Motioner i Första Kammaren, N:o 42 (Motion 1869:42 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren, N:o 42.

balken föreskrifter såsom vilkor för rättigheten att för andra
inför domstol tala och svara;

4:o, att hvarje domstol skall till Konungens Befallningshafvande
i länet ingifva en, derstädes för allmänheten tillgänglig
förteckning på dem, som fått domstolens förordnande att rättegångssaker
drifva, tillika med deras adresser.

Stockholm i Januari 1869.

Eric Sparre.

W:o 458*

Af Herr Retlig, Carl Anton: Angående anvisande af medel till fortsättning
af Ostra och Norra Stambanorna.

Som vid nu pågående riksmöte redan äskats understöd från Statens sida
till byggande af jernvägar och det följaktligen torde böra tillses, att, vid beviljande
af anslag för slika ändamål, en rättvis ordning, med hänsigt till landets skiljda delar,
följes, så må det vara oss tillåtet, att få i första rummet och till samtidig bearbetning
anmäla de redan påbörjade och på dagordningen först stående så kallade Ostra
och Norra Stambanorna, de der väl, utom allt tvifvel nu, jemte eller åtminstone
näst efter den långt fortskridna Nordvestra Stambanan, böra vara i ordningen att
bringas till fortsättning och slut. För dessa banors företrädesrätt tala härförutan,
i hänsigt till den Östra, den mägtiga bördigheten af de orter den genomlöper och
är afsedd att förena, samt i hänsigt till den Norra, den omständigheten, att sex läns
intresse dermed sammanhänger, så vidt detta intresse utgöres af det verksammaste
medlet till hastig utveckling af stora och rika resurser; hvarjemte den Norra banans
utsträckning påkallas af nödvändigheten att förmedelst mångdubblad trafik
göra en redan färdigbyggd handel inkomstbringande.

Om Ostra Stambanans rigtning för deraf återstående del äro inga tvistigheter
vidare för handen. Om rigtningen af Norra Stambanan i dess utsträckning från

Motioner i Förste, Kammaren, N:o 42. 7

Upsala göra sig väl olika meningar gällande, dock endast kos dem, hvilka saken icke
annorledes rörer, än så vidt de önska och afse att göra ytterligare eu bana nödvändig.
Att inom de län, för hvilkas trafik den norra banan egentligen är afsedd,
meningen allt hitintills enhälligt uttalat sig för banans utsträckning från Upsala öfver
Sala till Storvik på Geffe-Dala-linien, derom förefinnes ett ojäfaktigt bevis i de
utlåtanden och petitioner, som i sådan syftning afgifvits, dels af de norrländska länens
landsting, och dels af inom samma län befintliga särskilda kommuner. Genom den
i Norrland äskade nyssomförmälda rigtuingen bereder man också ostridigt den fördel
dels för de Norra länen, att få trafiken ledd på en väg, derifrån sambandet
med det östra och vestra Sverige är öppet och hvarifrån värderikt gods af allehanda
slag är för trafiken att vinna, och dels för Staten att utan afsevärd olägenhet få inledd
på en gemensam väg, den trafik, som eljest skulle delas på tvenne skilda banor,
af hvilka ingendera skulle bära sig samt att framkalla ett helt system af bibanor
och andra kommunikationsleder.

Inom det län, der hittills största obenägenheten mot nu föreslagna rigtning
visat sig, har dock motviljan börjat förunderligen gifva med sig. Detta vitsordas af
det enhälliga yttrande till fördel för Sala—Storviks-rigtningen, som vid ett i Falun
nyligen afhållet större jernvägsmöte af de närvarande afgafs.

I enlighet med det anförda våga vi derföre vördsamt föreslå:

att Riksdagen behagade till utgående under innevarande
statsregleringsperiod anslå:

dels till fortsättning af Ostra Stambanan i rigtning från
Norrköping till Nässjö 1,000,000 li:dr R-.mt, och

dels till fortsättning af Norra Stambanan i rigtning från
Upsala till Sala och vidare till Storvik å Gefie—Dala-linien
likaledes 1,000,000 li.dr R:mt.

Om remiss till Stats-Utskottet anhålles.

Stockholm den 28 Januari 1869.
Carl Anton Rettig.

Casimir G. Petre.