
mönstret af Svenska segelsällskapet sedermera inom Sverige bildats
föreningarna: »Göteborgs segelsällskap», »Lidingö segelsällskap», »Segel -

Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

sällskapet Svearne», »Malmö segelsällskap», »Gäfle segelsällskap», »Vaxholms
segelsällskap» och segelsällskapet »Viken». Dessutom torde det
ej vara förmätet antaga, att de hos våra grannar bildade »Dansk förening
for Lystseilds», »Kristiania Segelforening» och »Arendals Segelförening»,
»Nylands läns Jaktklubb» m. fl. rönt inflytande af exemplet
från Stockholm.

Vid Svenska segelsällskapets flagga är fäst ett oförgätligt minne,
minnet af ett forskningens stordåd. Den blåste från Vegas gaffel, då
detta världsberömda fartyg i Nordhafvets böljor plöjde åt svenska namnet
ett äreminne, som inga stormar kunna bortskölja.

Genom generalorder den 27 februari 1832 erhöll »Kungl. Svenska
segelsällekapet rätt att föra örlogsfiagga med sin stiftare Hans Maj:t
Konung Oscar I:s namnchiffer i det hvita fältet, med härtiglig krona
däröfver.

Genom generalorder den 18 mars 1878 utbyttes den härtigliga
kronan mot kunglig.

Genom kungl. brefvet den 18 juni 1897 gafs förnyadt tillstånd att
föra samma flagga.

1905 den 1 november utgick unionsmärket.

I England för »Royal Yacht—Squadron», i Danmark Kongl. Dansk
Yacht club och i Norge Kongl. Norsk Yacht club örlogsfiagga.

Kungl. Svenska segelsällskapet har för närvarande 2,600 ledamöter
och cirka 300 fartyg.

Kungl. Svenska segelsällskapet har på världsutställningen i Chicago
år 1893 och vid utställningen i Stockholm 1897 för sina utställningar
erhållit prismedaljer, i Stockholm af guld för förtjänstfull verksamhet.

Medlemmar af Kungl. Svenska segelsällskapet ha till Kungl.
flottan donerat:

1) Ingeborg, modern kutter 30 ton, pris 40,000 kr. 2) Gurli, 11
ton och Mimosa, 2,5 ton. Kungl. flottan nu tillhöriga skonerterna Vanadis
och Max samt kuttern Mathilda äro byggda af Kungl. Svenska
segelsällskapet eller af ledamöter i sällskapet.

Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

Kung!. Svenska segelsällskapets valspråk är »Åra Flaggan». Säl!»
skåpet har städse, ända från sitt stiftande år 1832, sålunda i 74 år,
fört örlogsflaggan, och sällskapet har städse sökt visa sig värdigt detta
sitt oskattbara privilegium.

Flaggreglemente,

godkändt af sällskapets Höge Beskyddare och faststäldt i mars 1896.

§ 1.

Om flaggan.

Hvarje i tjänst varande fartyg är skyldigt att under flaggtid föra Flaggan.
sällskapets flagga, dock må vid segling i öppen sjö flaggan under flaggtiden
vara nedhalad, med villkor att den hissas vid möte med örlogsman,
Kungl. Svenska segelsällskapet eller annat erkändt segelsällskap
tillhörigt fartyg. Med i tjänst varande fartyg menas sådant fartyg, som
är utruetadt till segling och ombord å hvilket finnes ledamot af sällskapet,
som för befälet. Flaggtid räknas från klockan 8 på morgonen
till solens nedgång, dock ej senare än till klockan 9 e. in.

I eskader tages tiden från chefsfartyget. Eljest tages tiden från
örlogsman; är örlogsman ej inom synhåll, tages tiden från det sällskapets
fartyg, hvarest styrelseledamot eller, om ingen styrelseledamot är
tillstädes, äldste ledamot befinner sig.

I utländsk hamn följes i afseende å tidtagningen där rådande bruk.

Då fartyg inkommer uti, utgår från eller passerar förbi hamn, där
örlogsman, eller Kungl. Svenska segelsällskapets eller annat erkändt segelsällskaps
fartyg är liggande eller där fästning, lots-, fyr- eller tullstation
finnes, skall sällskapets flagga vara hissad jämväl utom flaggtid.

Om fartygschef sådant önskar, Illa flagga föras äfven utom flaggtid,
då fartyg är under segel eller eljest i gång, men skall vid tillankarsgående
eller då fartyg tager fast vid boj, brygga eller annat fast
föremål genast nedhalas.

Då fartyg är under segel skall flaggan föras under storseglets gaf- Hum flwfel.
spri eller rå, men då fartyg är till ankars eller förtöj dt eller under
bogsering, med storseglet nedfiradt, å flaggspegel akterut.

Standert och
igenkänningsflagga.

Hälsningar.

8 Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

På yawler hissas flaggan i alla dessa fall å mesanmasten. På ångyachter
utan segel föres flaggan jämväl under gång å flaggspel akterut.

§ 2-

Om sällskapets standert och fartygens igenkäuningsflaggor.

På stortoppen skall med de i § 4 omförmälda undantag i tjänst
varande fartyg alltid, således äfven utom flaggtid, föra antingen sällskapets
standert eller fartygets igenkänningsflagga. _ .

På ångyachter utan mast föres standerten eller igenkännmgsflaggan
å flaggspel i förstäfven. _

I allmänhet hör standerten föras, då fartyget befinner sig i från
hemorten aflägset eller utländskt farvatten och igenkänningsflaggan i

hemorten. . .

Under kappsegling äfvensom i eskader, så framt eskadercheten ej
annorlunda bestämmer, skall dock igenkänningsflaggan ovillkorligen föras.

Mötas sällskapets fartyg utom begges eller enderas hemort och
det ena fartyget hissar eller har hissat sin igenkänningsflagga, skall det
andra fartyget jemväl hissa sin.

§ 3.

Om hälsningar.

I tjänst varande fartyg är skyldigt hälsa medelst flaggans långsamma
sänkande och höjande tre gånger i följande fall:

1) då fartyget på minst 20 latitudsminuters (engelska mils) afstånd
från hemorten möter annat fartyg under Sällskapets, flagga;

2) då det möter utländskt segelsällskap tillhörigt fartyg i svenskt

farvatten; „..

3) då det passerar eller passeras af svensk örlogsman, som tor

officers befälstecken; ,

4) då det i utländskt farvatten passerar eller passeras åt dar hemmavarande
örlogsman, som för officers befälstecken; .

5) då det ankommer till, afgår från eller passerar förbi plats, däi
örlogsman, Kungl. Svenska segelsällskapet eller annat erkändt segelsällskap
tillhörigt fartyg är liggande med flaggan hissad;

6) då det ansluter sig till eller lämnar sällskapets samlade eskader.
Erhållen hälsning skall skyndsamt och likformigt besvaras.

Motioner i Första Kammaren, N:o 43. " 9

I eskader är det allenast chefsfartyget, som hälsar och besvarar
hälsning.

Under kappsegling är fartyg förbjudet att med flaggan hälsa eller
besvara hälsning.

§ 4.

Om fartygs klädande med flaggor.

Skall fartyg klädas med flaggor, hvilket blott bör ifrågakomma
vid högtidliga tillfällen, och då fartyget icke är under segel, sker det
på följande sätt:

Signaler och lämpliga standertar sträckas på lika afstånd från
hvarandra från klyfvarbomnocken eller å fartyg, som saknar klyfvarbom,
från förstäfven till underkant af den på stortoppen hissade standerten
eller flaggan samt därifrån till bomnocksn eller, där bom saknas,
till foten af flaggspelet;

På stortoppen föres:

1) då flaggningen gäller Hans Maj:t Konungen, eller den Kung!,
familjen — sällskapets flagga af mindre storlek;

2) då flaggningen gäller nationen, Kungl. Svenska segelsällskapet
eller annat svenskt segelsällskap — Kungl. Svenska segelsällskapets
standert;

3) då flaggningen gäller främmande nation eller dess monark,
eller dess fartyg — denna nations flagga;

4) då flaggningen gäller ägarens familj — fartygets igenkänningsflagga.

Skonare, icke yawl, flaggar öfver begge topparna. På förtoppen
föres efter omständigheterna sällskapets standert eller fartygets igenkänningsflagga.

Pa flaggspelet — på yawler å mesanmasten — föres sällskapets
flagga.

§ 5.

Om nödsignaler och sorgebetygelser.

Då fartyg, som är i gång, till följd af haveri eller annan olyckshändelse
behöfver hjälp, hissas flaggan till hälften.

Sorgebetygelse medelst flagga får ej äga rum annat än då fartyg
är till ankars eller förtöjdt och sker det sålunda, att flaggan hissas på
flaggspelet till hälften.

Bill. till Piksd. Prof. 1906. 1 Sami. 2 Afä. 1 Band. 31 Höft.

Fartygs
klädande
med flaggor.

Nödsignaler
och
sorgehetygelser.

Allmänna

bestämmelser.

10 Motioner i Första Kammaren, N:o 43.

§ 6.

Allmänna bestämmelser.

Flaggan är eu sinnebild af nationens ära, och då sällskapet
erhållit det oskattbara privilegiet att på sina fartyg få föra svenska
örlogsflaggan med Hans Maj:t Konungens namnchiffer, är det hvarje
ledamots" oafvisliga plikt att/bevisa flaggan all aktning. Vid flaggans
hissande och nedhalande skola de på däck varande hälsa flaggan genom
att vända sig akteröfver och föra handen till hufvudbonaden.

Då flagga eller standert hissas, bör noga tillses, att den hissas
väl för, d. v. s. så att den kommer upp tätt invid blocket eller flaggknappen.

Då flaggan nedhalas, bör tillses, att den icke kommer i vattnet,
och bör, såvidt icke fara är för handen, alltid flaggan firas förr än
storseglet.

Några namnstandertar, fantasi vimplar eller andra icke sjömansmässiga
föremål få icke hissas å sällskapets fartyg.

Å fartyg, på hvilket ingen ledamot af sällskapet finnes ombord,
får aldrig hissas sällskapets flagga eller dess standert, och bör den af
sällskapets ledamöter, som ser denna bestämmelse öfverträdas, genast
anmäla det för styrelsen. Icke heller är ledamot tillåtet att föra sällskapets
flagga å flaggstång i land.

För de fall detta reglemente icke innehåller bestämda föreskrifter
i fråga om flaggas och standerts förande, öfverlämnas rätten att bestämma
därom åt fartygschefs egen takt och urskillning.

Å fartyg, som är utlånadt till annan än ledamot af sällskapet,
må föras svenska handelsflaggan äfvensom fartygets igenkänningsflagga
efter ägarens bestämmelse.

sroosHOför, p. a. kymahs e^bstb, ebtcxesi, 1800,