Motioner i Första Kammaren. N;o 39 (Motion 1891:39 Första kammaren)

Motioner i Första Kammaren. N;o 39.

N:o 39.

Af herrar Alin och Lundström, om anslag till mineralogiskgeologiska
institutionen vid universitetet i Upsala.

I skrifvelse till kanslersembetet för Upsala universitet af den 3:dje
september 1890 har det större akademiska konsistoriet i Upsala anmält
universitetets behof af nya eller ökade anslag på ordinarie stat samt
extra anslag för en gång, hvarvid konsistoriet särskildt framhållit behöfligheten
af de anslag, som begäras för den mineralogisk-geologiska
institutionens ordnande och försättande i ett sådant skick, att en tidsenlig
och praktisk undervisning i mineralogi och geologi måtte kunna
åstadkommas; och begärde konsistoriet för detta ändamål dels höjandet
af det ordinarie årsanslaget med 2,050 kronor, dels ett extra anslag för
1892 af 24,700 kronor.

Det sålunda framlagda behofvet har äfven af Kongl. Maj:t behjertats.
I den nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof
äskas nemligen för ifrågavarande ändamål dels hela det ordinarie anslag,
hvarom det akademiska konsistoriet gjort hemställan, dels ett anslag
på extra stat, men har Kongl. Maj:t ansett, att detta sistnämnda
anslag för denna gång kan inskränkas till 5,000 kronor.

Då vi, undertecknade, af det akademiska konsistoriets skrifvelse
vunnit den öfvertygelsen, att de i fråga om den mineralogisk-geologiska
institutionen anmälda behofven äro synnerligen vigtiga, och då vi dessutom
tro oss hafva funnit, att några af de anslagsbelopp, som ingå i
det af konsistoriet begärda extra anslaget, stå i så nära samband med
hvarandra, att de icke med fördel kunna särskiljas, så få vi härmed
föreslå, att förutom det af Kongl. Maj:t för den mineralogisk-geologiska
institutionen vid Upsala universitet äskade extra anslaget af 5,000 kronor

Motioner i Första Kammaren. N:o 39. 5

måtte för ifrågavarande ändamål ytterligare beviljas ett belopp af 11,700
kronor såsom extra anslag för år 1892.

De i konsistoriets ofvan omtalade skrifvelse för mineralogiskgeologiska
institutionen begärda anslagen på extra stat äro på följande
sätt specificerade:

a) för inköp af instrument in. in. för den kristallografiska och

petrografiska undervisningen ............................................. kronor 6,500: —

b) för komplettering af de mineralogiska och geologiska
samlingarne .............................................................. „ 8,000: —

c) för inköp af kristallmodeller och preparat ...... „ 2,200: —

d) för inköp af kartor och literatur i och för inrättande
af ett specialbibliotek vid institutionen ............ ,, 3,000: —

e) för fortsättande och afslutande af institutionens
inredning........................................................................ „ 5,000: —

Af dessa behof finnes i Kong! Maj:ts nådiga proposition endast
det förstnämnda eller det af instrument för den kristallografiska ocli
petrografiska undervisningen tillgodosedt, i det att Kongl. Maj:t för detta
ändamål äskat en summa af 5,000 kronor. Att denna summa blifvit äskad
i stället för den å 6,500 kronor, som konsistoriet för det ifrågavarande
ändamålet begärt, har, såsom synes af herr statsrådets och chefens
för ecklesiastikdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet i detta
ämne, berott derpå, att någon specificerad uppgift å kostnaden för de
nödiga instrumenten icke blifvit af konsistoriet lemnad.

Det vill förefalla oss tydligt, att äfven om institutionen erhåller ett
anslag för inköp af de nödiga instrumenten, så är densamma dermed
föga hjelp!:., så länge ej de lokaler, i Indika ifrågavarande instrument skola
uppställas och der undervisningsarbetet skall försiggå, blifva för detta
sitt ändamål apterade. De mineralogisk-geologiska studierna, så som
de nu för tiden måste bedrifvas, äro dels af fysisk, dels af kemisk natur,

(>cli fordra lokaler, inredda för sitt speciella ändamål, hvarförutan icke
de ifrågavarande instrumenten kunna komma till användning. Med beviljandet
af anslag för institutionens instrumentala utrustning synes
således såsom en nödvändig konseqvens böra följa beviljandet af anslag
för lokalernas inredning för ifrågavarande ändamål.

Detsamma synes oss i nästan lika hög grad vara fallet med det
ofvan under lit. c) upptagna anslaget af 2,200 kronor för de kristallmodeller
och preparat, Indika behöfvas för den mineralogiska och petrografiska
undervisning, som skulle meddelas på institutionen. Om inga
preparat finnas, skulle de instrument, för hvilka. anslag begärts, till eu
del blifva oanvända i brist på demonstrationsmaterial.

6 Motioner i Första Kammaren, N:o 39.

Slutligen synes detsamma äfven gälla beträffande det under lit. d)
anmälda behofvet af 3,000 kronor för kartmaterial och sådan literatur som
i och för de på institutionen pågående arbetena alltid behöfver vara tillgänglig.
Den senare utgöres hufvudsakligen af några tidskriftserier innehållande
repertorier af mineralogisk-geologisk literatur, Indika icke finnas
på universitetsbiblioteket, der de äfven skulle vara af vida mindre gagn
än på institutionen.

Då dessa under litt. c), d) och e) här ofvan angifna behof synas
stå i närmaste samband med det af Kong!. Maj:t äskade anslaget för
institutionens instrumentala utrustning och icke lämpligen kunna derifrån
åtskiljas, så synes detsamma deremot i vida mindre man vara fallet
med det under lit. b) omnämnda behofvet af 8,000 kronor för kompletterandet
af de mineralogiska och geologiska samlingarna, hvilket, ehuru
i sig sjelft behjertansvärdt, dock icke torde vara af sådan beskaffenhet,
att detsammas tillfredsställande i sammanhang med de öfriga utgör ett
nödvändigt vilkor för undervisnings-institutionens iståndsättande.

Vid granskningen af behofvet af mi ifrågavarande anslag torde man
böra erinra sig det mindre tillfredsställande läge, i hvilket den mineralogisk -geologiska undervisningen under en längre följd af år befunnit sig vid
de svenska universiteten. Vid Lunds universitet, der mineralogien är
förenad med den kemiska lärostolen och geologien representeras af eu
e. o. professur, finnes ingen öfningsinstitution af det slag, som här är
fråga om att upprätta. Vid Upsala universitet, der ämnena mineralogi
och geologi äro förenade under en ordinarie professur, har det säregna
och för undervisningen ingalunda gynsamma förhållande inträffat, att
dessa ämnen, dels i följd af den förre innehafvarens af professorsembetet
sjuklighet, dels på grund af en ovanligt lång ledighet innan professuren
senast blef besatt med ny innehafvare, under eu tidsperiod af inemot 15
år skötts af vikarier, hvarigenom således dessa ämnen under en stor del
af denna tid saknat ordinarie målsman inom det akademiska konsistoriet.
Under samma tid har den ena efter den andra af universitetets naturvetenskapliga
institutioner kommit i åtnjutande af större eller mindre extra anslag,
under det att för den mineralogisk-geologiska undervisningen intet
anslagsyrkande från universitetet framstälts. Det bör ytterligare härvid
framhållas, att just under dessa senaste 15 år en period af ovanligt rik och
fruktbringande utveckling inom både mineralogien och geologien infäller.
Den mikroskopiska undersökningsmetoden, redan långt tidigare med
framgång använd inom de biologiska vetenskaperna, har under denna
period blifvit tillämpad äfven på mineralogien och petrografien och har
bär öppnat förr okända undersökningsområden, samtidigt med att de

Motioner i Första Kammaren, N:o 39.

förut använda undersökningsmetoderna i motsvarande mått. fullkomnats
och reformerats.

Med denna utveckling'' af vetenskapen måste äfven undervisningen
gå hand i hand, om densamma skall varda fruktbärande. De tider äro
förbi, då vid det naturvetenskapliga studiet hufvudvigten låg i de akademiska
föreläsningarne. Derför hafva äfven alla de naturvetenskapliga
ämnena fått sina öfningsinstitutioner: kemister och fysici sina laboratorier,
botanister och zoologer sina fytotomiska och zootomiska anstalter, astronomer
och meteorologer sina observatorier. Endast mineralogien och
geologien äro ännu utan en sådan öfningsinstitution och hafva endast till
hjelp vid den muntliga undervisningen samlingar, Indika dock endast
om de stå i förening med en öfningsinstitution kunna göras verkligt
fruktbärande.

Det är under sådana omständigheter icke att undra på, att vid
andra universitet, der undervisningen i mineralogi och geologi bättre följt
med sin tid, öfningsinstitutioner i dessa ämnen sedan länge finnas. Vi
behöfva, för att öfvertyga oss härom, icke gå så långt, som till de stora
kulturländerna, utan endast till våra närmaste grannar. Så finnes t. ex.
vid universitetet i Helsingfors en mineralogisk institution, som, enligt en
i slutet af 1890 af dess föreståndare professor dViik utgifven redogörelse, är
i besittning af en instrumentel utrustning, som icke obetydligt öfverträffar
den, som skulle kunna åstadkommas med de från Upsala universitet
begärda medlen. Universiteten i Köpenhamn och Kristiania äro
sedan länge i besittning af mindre, ehuru väl ordnade, öfningsinstitutioner,
af livilka den senare för närvarande är under omorganisering, hvarvid
den kommer att betydligt utvidgas, så att den i utrustning blifver
jembördig med dem vid flertalet tyska universitet.

Med den betydelse, som det mineralogiska och geologiska studiet
eger, såväl för utvecklingen af landets bergshandtering och landtbruk
som ock för en ökad kännedom om landets naturliga ressurser, synes det
ur rent praktisk synpunkt origtigt, att dessa ämnen vid våra svenska
universitet äro så illa tillgodosedda. Särskild! måste det anses olämpligt,
att ej åt deras studium förläna den praktiska rigtning, som ensam synes
kunna gorå dem så fruktbringande, som man i vår tid har rätt att fordra.
Då man tager i betraktande, att den mineralogisk-geologiska undervisning,
som meddelas vid universitetet, hufvudsakligen kommer dem till
del, livilka sedermera inträda såsom lärare vid bergsskolorna, landtbruksskolorna
och de tekniska läroverken, eller ingå på bergsstaten eller vid
statens geologiska undersökning, så torde,icke kunna bestridas, att denna
undervisning är af sådan vigt, att den högeligen förtjena!- att af Riks -

Motioner i Första Kammaren, N:o 39.

dagen beaktas. Den utgör i sjelfva verket eu mägtig häfstång för höjandet
af mer än en af landets hufvudnäringar, speciel! bergsbruket. Det
torde under sådana förhållanden vara föga med vårt lands intressen förenligt,
att denna undervisning vid de svenska universiteten skall vara
mindre väl tillgodosedd och i följd deraf stå på en lägre ståndpunkt, än
hvad fallet är i länder, sådana som Norge, Danmark och Finland, hvilka
icke hafva någon med Sveriges jemförlig bergshandtering att uppvisa.

På grund af hvad nu är anfördt och bifogande specificerad uppgift
å kostnaden för de enligt det akademiska konsistoriets åsigt för den
kristallografiska och petrografiska undervisningen nödiga instrument, få
vi vördsamt hemställa,

att för år 1892 följande anslag måtte beviljas till
upprättande af en mineralogisk-geologisk öfningsinstitution
vid Upsala universitet, nemligen till inköp af
instrument för den kristallografiska och petrografiska
undervisningen, förutom det af Kongl. Maj:t äskade
anslaget å 5,000 kronor, ett anslag af 1,500 kronor;
för kristallmodeller och preparat ett anslag af 2,200
kronor; för geologiska kartor och special-literatur ett
anslag af 3,000 kronor; samt till fullbordande af institutionslokalernas
inredning ett anslag af. 5,000 kronor.

Om remiss till statsutskottet anhålles vördsamt.

Stockholm den 29 januari 1891.

)

C. H. Lundström.

Oscar Alin.

Motioner i Första Kammaren, N:o 39.

Bilaga.

Specification

af instrument för den kristallografiska och petrografiska undervisningen,
föreslagna till inköp för mineralogisk-geologiska institutionen i Upsala.

1 mikroskop från Nachet i Paris ..............

2 d:o, modellerna n:o IT och III från
Fuess i Berlin å mark 836 och 567

1 mikroskop från Seybert & Krafft i Wetzlar
1 vertilalt upphettningsmikroskop (»kri stallisationsmikroskop)))

......................

1 Adams polarisations- och axelvinkel apparat

från Fuess .................................

1 reflexionsgoniometer, modell n:o II från

Fuess .........................................................

1 Hirschwalds mikroskopgoniometer från
Fuess .......................................................

1 projektionsapparat för demonstration af

petrografiska preparat från Yoigt &
Hocligesang i Göttingen...................

2 separations-apparater från Fr. Muller i

Bonn.........................................................

1 elektromagnetisk separator från Zimmer mann

i Heidelberg................................

1 våg från Westphal i Celle......................

1,200	francs
1,403	mark.
480	11
420	11
280	11
660	11
420	11
1,700	11
80	11
40	11
160	11

840 kronor.

Summa 5,643 mark = 5,078 kronor.
1 slip- och skärmaskin för bergartspreparat från A7. Sahlin

i Stockholm......................................................................... 400 „

1 vattenledningsturbin för drifkraft till slip- och skärmaskinen
likaledes från Sahlin ........................... 100 „

Summa 6,418 kronor.

Obs. I ofvan angifna pris äro frakt- och tullafgifter icke inberäknade.

Hj. Sjögren,

professor i mineralogi och geologi vid
Upsala universitet.

Upsala den 22 januari 1891.

Bih. till Riksd. Prof,. 1891. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 11 Käft.